*Etawah tillhör nu United provinces, divisionen Agra. 760,121 inv. (1911). Eterarter (Etrar). Se Eter 2 och Ester, kem. Eterhaltiga järnkloriddroppar, med. farm. Se Järnmedel. *Eteriska oljor. Litt.: Gildemeister och Hoffmann, "Die ätherischen öle" (3 bd; 2:a uppl. 1910-16), F. W. Semmler, "Die ätherischen öle" (1906-07) och art. "Riechstoffe" i Ullmann, "Enzyklopedie der technischen chemie", bd 9. Eternism (af lat. (Ete'rnus, evig), filos., den åsikt, som antar den absoluta verkligheten vara evig. Den kallas stundom äfven rationalism (se d. o. l, sp. 1060). Eternit. Se Asbest. Suppl. *Ethelbert. -- 2. S:t E. halshöggs 794 (ej 744). Ethelfrith, konung i Northumberland (se d. o.). Ethelric, konung i Northumberland (se d. o.). Etherington [ytheripten], M. S. Se Tempest, M. *Étienne, Eugène Napoléon, dog 13 maj 1921 i Paris. Han var 21 jan.-2 dec. 1913 åter krigsminister (i Briands och Barthous kabinett) och genomdref bildandet af en ny armékår (den 21:a) och treårig värnplikt. 1920 blef han medlem af senaten, där han slöt sig till republikanska vänstern. Etiker, tänkare, som odlar etik (se d. o.), sedelärare. *Etiopien. Nyare forskningar ha spridt ökadt ljus öfver E:s förhållande till Egypten. Redan under Gamla rikets tid drefvo egypterna liflig karavanhandel på E., och utom slafvar fördes därifrån till E. mångahanda lyxartiklar, såsom rökelse, elfenben, ebenholts, strutsplymer och leopardskinn. Under 12:e dynastien anlade faraonerna en rad fästningar längs transportvägarna från första till tredje katarakten, en af egyptiska ämbetsmän styrd koloni grundlades, och i landet rådde en intressant blandkultur af egyptiska och inhemska element. E:s eröfring fullbordades under Nya riket, det styrdes sedan under 450 år af egyptiska vicekonungar, och norra E. blef en egyptisk provins med helt och hållet egyptisk kultur. Under den föga kända perioden 1000--750 f. Kr. förvandlades E. från egyptisk provins till själfständigt rike och existerade därefter som sådant i omkr. 1,100 år. De af Harvard-Bostonexpeditionen under egyptologen G. A. Reisners ledning bedrifna mångåriga utgräfningarna ha i hög grad vidgat vår kännedom om E:s historia. Omkr. 900 f. Kr. bosatte sig en sydlibysk höfding med sin familj vid Napata (se d. o.). Han och hans efterkommande redde sina grafplatser på kullarna rundt Napata. Genom noggranna undersökningar af dessa nekropoler, liksom af de senare anlagda vid Meroe (se d. o.), har Reisner lyckats rekonstruera den etiopiska konungalängden, som upptar ett flertal förut fullkomligt okända konunganamn. Den ofvan nämnda höfdingesläkten synes inom kort ha tillvällat sig kontrollen öfver norra E:s karavanvägar. 150 år senare hade dess dåvarande hufvudman, Kaschta, tillagt sig konungatiteln och behärskade Öfre Egypten ända till Tebe. Hans son, den mäktige Pianchi, eröfrade hela Egypten, hvarpå hans ättlingar (25:e dynastien) rådde öfver bägge länderna till 661 f. Kr. Deras välde öfver Egypten krossades genom den assyriska invasionen, hvaremot de lyckades behålla E. Tjugu konungar, tillhörande samma märkliga furstesläkt, härskade därpå öfver E. med Napata som hufvudstad. Den siste tillhörde en i södra E. bosatt sidogren af ätten, och efter hans död, omkr. 300 f. Kr., delades E. i två riken med Meroë och Napata som hufvudstäder. Under sex generationer egde denna uppdelning bestånd, hvarpå en konung öfver det södra väldet vid namn Arikaman (grekernas Ergamenes) förenade bägge rikena, en förening, som fortfor under sex följande härskare, troligen det meroitiska väldets lyckligaste tid. Omkr. 100 f. Kr. delades riket ånyo. Sannolikt år 23 f. Kr. inföll den romerske härföraren Petronius i norra E. för att bestraffa ett anfall mot Assuan och förstörde Napata, hvilket ledde till det nordliga rikets undergång. Enligt Strabon härskade vid denna tid en enögd, amasonliknande drottning Kandake öfver Etiopien. Egyptologen F. Griffith i Oxford har emellertid påvisat, att ordet kandake icke är ett egennamn, utan helt enkelt den meroitiska drottningtiteln. Drottningens verkliga namn var Amanirenas, och hon hvilar i den sista kungliga pyramiden vid Napata. P. L-n. *Etjmiadzin tillhör nu republiken Armenien. *Etna. Vulkaniska utbrott ha i detta årh. egt rum 29 april 1908, då två lavaströmmar med sam-manlagdt 5 km. längd vällde fram, 23 mars 1910, då sex nya vulkankäglor (Monti Riccö 1. Monti Recupero) bildades, 11-21 sept. 1911 och senast 17 juni 1923 och följande dagar. Etne, härad och pastorat, n. ö. om Haugesund, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 318,01 kvkm. 2,118 inv. (1920). Jordbruk och fruktodling. K. G. G. Etnedal, härad och pastorat i Valdres, Opland fylke (före 1919 Kristians amt), Norge. 439,so kvkm. 1,846 inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk. K. G. G. Etnevassdraget, ett starkt förgrenadt vattendrag, som kommer från en mängd sjöar, hvaraf flera ligga högt, i Etne härad, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), nära gränsen till Rogaland fylke (före 1919 Stavanger amt), Norge. E., som bildar en mängd vattenfall, uppges i utbyggdt tillstånd representera 44,350 eff. hkr, hvaraf 28,000 äro utnyttjade af staden Haugesund. K. G. G. Etnologisk prognathia, progenia och orthogenia. Se Tändernas sjukdomar och vård, sp. 755. Etnologisk psykologi. Se Psykologi, sp. 523. Étoile rouge [etwal rosj], fr. (röda stjärnan), sammanslutning för frivillig djurvård. Se Röda stjärnan. Suppl. *Etologi. Denna term användt ock i zoologien som beteckning för studiet af djurens lefnadssätt, alltså för en gren af ekologien (se d. o.). Etskali, kem., detsamma som kaliumhydrat (se Kali). Etsnatron, kem., detsamma som natriumhydrat. Ett dockhem (Et dukkehjem), ett i hög grad omdebatteradt äktenskapsdrama af H. Ibsen (se denne, sp. 318), uppf. i Stockholm f. g. 1880