Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Essendon ... - *Estland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Essendon [e’sndən], stad i staten Victoria, Australien,
8 km. n. v. om Melbourne, till hvilket E. bildar en
förstad. 23,749 inv. (1921).
Essen-Möller, Gustaf Elis, läkare, universitetslärare,
f. 17 febr. 1870 i Jönköping, son till
tullförvaltaren T. Möller och hans hustru Ida
v. Essen af Zellie, blef 1888 student, 1890 filos.
kandidat, 1898 med. licentiat och 1900 med. doktor
i Lund. Han var docent i obstetrik och gynekologi
där 1899-1901, hvarunder han 1900-01 uppehöll
professur i dessa ämnen, och utnämndes 1901 till
professor och öfverläkare vid Lunds lasaretts
obstetrisk-gynekologiska afdelning. 1899-1908 var
han äfven lärare vid undervisningsanstalten för
barnmorskor i Lund. Han har i Lund både som lärare
och läkare utöfvat stor och gagnande verksamhet. Det
är till största delen hans förtjänst, att där 1918
den första fullständiga kvinnokliniken i vårt
land inrättades med icke mindre än 108 sängar,
där under utmärkta och moderna, lokala förhållanden
godt tillfälle till klinisk utbildning kan beredas
åt blifvande läkare. E. har flitigt verkat som
författare inom sitt fack. Bland hans många skrifter
kunna framhållas arbeten om uterus-myomens etiologi,
om drufbörden, om eklampsi, om kejsarsnitt och om
placenta praevia. Då E. fyllde 50 år, läto vänner och
lärjungar öfver honom utföra en minnesplakett. Han
är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1902) och af
utländska läkarsällskap.
I. H.
Esse, non videri, lat., att vara, icke (bara) att
synas (icke sträfva efter blotta skenet).
Essexit, petrogr., en basisk, grofkornig
djupbergart, närstående gabbro, men
innehållande, förutom kalknatronfältspat och
augit, äfven biotit, nefelin, sodalit, haüyn och
olivin. Essexit är känd från Predazzo i Tyrolen, från
Kristianiafjordens eruptivområde, Canada m. fl. st.
K. A. G.
Essexrasen, husdjurssk. Se Svinraser.
*Essingen, Stora och Lilla, höra nu till Bromma
församling och 35:e roten af Stockholms stad. 1,301
inv., hvaraf 491 på Stora E. och 810 på Lilla
E. (1923). Lilla E. är nu genom en betongbro förenadt
med Kungsholmen och genom en flottbro med Stora
E. Bland nya fabriker märkes den på Stora E. belägna
ångtvättinrättningen. E. står genom ångslupar i
förbindelse med Stockholms centrala delar.
Es Sinn, ort i Mesopotamien, vid Tigris, 15
km. ö. n. ö. om Kut-el-Amara. Den ö. och s. ö. om
sistnämnda stad af turkarna anlagda och af en
arméafdelning försvarade Es Sinn-ställningen
(mellan Schatt-el-Hai-kanalen och Tigris) anfölls
8 mars 1916 af engelska mot Kut framryckande
undsättningsarmén (under general Aylmer), men
anfallet misslyckades, och armén måste anträda
återtåget, hvilket i sin ordning medförde Kuts
fall (29 april s. å.). Jfr Världskriget, sp. 216.
H. J-dt.
*Essunga bildar nu med annexen Lekåsa, Barne-Åsaka,
Fåglum och Kyrkås ett pastorat i Vånga kontrakt,
Skara stift. 2,203 inv. (1922).
