- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
687-688

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Euryanthe - Eurydema oleracea - Eurydike - Eurypelma - Euscorpius - Eustrongylus gigas - Eusuchia - *Eutektisk - Eutektisk punkt - Eutermes - *Euterpe (musikförening) - *Euterpe (tidskrift) - Euthycomi - *Eutin - *Euting, Julius - Euxanthon - Euxantinsyra - *Euxenit - Eva (hufvudroll) - *Evakuera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Euryanthe, opera (med kvinnlig hufvudroll af samma namn, savojisk furstinna, sopran) med musik af K. M. v. Weber (se denne, sp. 941 och 942) och librett af Wilhelmine v. Chézy. Eurydema oleracea, zool. Se Sköldskinnbaggar. Eurydike, kvinnoroll (Orfeus' maka; sopran) i operan "Orfeus" (Orfeo ed Eurydice) af Gluck (se denne). Eurypelma, zool. Se Fågelspindlar. Euscorpius, zool. Se Skorpiongift och Spindeldjur, sp. 723 med fig. 3. Eustrongylus gigas, zool. Se Strongyloidæ. Eusuchia, zool. Se Krokodildjuren, sp. 1497. *Eutektisk, kem. och fys., kallas en sådan blandning af 2 (eller flera) komponenter, som har lägre stelningspunkt än hvarje annan blandning af samma komponenter. (Definitionen i bd 7 rättas härmed). Om eutektiska metallblandningar se Legering, sp. 38-39. Äfven lösningar (hvilka kunna betraktas som blandningar af ett lösningsmedel och ett löst ämne) kunna vara eutektiska, såsom framgår af följande diagram öfver stelningspunk-ten för "systemet" koksalt 4- vatten. Rent vatten [Gram salt i 100 gr. vatten.] stelnar vid 0°, men om vattnet försättes med stigande mängder koksalt, sjunker stelningspunkten på det sätt, som kurvan AB anger. Om man sålunda afkyler en lösning af t. ex. 10 dlr salt i 100 dlr vatten, börjar denna stelna vid -6°. Det, som därvid kristalliserar ut, är rent vatten, d. v. s. is; men därigenom blir den återstående lösningen mer koncentrerad, och dess stelningspunkt sjunker ytterligare utefter nämnda kurva, hvilket fortgår, ända tills lösningens koncentration stigit till 29 på 100 vatten och stel-ningstemperaturen sjunkit till omkr. -21°. Om nu afkylningen fortfar, stelnar alltsammans, utan att temperaturen ytterligare sjunker, till en blandning af is och fast koksalt. - Om man å andra sidan utgår från en saltlösning med mer än 29, t. ex. med 35 dlr salt på 100 vatten, så börjar denna stelna vid omkr. 0°; men det, som därvid kristalliserar ut, är icke längre is, utan fast salt (i form af Na Cl med 2 molekyler kristallvatten). Vid fortsatt afkylning sjunker äfven nu stelningspunkten, men efter kurv-grenen CB. Därunder sjunker naturligtvis lösningens koncentration, och till sist kommer man äfven på denna väg till en lösning af samma koncentration och samma stelningspunkt som i förra fallet, hvilket i diagrammet åskådliggöres därmed, att kurvan CB skär kurvan AB i punkten B. En lösning af 29 dlr koksalt i 100 dlr vatten utgör alltså en eutektisk blandning, och dess stelningstempera-tur, -21°, benämnes eutektiska punkten för systemet koksalt 4- vatten. Af det sagda framgår, att i allmänhet en eutektisk lösning vid afkylning stelnar som sådan vid den eutektiska punkten, d. v. s. har en fast, bestämd fryspunkt och smältpunkt. Man har därför fordom betraktat stelnade eutektiska saltlösningar som verkliga föreningar och kallat dem kryohydrat (se d. o.). Men då man medelst mikroskopet kan visa, att dessa s. k. hydrat icke äro homogena, kan man icke längre betrakta dem som kemiska föreningar, utan som mekaniska blandningar. K. A. V-g. Eutektisk punkt. Se Eutektisk. Suppl. Eutermes, zool. Se Termiter, sp. 899, 902 och 905. *Euterpe. Om en musikförening E. i Köpenhamn se Grieg, sp. 293. *Euterpe, finländsk veckotidskrift på svenska, utg. i Helsingfors 1901-05, var afsedd för musik, teater och skönlitteratur. Ansvarig utgifvare var Karl Flodin (se denne). E. utgjorde ett organ för de unge, och dess förnämsta krafter voro G. Castrén, R. Lagerborg, T. Söderhjelm, G. Strengell och B. Gripenberg, mot slutet S. Frosterus och W. Söderhjelm. Det allt uppslukande intresse för politik, som gjorde sig gällande efter nationalstrejken 1905, gjorde, att E. upphörde. Flera af dess medarbetare öfvergingo till tidskriften "Framtid" (se d. o. Suppl.). T. C. Euthycomi, anat. Se Hud, sp. 1199 *Eutin [å7j-]. Den oldenburgska enklav i Holstein, som utgör det forna biskopsstiftet E., kallas efter revolutionen 1918 ej längre "furstendömet Lübeck", utan blott Lübeck. *Euting [å'j-], Julius, dog 2 jan. 1913 i Strassburg. Euxanthon, kem. Se Indiskt gult. Euxantinsyra, kem. Se Indiskt gult. *Euxenit har på senaste tiden anträffats i peg-matit vid Gräne i Holsljunga socken, Västergötland. Man har också funnit mineralet i Grönland och i Nord-Amerika. Euxeniten är radioaktiv, men dels är dess halt af uran och torium ringa, dels förekommer den mycket sällsynt, så att den ej har någon betydelse som råmaterial för framställning af radium. K. A. G. Eva, kvinnlig hufvudroll (guldsmedsdotter, sopran) i operan "Mästersångarna i Niirnberg" af R. Wagner (se denne, sp. 303 och 307). *Evakuera, krigsv. Med evakuera menas numera äfven utrymmandet af landsdelar, städer och orter antingen för att bringa befolkningen i säkerhet eller i annat syfte. H. J-dt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0362.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free