Fig. 1. Eskilstunas vapen.
Fig. 2. Södermanlands enskilda banks hus i Eskilstuna.
staden må nämnas Södermanlands enskilda
banks (fig. 2), Eskilstuna stads sparbanks och
Telegrafverkets hus (fig. 3) vid Fristadstorget. Under
de senare åren ha bl. a. äfven uppförts nytt
länslasarett, tidsenligt ålderdomshem, nytt
läroverkshus för gossar, ny brandstation samt nya gas-
och vattenledningsverk. Å stadens lustpark Djurgården
uppföres f. n. en "Sörmlandsgård", bestående af ett
flertal byggnader i äldre stil och afsedd att inrymma
en samling fornsaker m. m. Af läroanstalter ha
tillkommit kommunalt gymnasium för gossar (sedan 1911)
samt kommunal lärlings- och yrkesskola. Tekniska
skolan har fr. o. m. 1922 ombildats till
teknisk fackskola för maskinindustri. En tidsenlig
idrottsplats "Tunavallen" närmar sig sin fullbordan. --
Egnahemsrörelsen har skjutit rask fart och föranledt
bildandet af flera föreningar, bl. a. föreningen Hem
och jord med uppgift att förmedla egnahemslån. Många
äro de "egna hem", som industriarbetare
m. fl. skapat åt sig i stadens utkanter. --
C. W. Dahlgrens fabriks-a.-b:s fabrik har blifvit
nedlagd. Söderbloms gjuteri och mek. verkstad
har öfvertagits af Nya Luth & Roséns elektriska
a.-b., E. V. Beronius' mek. verkstad af Munktells
mek. verkstads-a.-b., A.-b. L. F. Ståhlberg &
c:os fabrik af Eskilstuna järnmanufaktur-a.-b.,
Eskilstuna smidesfabriks-a.-b:s fabrik af
Eskilstuna fabriks-a.-b. och Hadar Hallströms
kniffabriks-a.-b:s fabrik af A.-b. Eskilstuna
verktygsfabrik. Nydqvist & Holm a.-b. har förvärfvat
en del af de Munktellska anläggningarna. Tillkommit
har bl. a. A.-b. C. E. Johanssons stora
fabriksanläggning. En bild af gevärsfaktoriet meddelas
i art.
Karl Gustafs stads gevärsfaktori. Tidningarna
"Sörmlandsposten", "Eskilstuna-Kuriren" och "Folket" utkomma numera
6 ggr i veckan. -- För val till Andra kammaren
är staden indelad i 6 valdistrikt och
tillhör den valkrets, som utgöres af Södermanlands
län. Vapenbilden i stadsvapnet har nu fastställts
till den något ändrade form, som fig. 1 visar. Se
Knut Hellberg, "E. En svensk märkesstad" (1921). Jfr
Eskil. Suppl.
C. A. v. F.
Fig. 3. Post- och telegrafhuset.
Fig. 4. Rademachergatan med gamla handtverkshus;
t. v. Rademachersmedjan (se bd 7, sp. 897).
Eskilstuna-kuriren, daglig eftermiddagstidning (sedan
hösten 1916) i Eskilstuna, började utges 1890 med
E. Wahlberg som hufvudredaktör. Dennes efterträdare
voro
K. G. Ekman (1907--13),
E. Böhmer (1913--18),
Aug. Ljunggren (jan.--sept. 1919); nuv. chefredaktör
är
J. A. Selander (f. 1887). Redaktionssekreterare
är sedan 1916
G. Appelkvist
(f. 1892). Tidningens tryckeri sysselsätter tre
sättmaskiner; den tryckes på rotationspress. Upplagan
är 13,000 ex. Egare är Eskilstuna-kurirens
tryckeri-a.-b. (aktiekapital 158,200 kr.). Tidningens
politiska ståndpunkt är frisinnad.
*Eskimåer. Se
Stefánsson, V.
Eskimåhunden, zool. Se
Eskimåer, sp. 902, och
Hunden, sp. 1314.
*Eski-Schehir. Där vunno grekerna i juli 1921