*Essvik, sulfitfabrik, pappersbruk och
sulfitspritfabrik, Njurunda socken, Medelpad, vid
Ljungans utlopp, ö. om Svartvik, tillhörig Sundsvalls
cellulosa-a.-b. (bildadt 1897, aktiekapital 4,680,000
kr.), sysselsätter omkr. 450 arb. och tillverkar
årligen 30,000 ton sulfitcellulosa och 1,200,000
liter sprit till ett värde af 7 mill. kr. Tax.-v. af
fabrikerna 1921 var 3,283,700 kr. Bolagets
skogar ligga hufvudsakligen i Jämtland. –
Omkr. 1 km. nordligare ligger vid Södra Nyhamn
Nyhamns cellulosaaktiebolags sulfit- och
sulfitspritfabriker (tax.-v. 3,020,000 kr. 1922),
anlagda 1907–18 med omkr. 300 arb. och en tillverkning
af 17,000 ton sulfitmassa samt 1 mill. liter
sprit. Nyhamns cellulosa-a.-b. har ett aktiekap. af
3 mill. kr. E. har äfven hamn och lastageplats,
hvarest 1919 i grundpenningar uppburos 2,243 kr.,
hvaraf 1,623 kr. för fartyg i utrikes fart.
O. Sjn.
Essön, en 2 kvkm. stor, långsmal ö i Hjälmaren,
afgränsar Örebrofjärden från Västra Hjälmaren, som
blott genom två smala sund, Norra och Södra Essundet,
ha förbindelse med hvarandra. E. är en del af en
nord-sydlig rullstensås, som kan följas flera mil
mot n. och s.
O. Sjn.
Este, stad. Se Ateste. Suppl.
*Este. Efter huset Österrike-E:s utslocknande
på svärdssidan, 1875, bars titeln ärkehertig
af Österrike-E. af den siste storhertigens af
Toscana arftagare, ärkehertig Frans Ferdinand,
österrikisk-ungersk tronföljare, mördad 28 juni 1914,
samt öfvergick därpå till den nye tronföljaren,
Karl, och, sedan denne 1916 blifvit kejsare, till
hans andre son, ärkehertig Robert, f. 1915.
Este-Gonzaga [gåntsaga], furstinna. Se Schöyen, E.
*Ester. Esterna bo numera till allra största
delen i den nya republiken Estland, i hvars
till 1,110,538 pers. uppgående befolkning de
utgöra den öfverväldigande majoriteten, 1,020,584
pers. (1922). De ha under de senaste årtiondena gått
väsentligt framåt i andlig och materiell utveckling,
särskildt efter frigörelsen från Ryssland 1918. Se
därom Estland. Suppl.
Estéro [-rå], sp., sumptrakt, lagun.
Estersön. 1. En omkr. 4 kvkm. stor, bebodd ö i Luleå
östra skärgård, 25 km. ö. om staden i hafsbandet. –
2. En omkr. 1,5 kvkm. stor ö i det inre af Bråviken
s. ö. om Getå.
*Estetik (sp. 945). Å rad 3 står R. Gross, bör vara
K. Groos.
Estetisera (se Estetiker), med förkärlek tala
om konst.
Esthonyx, paleont. Se Tillodontia.
*Estland (estn. Eesti; Eesti Wabariik = Republiken
E.), republik, utgöres af de förutvarande ryska
Östersjöguvernementen med öfvervägande estnisk
befolkning, d. v. s. af forna guv. Estland (se d. o.),
norra hälften af guv. Livland, den i Dorpatfreden af
2 febr. 1920 med Sovjet-Ryssland förvärfvade kretsen
Petschur (af guv. Pskov), en 10 km. bred remsa ö. om
floden Narova af guv. S:t Petersburg samt många öar i
Östersjön och Finska viken. Den nya republiken ligger
mellan 59° 40’ och 57° 30’ n. br. samt mellan 39° 30’
och 46° ö. lgd. Den gränsar i n. till Finska viken,
i ö. till ryska guv. S:t Petersburg, sjön Peipus och
ryska guv. Pskov, i s. till Lettland (Latvia) och i
v. till Östersjön. Arealen är 47,548,7 kvkm., hvaraf
45,318,8 kvkm. af Rysslands gamla Östersjöprovinser
och 2,229,9 kvkm. från guv. S:t Petersburg och Pskov
förvärfvadt område.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
