skolan anknutits till folkskolans sjunde klass. I Tyskland har ett stort steg i samma riktning tagits genom nationalförsamlingens beslut 16 april 1920 om införande af obligatorisk 4-årig grundskola, med rätt för de olika staterna att utsträcka denna till 6 eller 7 år. Jämväl ha de offentliga förskolorna till läroverken af skaffats. Äfven i Frankrike är skolspörsmålet f. n. aktuellt, och under meningsutbytet ha också i detta land starka röster höjts för den högre undervisningens anknytande till 6-årig folkskola. I "La vie en fleur" har Nobelpristagaren Anatole France framträdt som en öfvertygad anhängare af enhetsskolan. Se vidare Skolväsen, sp. 1117 ff. W. B. Enhornade noshörningen, zool. Se Noshörningar. Enhvar (eng. Everyman, ty. Jedermann], medeltida mysteriespel (moralitet). Se Det gamla spelet om enhvar. Suppl. Enhöftigt hvalf. Se Hvalf, sp. 1391. Enhörning, Erik August, affärsman, riksdagsman, f. 18 maj 1860 i Luleå, kom 1877 i tjänst vid Kubikenborgs (se d. o.) sågverk och hyfleri, hvilka grundlagts af farbrodern Johan August E. Han blef vid dennes död (1885) disponent för anläggningen, som 1891 öfvertogs af J. A. Enhörnings trävaru-a.-b. med E. som disponent-direktör och hufvuddelegare. Sedan 1899 är E. led. af Västernorrlands läns landsting, som gaf honom plats i Första kammaren (1904-10 och från 1919). I riksdagen intar E. en bemärkt ställning inom den moderata gruppen och har energiskt arbetat för näringslifvets intressen. E. är äfven verkst. direktör i Lars Lithanders trävaru-a.-b. samt flera rederi-a.-b., ordf. i Ljunga älfs och Indals älfs flottningsföreningar, i Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare samt i styrelserna för Sågverksförbundet och för Västernorrlands läns sinnesslöanstalt. Vidare är han vice ordf. i Svenska träexportföreningen, styrelseled, i Svenska arbetsgifvareföreningen och Sveriges allm. exportförening m. fl. Sedan 1918 är han grekisk konsul. Vid 1918 års kyrkomöte var E. lekmanna-ombud. Fmn. Enhörningen, astron. Se Monoceros. Enid [inid], stad i Oklahoma, Förenta staterna, 87 km. n. v. om Guthrie. Där ligga Phillips university, en konstskola m, m. Stora gjuterier, maskinverkstäder, spannmålskvarnar, sågverk och andra industrianläggningar. Stor handel med fjäderfä och landtmannaprodukter. 16,576 inv. 1920. Enkel biljett. Se Biljett. Suppl. Enkelgranat, krigsv. Se Granat. Enkel knop. Se Halfknop. Enkelstruktur, landtbr. Se Struktur, sp. 373. Enkelt fängelse. Jfr Frihetsstraff. Enkelt halfslag, sjöv. Se Halfslag. Enkelt mikroskop. Se Förstoringsglas. Enkelt veneriskt sår, med. Se Schanker. *Enklav. Antalet enklaver i Tyskland har efter revolutionen minskats genom de forna sachsiska småfurstendömenas sammanslutning till "Land Thüringen". I några enklaver, såsom Birkenfeld och det forna furstendömet Lübeck, pågår en rörelse för anslutning till närmast omgifvande stat, utan att dessa sträfvanden dock ännu (1923) ledt till definitiva resultat. V. S--g.

Enkolpion (med Kristusbild), svensk kopia efter bysantinskt original, fynd vid Gåtebo by, Bredsätra socken i Kalmar län.

Enkolpion (grek., af kolpos, sköte), lat. encolpium, arkeol., ett litet hängsmycke af guld eller silfver, rundt eller korsformadt, prydt med bilder af helgon eller af den korsfäste och i regel dosformigt för att kunna innehålla en relik och tjänstgöra som amulett. Enkolpierna voro vanliga särskildt inom den bysantinska världen på 900- och 1000-talen. De smyckades med emalj eller nielloinläggningar. Ett rundt bysantinskt enkolpion af nielloprydt silfver med den helige Nikolaus på den ena sidan och den Heliga jungfrun på den andra är funnet i Valbo socken, Gästrikland. Äfven flera korsformiga enkolpier ha hittats i Sverige (jfr fig.). T. J. A. Enkyklisk. Se Leiturgi.

Enköpings vapen.

*Enköping. Stadens areal är 1,184 har, hvaraf 1,179 har land. Enligt den nya stadsplanen, fastställd 1912, uppgår den reglerade arealen till omkr. 145 har. Staden tillhöriga jordar uppges omfatta 1,081 har, hvaraf 32 utom stads-området ; donationsjorden är 820 har. Ny jordmätning pågår f. n. (1923). Stadsförsamlingen hade 5,875 inv. (31 dec. 1922). De största industriella anläggningarna äro nu Enköpings verkstäder, tillhöriga A.-b. Enköpings verkstäder, ett filialbolag till A.-b. B. A. Hjort & k:i, A.-b. Mälardalens kvarn och spisbrödsfabrik, A.-b. Nordströms linbanor samt Alexius Anderssons mössfabrik. Tändsticksfabriken har upphört Staden har nu elektricitetsverk med kraft från Älfkarleby; acetylenverket har slopats. Bland nya byggnader märkas Älfkarleby kraftverks sekundärstation, telegrafverkets öfvergångsstation och ett gymnastikhus.