- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
603-604

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Enköping - *Enköping—Heby—Runhällens järnväg - Enleveringen ur seraljen (opera) - Enmansgraf - Enmansvagn - En midsommarnattsdröm - En muraille - *Enna, A. - En-nebo - *Ennes, Antonio - *Enonkoski - En petite tenue - En räddande ängel (lustspel) - Ensamgraf - Ensenada - *Ensisheim - Ensittarlagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

603 Enköping-Heby-Runhällens järnväg Ensittarlagen 604 Ett nytt bankkontor, Svenska handelsbankens, har tillkommit. Endast l tidning, "Enköpingsposten" (3 ggr i veckan), utges numera. Uppsala-Enköpings järnväg invigdes 13 maj 1912. Af sjukhemmen ha de flesta upphört; sjukhusläkare har tillkommit. E. hör numera till Uppsala läns valkrets vid Andra-kammarval. Vapenbilden i stadsvapnet har nu fastställts till den något ändrade form, som omstående fig. visar. O- Sjn. *Enköping--Heby--Runhällens järnväg. Se Trafikförvaltningen Göteborg--Stockholm--Gäfle, sp. 545. Enleveringen ur seraljen (Belmonte und Constanze, oder Die entführung aus dem serail), komisk opera af Mozart med librett af Bretzner, uppf. i Stockholm f. g. 1814. Enmansgraf, arkeol. Se Markgraf. Enmansvagn, tekn. Se Elektriska spårvägar, sp. 524. En midsommarnattsdröm (Midsummernight's dream), fantasirikt skådespel af Shakspere (se denne, sp. 270), där älfvornas värld (Oberon, Titania, Puck) är sammanväfd med förälskade människopars äfventyr och teaterspelande burleska handtverkare, uppf. i Stockholm f. g. 1860, med musik af Mendelssohn-Bartholdy (se denne, sp. 102 och 103). En muraille [ä myra7]]. Se Mur a i 11 e. *Enna, A., har vidare komponerat operorna Nattergalen (1910), Gloria Arsena (1913) och Komedianter (1917), musik till Strindbergs "Kronbruden" (1913), sångspelen Yduns cebler och Bell-man, körverket Historien om en moder, 2 symfonier, violinkonsert samt flera sånger och pantomimer m. m. En-nebö, berg. SeNebo. *Ennes, Antonio, dog 1901 (ej 1900). *Enonkoski utgör sedan 1909 själfständig kommun och församling i Viborgs län, Finland, Kides domsaga, Rantasalmi härad, domprosteriet af Nyslotts stift. 139 kvkm. 2,683 inv. (1921), finsktalande. O. B-n. En petite tenue [ã pəti't tənȳ], fr. Se Tenue. En räddande ängel, lustspel af Anne Charlotte Leffler (se denna, sp. 22), uppf. i Stockholm f. g. 1883 (blef en stor framgång genom Ellen Hartmans framställning af backfischen Gurli). Ensamgraf, arkeol. Se Markgraf. Ensenada. Se La Plata, stad. *Ensisheim tillhör nu franska dep. Haut-Rhin, arrondissemanget Guebwiller. 2,617 inv. (1921). E. är äfven namn på en kanton i samma dep., som omfattar 17 kommuner. Ensittarlagen (antagligen själfsvåldigt förkortadt uttryck för "egna-hems-besittare-lagen") kallas den sedan 1918 i Sverige gällande lagstiftningen "om rätt i vissa fall för nyttjanderättshafvare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område". Syftet med denna lagstiftning är att bereda innehafvare af eget hem på ofri grund möjlighet att friköpa denna och sålunda få tryggad rätt till sitt hem, från hvilket eljest jordegaren skulle ha kunnat afhysa honom. Första framställningen om sådan lagstiftning gjordes 1910 af Östergötlands läns hushållningssällskap; 1911 förordades också i Torpkommissionens betänkande (se Torp, sp. 421) lösningsrätt af här i fråga varande art, och 1914 uttalade sig jämväl de s. k. egnahemssakkunnige i samma riktning. Emellertid hade 1913 års riksdag hos K. M:t begärt förslag till lag i ämnet, och för 1918 års riksdag framlades också proposition med sådant förslag, hvilket med en del ändringar och efter sammanjämkning af olika beslut af riksdagens kamrar upphöjdes till lag 28 juni 1918. Häri stadgades rätt för den, som på viss tid öfver 20 år fått sig upplåten till brukande eller som bostadslägenhet del af en fastighet (dock ej kronojord, ej heller mark i stad eller stadslik-nande samhälle), att vid upplåtelsetidens slut under nedan angifna villkor lösa till sig det upplåtna jordområdet. Enahanda lösningsrätt med-gafs bodelegarna efter afliden innehafvare af nyttjanderätt på lifstid. Villkoren voro: a) att å området l jan. 1918 funnits och vid upplåtelsetidens slut fortfarande fanns nöjaktig bostad för innehafvåren och hans familj; b) att minst hälften af sammanlagda värdet å området och därå befintliga byggnader belöpte å byggnad eller byggnader, som tillhörde innehaf våren; c) att icke enligt upplåtelseaftalet innehafvarens byggnader skulle vid upplåtelsetidens slut tillfalla jordegaren; d) att icke området frånträddes på den grund, att nytt j anderätten jämlikt lag förverkats; e) att icke jordegaren föredrog att själf inlösa innehafvarens byggnader, hvartill han förklarades i viss ordning befogad; /) att innehaf våren i viss ordning dels tillkännagaf jordegaren sin vilja att inlösa området, dels hos K. M:ts befallnirgshafvande begärde förordnande för landtmätare att verkställa den förrättning, som skulle ega rum för afgörande af frågan om lösningsrätten och om löseskillingens belopp m. m.; samt g) att innehaf våren inom bestämd tid hos K. M:ts befallningshafvande nedsatte löseskillingen. Det inlösta området skulle betraktas som afsöndrad lägenhet (se Jordafsöndring) och tillfalla den hittillsvarande innehafvaren grava-tionsfritt. - Nu omtalade lag har af lösts, efter det - i enlighet med framställning af 1918 års Jordkommission (se d. o. Suppl.) - 1919 framlagts och 1920 i hufvudsak upprepats k. proposition med förslag till ny lag i ämnet, af den i öfverensstämmelse härmed tillkomna lagen 26 mars 1920, som i flera hänseenden utvidgat användningsområdet för den 1918 införda lösningsrätten. Sålunda tillkommer dylik rätt numera äfven den, som, utan att kunna visa aftal om upplåtelse, innehar alltsedan l jan. 1899 del af en fastighet till brukande eller som bostadslägenhet och ej blifvit före 1919 anmanad att afträda området. Vidare ha de i 1918 års lag uppställda, här ofvan uppräknade villkoren för lösningsrätten så till vida lindrats, som a) bostaden ej behöfver ha funnits före 1919; 6) det är nog, att */* af värdet å området jämte byggnader belöper å innehafvarens byggnader; samt e) jordegarens rätt att i stället inlösa innehafvarens byggnader har inskränkts till de fall, då antingen jordegaren själf alltsedan l jan. 1919 eger boningshus, tomtplats eller trädgård på mindre afstånd än 200 m. från området, eller ock eljest områdets inlösen skulle medföra af sevärd olägenhet för den återstående egendomen. Vid 1922 års riksdag föreslogs åter i k. proposition ny lag i ämnet, men riksdagen fann sig på grund af tidens knapphet ej böra i vidare mån tillmötesgå

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0320.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free