Essendon [e'sndən], stad i staten Victoria, Australien, 8 km. n. v. om Melbourne, till hvilket E. bildar en förstad. 23,749 inv. (1921). Essen-Möller, Gustaf Elis, läkare, universitetslärare, f. 17 febr. 1870 i Jönköping, son till tullförvaltaren T. Möller och hans hustru Ida v. Essen af Zellie, blef 1888 student, 1890 filos. kandidat, 1898 med. licentiat och 1900 med. doktor i Lund. Han var docent i obstetrik och gynekologi där 1899-1901, hvarunder han 1900-01 uppehöll professur i dessa ämnen, och utnämndes 1901 till professor och öfverläkare vid Lunds lasaretts obstetrisk-gynekologiska afdelning. 1899-1908 var han äfven lärare vid undervisningsanstalten för barnmorskor i Lund. Han har i Lund både som lärare och läkare utöfvat stor och gagnande verksamhet. Det är till största delen hans förtjänst, att där 1918 den första fullständiga kvinnokliniken i vårt land inrättades med icke mindre än 108 sängar, där under utmärkta och moderna, lokala förhållanden godt tillfälle till klinisk utbildning kan beredas åt blifvande läkare. E. har flitigt verkat som författare inom sitt fack. Bland hans många skrifter kunna framhållas arbeten om uterus-myomens etiologi, om drufbörden, om eklampsi, om kejsarsnitt och om placenta praevia. Då E. fyllde 50 år, läto vänner och lärjungar öfver honom utföra en minnesplakett. Han är led. af Fysiogr. sällsk. i Lund (1902) och af utländska läkarsällskap. I. H. Esse, non videri, lat., att vara, icke (bara) att synas (icke sträfva efter blotta skenet). Essexit, petrogr., en basisk, grofkornig djupbergart, närstående gabbro, men innehållande, förutom kalknatronfältspat och augit, äfven biotit, nefelin, sodalit, haüyn och olivin. Essexit är känd från Predazzo i Tyrolen, från Kristianiafjordens eruptivområde, Canada m. fl. st. K. A. G. Essexrasen, husdjurssk. Se Svinraser. *Essingen, Stora och Lilla, höra nu till Bromma församling och 35:e roten af Stockholms stad. 1,301 inv., hvaraf 491 på Stora E. och 810 på Lilla E. (1923). Lilla E. är nu genom en betongbro förenadt med Kungsholmen och genom en flottbro med Stora E. Bland nya fabriker märkes den på Stora E. belägna ångtvättinrättningen. E. står genom ångslupar i förbindelse med Stockholms centrala delar. Es Sinn, ort i Mesopotamien, vid Tigris, 15 km. ö. n. ö. om Kut-el-Amara. Den ö. och s. ö. om sistnämnda stad af turkarna anlagda och af en arméafdelning försvarade Es Sinn-ställningen (mellan Schatt-el-Hai-kanalen och Tigris) anfölls 8 mars 1916 af engelska mot Kut framryckande undsättningsarmén (under general Aylmer), men anfallet misslyckades, och armén måste anträda återtåget, hvilket i sin ordning medförde Kuts fall (29 april s. å.). Jfr Världskriget, sp. 216. H. J-dt. *Essunga bildar nu med annexen Lekåsa, Barne-Åsaka, Fåglum och Kyrkås ett pastorat i Vånga kontrakt, Skara stift. 2,203 inv. (1922). *Essvik, sulfitfabrik, pappersbruk och sulfitspritfabrik, Njurunda socken, Medelpad, vid Ljungans utlopp, ö. om Svartvik, tillhörig Sundsvalls cellulosa-a.-b. (bildadt 1897, aktiekapital 4,680,000 kr.), sysselsätter omkr. 450 arb. och tillverkar årligen 30,000 ton sulfitcellulosa och 1,200,000 liter sprit till ett värde af 7 mill. kr. Tax.-v. af fabrikerna 1921 var 3,283,700 kr. Bolagets skogar ligga hufvudsakligen i Jämtland. -- Omkr. 1 km. nordligare ligger vid Södra Nyhamn Nyhamns cellulosaaktiebolags sulfit- och sulfitspritfabriker (tax.-v. 3,020,000 kr. 1922), anlagda 1907--18 med omkr. 300 arb. och en tillverkning af 17,000 ton sulfitmassa samt 1 mill. liter sprit. Nyhamns cellulosa-a.-b. har ett aktiekap. af 3 mill. kr. E. har äfven hamn och lastageplats, hvarest 1919 i grundpenningar uppburos 2,243 kr., hvaraf 1,623 kr. för fartyg i utrikes fart. O. Sjn. Essön, en 2 kvkm. stor, långsmal ö i Hjälmaren, afgränsar Örebrofjärden från Västra Hjälmaren, som blott genom två smala sund, Norra och Södra Essundet, ha förbindelse med hvarandra. E. är en del af en nord-sydlig rullstensås, som kan följas flera mil mot n. och s. O. Sjn. Este, stad. Se Ateste. Suppl. *Este. Efter huset Österrike-E:s utslocknande på svärdssidan, 1875, bars titeln ärkehertig af Österrike-E. af den siste storhertigens af Toscana arftagare, ärkehertig Frans Ferdinand, österrikisk-ungersk tronföljare, mördad 28 juni 1914, samt öfvergick därpå till den nye tronföljaren, Karl, och, sedan denne 1916 blifvit kejsare, till hans andre son, ärkehertig Robert, f. 1915. Este-Gonzaga [gåntsaga], furstinna. Se Schöyen, E. *Ester. Esterna bo numera till allra största delen i den nya republiken Estland, i hvars till 1,110,538 pers. uppgående befolkning de utgöra den öfverväldigande majoriteten, 1,020,584 pers. (1922). De ha under de senaste årtiondena gått väsentligt framåt i andlig och materiell utveckling, särskildt efter frigörelsen från Ryssland 1918. Se därom Estland. Suppl. Estéro [-rå], sp., sumptrakt, lagun. Estersön. 1. En omkr. 4 kvkm. stor, bebodd ö i Luleå östra skärgård, 25 km. ö. om staden i hafsbandet. -- 2. En omkr. 1,5 kvkm. stor ö i det inre af Bråviken s. ö. om Getå. *Estetik (sp. 945). Å rad 3 står R. Gross, bör vara K. Groos. Estetisera (se Estetiker), med förkärlek tala om konst. Esthonyx, paleont. Se Tillodontia. *Estland (estn. Eesti; Eesti Wabariik = Republiken E.), republik, utgöres af de förutvarande ryska Östersjöguvernementen med öfvervägande estnisk befolkning, d. v. s. af forna guv. Estland (se d. o.), norra hälften af guv. Livland, den i Dorpatfreden af 2 febr. 1920 med Sovjet-Ryssland förvärfvade kretsen Petschur (af guv. Pskov), en 10 km. bred remsa ö. om floden Narova af guv. S:t Petersburg samt många öar i Östersjön och Finska viken. Den nya republiken ligger mellan 59° 40' och 57° 30' n. br. samt mellan 39° 30' och 46° ö. lgd. Den gränsar i n. till Finska viken, i ö. till ryska guv. S:t Petersburg, sjön Peipus och ryska guv. Pskov, i s. till Lettland (Latvia) och i v. till Östersjön. Arealen är 47,548,7 kvkm., hvaraf 45,318,8 kvkm. af Rysslands gamla Östersjöprovinser och 2,229,9 kvkm. från guv. S:t Petersburg och Pskov förvärfvadt område.