riket, som kommit att bilda eget tingslag. -- I ecklesiastikt hänseende hör E. till Västra Sallerups pastorat, Harjagers kontrakt, Lunds stift. För val till riksdagens Andra kammare tillhör det Malmöhus läns valkrets, som väljer 6 riksdagsmän.

Fig. 3. Storgatan och järnvägsstationen i Eslöf.

Det äldsta belägget för namnet Eslöf (Eslef) härrör från en på 1300-talet uppgjord karta öfver Skåne, Halland och Blekinge. Den skånska Palteboken af 1504 upptar "Eslöf Kirchestette"; 1624 skrifver dansken O. Worm om "Esloff By och Sallerop". Ännu 1858 var E. en oansenlig by af V. Sallerups socken. I slutet af s. å. fick samhället sin första järnvägsförbindelse (med Malmö, 34 km.). Några få kojor lågo då på den plats, där nu staden är belägen. Först med bibanorna från Landskrona och Hälsingborg (1865) och från Ystad (1866) fick samhället de möjligheter, som åstadkommo dess utveckling. Denna gick snabbt. Den viktiga järnvägsknuten i Skånes midt blef -- för svenska förhållanden oerhördt fort -- en blomstrande handelsplats; och när järnvägsförbindelse öppnats med Hörby (1897) och Röstånga (1898), blef samhällets betydelse som trafik- och handelscentrum ännu mera markerad. 20 dec. 1872 fick E. köpingsrättigheter, men först med 1875 års ingång kunde dessa till fullo utnyttjas. Uppskofvet berodde därpå, att samhällets jord ej hunnit lagligen afsöndras från de hemman, som den urspr. tillhörde. K. M:t förklarade 16 dec. 1910 köpingen berättigad att från 1911 års ingång bli stad under landsrätt. Thorn.

Från Eslöfs naturskyddsområde: moränlandskap.

Eslöfs naturskyddsområde, ett inom Eslöfs stadsplanegränser i s. v. beläget område, innefattar omkr. 3,4 har och tillhör staten. Det utgör en nationalpark, intressant framför allt ur geologisk synpunkt, i det att där mötas två moränområden från olika skeden af istiden. *Esmarch. -- 2. J. F. A. von E. dog 22 febr. 1908 i Kiel. Esmein [esma7], Jean Paul Hippolyte Emmanuel, kallad Adhémar, fransk rättslärd, f. 1 febr. 1848 i Touvérac (dep. Charente), d. 20 juli 1913 i Paris, blef juris doktor 1872, undervisade vid jur. fakulteten i Douai 1875-79 och därefter i Paris vid Ecole pratique des hautes études (sedan 1886, i kanonisk rättshistoria), vid Ecole libre des sciences politiques och, sedan 1889, som professor i rättshistoria och författningsrätt vid jur. fakulteten. Han var sedan 1904 led. af Institutet. Bland hans arbeten må nämnas Histoire de la procédure criminelle en France et spécialement de la procédure inquisitoire depuis le XIII:e siécle jusqu'à nos jours (belönadt med prix Bordin af Institutet, 1881), Le mariage en droit canonique (2 bd, 1891), det klassiskt vordna Cours élémentaire d'histoire du droit francais (prisbelönt af Institutet, 1892; 11:e uppl. 1912) och Elements de droit constitutionnel francais et comparé (1896; 5:e uppl. 1909). För öfrigt skref han en mängd artiklar i facktidskrifter, särskildt "Nouvelle revue historique de droit franpais et étranger", där han var en af direktörerna. Esmond [Vsmond], Henry Vernon, konstnärsnamn för skådespelaren och författaren Henry Vernon Jack (se denne. Suppl.). Espen, Norra och Södra, öar om tills. 4 kvkm. i Luleå södra skärgård, 10 km. n. ö. om Rödkallen. O. Sjn. *Esperanto. Zamenhof (se vidare d. o.) dog 14 april 1917. Om en modifikation af esperanto se Ilo. Esperanza [-ra'ntha], La, hufvudstad i dep. Intibuca, republiken Honduras, på en bergsplatå omkr. 1,500 m. ö. h., 72 km. v. n. v. om Tegucigalpa. 11,453 inv. (1920). I närheten ligger indianstaden Intibuca. *Esphult är nu annex till Linderöd. Espina de Serna, Concha, spansk författarinna, f. 1877 i Santander, begaf sig som ung till Chile, där hon gifte sig, och återkom som änka till Spanien, hvarest hon snart väckte uppmärksamhet genom litterära artiklar i dagspressen och tidskrifter i Santander och Madrid. E. är en finslipad talang, som fördjupat sig i kvinnans psyke; hennes stil är färgrik, och hennes arbeten präglas af melankolisk medkänsla för människorna, öfver hvilka hon gärna filosoferar. Intill 1917 hade E. publicerat följande romaner: La nina de Luzmela, Despertar para morir, La esfinge maragata, prisbelönad af Spanska akad., La rosa de los vientos, Ruecas de marfil, Al armor de las estrellas och El metal de los muertos. E. har äfven skrifvit ett 3-akts-drama, El jayón (uppf. 1918). Flera af E:s arbeten äro öfv. till eng., ty. och it. Ad. H-n. Espinal, stad i republiken Colombia, dep. Tolima, 40 km. n. ö. om Purificación och 120 km. s. v. om Bogotá. 10,010 inv. (1918). Medelpunkt för ett på kaffe, kakao och tobak rikt distrikt. *Espirito Santo hade 457,328 inv., 10 på 1