sakligen af de små hvita, krumböjda larverna, som lefva i jorden och gnaga på rötterna. Den af Linné beskrifna hufvudarten, som till det yttre knappast låter sig skilja från den på vin lefvande varieteten, är vanlig i Sverige från Skåne ända upp till norra Lappland. Den lefver uteslutande på Epilobium angustifolium, i hvars bladskifvor skalbaggarna gnaga långa smala hål. Larverna lefva i jorden och gnaga på rötterna, och förpuppningen sker äfven där i en liten hålighet strax under jordytan. N. A. K. Eunice viridis, zool. Se Palolomasken. *Eupatoria ligger i den autonoma sovjetrepubliken Krim. I närheten af E. har man upptäckt ruiner efter den af Pompejus förstörda Mithradates VI tillhöriga staden E. Där funnos minnesmärken (fat, mynt, en landtgård m. m.) från hellenismens blomstringstid. *Eupatorium, bot., hör till afd. Tubuliflorce bland kompositerna. Svenska namnet på E. canna-binum är flock s-(ej flox-)ö r t. G- L-m. Eupauropus ornatus, zool. Se Pauropoda. *Eupen [å'j-] var äfven en krets i tyska reg.-omr. Aachen med 175,88 kvkm. areal och omkr. 40,000 inv. (staden E. hade 14,208 inv. 1919). Kretsen E. tillhörde Österrike till 1801, därefter Frankrike 1801-14 och Preussen 1814-1919. I Versaillesfreden (28 juni 1919) afstod Tyskland till Belgien alla anspråk på kretsarna E. och Malmedy; dock erhöllo deras invånare rätt att på af belgiska myndigheter utlagda listor skriftligen uttala sin önskan, att dessa områden helt eller delvis skulle förbli under tysk suveränitet. Belgien förpliktade sig att godtaga det beslut, som Nationernas förbund därefter fattade i ämnet. E. besattes af belgiska trupper i maj 1919. Våren 1920 hölls den parodiska "folkomröstningen", hvars resultat var på förhand gif vet, enär trakasserier från de belgiska myndigheterna mot deltagare i meningsyttringen afskräckte från lifligare deltagande. Antalet uttalanden för Tyskland blef obetydligt, och de bägge områdena ställdes genom beslut af Nationernas förbunds råd 20 sept. 1920 under Belgiens suveränitet. V. S-g. Euphæa, zool. Se Jungfrusländor. *Euphorbiaceæ, bot. Om underfamiljerna se Phyllanthoidese. Artantalet uppgår f. n. till omkr. 4,500. G. L-m. *Euphrasia officinalis, bot. Släktet Euphrasia, som i Sverige är representeradt af 9 arter, hör till underfam. Rhinanthoidece, EÄinanifeecB-gruppen (se Scrophulariaceæ). G. L-m. Euplectella, zool. Se Svampdjur, sp. 820. Euplorcomi, anat. Se Hud, sp. 1199. Euprotogonia, paleont. Se Hästdjuren, sp. 174-175, och Ungulata, sp. 1075. *Eura. 1. Kiukais och Honkilaks äro numera själfständiga pastorat. E. omfattar 195 kvkm. med 3,841 inv. (1921). -- 2. Själfständigt pastorat under namn af Tarvasjoki (se d. o. Suppl.) sedan 1910. O. B-n. *Euraåminne. Sedan Luvia kapell afskilts till själfständigt pastorat, omfattar E. 326 kvkm. med 6,527 inv. (1921). O. B-n. *Euripides. Sp. 1065, rad 4-5 nedifr. böra orden "Ifigeneia i Tauroi" af K. Cavallin 1884 utgå. (Cavallin utgaf 1883 den grekiska texten med utförlig inledning och förklarande anmärkningar under titeln "Iphigenia i Tauri".) Bland svenska öfv. må i stället anföras "Bakkantinnorna" af J. Paulson (1907), "Trojanskorna" af E. W. Westling (1921) och "Feniciskorna" af A. M. Alexanderson (i "Oidipus-sagans tragedier", 1921). I Oxyrhyn-chos (se d. o.) har påträffats en mängd större och mindre fragment af E:s drama Hypsipyle (utg. af Grenfell och Hunt 1908 och af H. von Herwerden 1909), hittills bekant endast genom citat hos andra författare. A. M. A. *Eurit har numera helt kommit ur bruk, och af de termer, som blifvit föreslagna för ifrågavarande bergarter (finkorniga kristalliniska skiffrar) har numera leptit vunnit försteget och utträngt de på flera håll i bruk tagna granulit och hälleflint-gnejs. K. A. G. *Europa har de senaste årtiondena och särskildt genom Världskriget väsentligt ändrats i fråga om politisk indelning (se bilagda karta) och omfattar f. n. (1923) 35 statsbildningar (se tab. å sp. 685-686). E:s hela befolkning uppgår till omkr. 459 mill. pers., d. v. s. en ökning de två sista årtiondena med omkr. 14,? proc. Järnvägsnätet omfattade 351,486 km. vid 1917 års slut och hade vuxit sedan 1903 med 16,5 proc. Handelsflottan i E. omfattade 20,567 ang- och motorfartyg om öfver 100 bruttoton med tills. 3 7,71 mill. bruttoton dräktighet samt 3,296 segelfartyg om öfver 100 nettoton med tills. 1,72 mill. bruttoton dräktighet. Af ångfartygen hade 233 en dräktighet om mer än 10,000 bruttoton hvar. Sammanlagda beräknade tontalet för alla i E. hemmahörande fartyg var 22,875 mill. ton (1921; endast ang- och motorfartyg om öfver 100 bruttoton samt segelfartyg om öfver 100 nettoton äro medräknade). De europeiska staternas (utom Turkiet och Montenegro) sammanlagda handelsomsättning hade 75,757 mill. kr. värde (51,308 mill. kr. för import och 24,448 mill. kr. för export; 1916). Antalet postanstalter var 169,777 och befordrade bref och bref kort 27,63 milliarder 1913 samt telegrafstationer 134,522 (telegraflinjernas längd var 1,118,219 km., trådlängden 5,494,060 km., apparatantalet 176,832 och de af sända telegrammen öfver 388 mill. 1913). E. A-t. Europé, person, som tillhör något af de europeiska folken; person, som räknar hela världsdelen Europa som sitt fädernesland. *Europeiska Donaukommissionen. Se Donaukommissionen, äfven i Suppl. Europeiska flodpärlmusslan, zool. Se Flodpärlmusslesläktet. Europeiska hamstern, zool. Se Hamstersläktet. Europeiska konserten, polit. Se Konsert 1. Europeiska landtraser, husdjurssk. Se Svinraser. Europeiska nordhafvet. Se Norska hafvet. Europeiska paddfisken, zool. Se Paddfiskar. Europeiska siseln, zool. Se Siselsläktet. Europeisk krusbärsmjöldagg. Se Krusbärsmjöldagg, sp. 93. Europium, kem., en af de sällsynta jordartme-