*Ewald (sp. 1106). Johannes E. Ny uppl. af hans arbeten har utgetts af H. Brix och V. Kuhr 1914 ff. Se f. ö. H. Brix, "Johis Ewald" (1913). *Ewald (sp. 1109). -- 2. H. F. E. dog 29 april 1908 i Fredensborg. -- 3. K. E. dog 23 febr. 1908 i Charlottenlund. 2-3. P. E-t. *Ewald (sp. 1110). E. D. P. F. E. dog 30 dec. 1904 i Berlin. Ewald. 1. Carl Anton E., tysk läkare, f. 30 okt. 1845 i Berlin, d. 20 sept. 1915, blef 1870 med. doktor, 1874 docent, 1882 e. o. professor samt 1909 honorärprofessor vid universitetet i Berlin. Hans arbeten hänföra sig väsentligen till läran om sjukdomar i andnings- och matsmältningsorganen. Hit höra jämte en mängd smärre afh. föreläsningar öfver Die lehre von der verdauung (1880) och Lehrbuch der magenkrankheiten. Därjämte utgaf han en Arzneiverordnungslehre (1883) samt redigerade sedan 1882 under 25 års tid "Berliner kli-nische wochenschrift". Han var led. af Yet. o. vitt. samh. i Göteborg (1910). 2. Julius Richard E., den föregåendes broder, tysk fysiolog, f. 14 febr. 1855 i Berlin, blef 1880 med. doktor, 1883 docent i Strassburg samt 1886 e. o. och 1900 ord. professor i fysiologi där. Genom sina med sällspordt fin teknik utförda undersökningar öfver innerörat (Physiologische untersuch-ungen uber das endorgan des nervus octavus, 1892) har han i mycket betydande grad bidragit till utredning af detta organs förrättningar, hvarjämte han i den af honom utvecklade teorien för hörselförnimmelserna (1899) på ett skickligt sätt undvikit flera af de svårigheter, som möta den af Helm-holtz uppställda resonatorteorien. 1-2. R. T-dt. Evaldsen, Anders Christian, dansk jurist, f. 2 juni 1841 vid Holstebro, d. 18 nov. 1912 i Köpenhamn, blef 1872 professor vid universitetet, 1885 assessor i Overretten och 1893 i Höjesteret. Han utöfvade stort inflytande på studiet af dansk förmögenhetsrätt och utgaf, utom några afh., en Fortolkning af vekselloven (1881). Han kreerades 1894 till hedersdoktor. P. E-t. *Evangeliebok. Af kyrkomötet antogs 1920 ny evangeliebok, som 12 sept. 1921 stadfästes af konungen. Den innehåller tre serier predikotexter. Af dessa äro högmässotexterna till stor del desamma som förut, hvaremot en mängd nya aftonsångstexter upptagits, delvis ur G. T. Till söndagstexterna ansluter sig den fortfarande i "akter" fördelade evangeliska passionshistorien, vidare Luthers lilla katekes, en bönbok med därtill hörande utförliga anvisningar för den enskilda andakten samt slutligen en del utdrag ur gällande kyrko-handbok._ J. T. B. Evangeliekyrkan, ett sidonamn till Högalidskyrkan i Stockholm, gifvet vid dennas invigning 10 juni 1923 af ärkebiskop Söderblom. Den var urspr, ämnad att kallas Ansgariikyrkan (se d. o., Suppl., och fig. l till art. Byggnadskonsten. Suppl.). *Evangeliska fosterlandsstiftelsen (förk. E. F. S.). Om verksamheten i hemlandet märkes följande: Skriftspridningen har sedan stiftelsens början omfattat 50 mill. tryckalster. Om dess evangelisatoriska verksamhet må nämnas, att anslutna missionsföreningar 1923 äro 390, hvartill kommer ett stort antal syföreningar och andra ar-betskretsar. Provinsombudens antal utgör 818. Som reseombud verka 14 män. Anställda predikanter med E. F. S:s predikantbetyg (det gamla namnet "kolportör" har utbytts mot predikant) uppgå till 217. Ett stort antal missions- och uppbyggelsemö-ten, bibel- och missionskurser samt "veckor" af olika slag hållas årligen landet rundt. För nödig decentralisering i ledningen har som mellanled mellan centralstyrelsen och arbetsfältet införts anordningen med distriktsombud med uppsikt öfver verksamheten inom bestämda delar af landet. D e u n-gas förbund (förk. D. U. F.), stiftadt vid årskonferensen 1902, utgör E. F. S:s organisation för barn- och ungdomsverksamhet med egna resetalare. Medlemsantalet där uppgår till 35,000, fördelade på 667 lokalföreningar. D. U. F. har 722 söndagsskolor med 40,000 barn, 400 barnmissionsföreningar (s. k. "solglimtar") och särskild juniors verksamhet med pojkafdelningar eller andra dylika sammanslutningar. E. F. S. har egen pensionskassa, benämnd Bistånd på ålderns dag (tillgångar 770,000 kr.), och begrafningskassa (tillgångar 75,000 kr.). Beträffande verksamheten utomlands hänvisas för sällskapets mission i Afrika och Ostindien till art. Mission i hufvudarbetet, sp. 674-676, och Suppl. Verksamheten bland nordiska sjömän och öfriga skandinaver i främmande hamnstäder har alltmer koncentrerats på enbart svenskar, i samma mån som de särskilda nordiska ländernas sjömansvård och diasporaverksamhet vunnit i utveckling. Utbildningen af arbetare för den yttre missionen har sedan 1863 och för den inre missionen sedan 1876 varit förlagd till Johannelund (se d. o.), hvars föreståndare efter J. Lindgren varit F. F. Brunius och D. Berg (med Lindgren som studierektor), f. n. C. Olsson. Missionsdirektor för Afrika- och Indiamissionen ha efter Kolmodin, som afgick 1910, varit J. Lindgren och (sedan 1922) N. Dahlberg. Yid Svenska bibelinstitutet (se d. o. Suppl.) å Hagaberg (ledare J. Rinman, sedan 1923 K. Landgren) har dels förberedande utbildning bibringats blifvande elever vid Johannelund, dels allmän bibelkunskap lämnats, hvarjämte kurser för bibelkvinnors fostran och preparandkurser för inträdessökande vid seminarier anordnats. Den yttre missionens arbetare ha examinerats af något stifts domkapitel och prästvigts (med dispens) af biskop i svenska kyrkan. Antalet arbetare i den utländska verksamheten, hednamission och sjömansvård, uppgår till omkr. 100. Sedan 1919 har E. F. S. ett studenthem i Uppsala. Sällskapets inkomster och utgifter för 1922 uppgingo till resp. l,e mill. och 1,35 mill. kr. Ordf. ha varit efter frih. A. E. Rappe (d. 1918) 0. B. Malm och (sedan 1921) A. Åberg. Expeditionsföreståndare är sedan 1922 E. Levander. Efter en längre tids agitation mot stiftelsen och dess styrelse bildade ett oppositionsparti inom stiftelsen en separatorganisation, som 1911 utformade sig till ett särskildt missionssällskap under namnet Bibeltrogna vänner. Om orsaken till dess uppkomst, om dess organisation m. m. se Bibeltrogna vänner. Suppl. Det gamla sällskapet har genom utbrytningen vunnit i konsolidering, enär separationen berodde ej blott på missriktadt renlärighetsnit,