hvilka en särskild kroppshålighet och ett blodkärlssystem ännu ej uppkommit (jfr Plattmaskar), äro exkretionsorganen rör eller körtelkanaler, hvilka, förgrenade i form af ett nätverk, genomkorsa kroppens alla delar för att från väfnaderna bortleda exkretet (fig. 1). Inuti kroppen börjar detta kanalsystem som slutna rör, hvilkas blinda ända utgöres af en cell med en från dess insida utgående, rörlig ciliekvast (fig. 2); en eller flera kanaler föra ut exkretet; nära utmynningsstället är kanalen vanligtvis utvidgad till en kontraktil blåsa ("urin-blåsa"). Man har betecknat denna form af exkre-tionsorgan som vattenkärlssystem. Med uppträdandet af en kroppshålighet förändras sagda system företrädesvis i så måtto, att kanalerna (nefridierna] vanligen äro enkla, ej förgrenade rör samt att äfven kanalernas inre ända är öppen och utgöres af ett med rörliga cilier beklädt trattlikt stycke (nefro-stom), som uppsuger och för ut exkretet ur kropps-håligheten (fig. 3). Det är antagligt, att ryggradsdjurens njurar framgått ur nefridier. Hos lägre ryggradsdjurs foster stå njurkanalerna genom ne-frostomer ännu i förbindelse med kroppshåligheten; hos lansettfisken (se d. o.) visar hela apparaten mycket nära öfverensstämmelse med förhållandet hos ringmaskarna (se d. o.). Beträffande exkretionsorganen hos ryggradsdjuren i öfrigt se Njurar. L-e- Exkurrent (af lat. excufrrere, göra en utflykt), person, som gör utflykt (exkursion) för insamling af växter o. s. v. *Exlibris. Af svensk litt. må ytterligare nämnas A. Sjögren, "Förteckning å svenska bokägaremärken (Exlibris), utställda vid Föreningens för bok-handtverk utställning i Nordiska museet 1908" (1909), "Svenska kungliga och furstliga bokägare-märken inklusive dedikations- och donationsexli-bris" (1915), och "Svensk exlibristidskrift" (6 arg. 1911-16). *Exner, J. J., dog 15 nov. 1910 i Köpenhamn. Exner, Wilhelm Franz, österrikisk ingenjör och högskolelärare, f. 8 april 1840 i Gänsern-dorf, blef 1869 docent i ingenjörsväsen och teknologi vid skogsakademien i Marienbrunn och 1875 professor vid högskolan för jordbruk i Wien. Från 1874 fungerade E. som folkskolinspektör. Han var en af grundläggarna till Technologisches gewerbemuseum i Wien (1879) och blef dess förste direktör samt 1892 direktör för Gewerbebeför-derungs-amt. E. har nedlagt förtjänstfullt arbete till fromma för teknologien, särskildt som museiman och författare till ett flertal böcker rörande trä-, pappers-, tapet- och stenindustrierna m. m. E. blef led. af riksrådets deputeradekammare 1882 och anslöt sig till det tyskliberala partiet. Fmn. Exogyra, paleont., ett under jura- och krit-perioden lefvande, till ostronfamiljen hörande musselsläkte. Den öfver låsranden utskjutande skaldelen (umbo) är å båda skalen spiralvriden och riktad åt sidan. Det ena skalet (underskalet) är plattadt, det andra hvälfdl. Som ung har musslan ställflyttningsförmåga; senare är den fastvuxen. Exogyra står nära det samtida släktet Gryphcea (se d. o.); jfr ock art. Ostron, sp. 1070 och 1071. L-e. Exokannibalism. Se Kannibalism. Exotiska block, geol., i Alperna (och andra veckade bergskedjor) förekommande massor af främmande bergarter, hvilka ligga midt ibland andra yngre bergarter såsom rester af öfverskjutnings-täcken (se Alperna. Suppl.), hvilka i öfrigt helt förstörts genom förvittring och denudation. Om dylika exotiska massor ha större dimensioner, kallas de "klippor". K. A. G. Expanderande kulor. Se Dum-dum-kulor och Jaktgevär. Expansiv tillväxt, med. Se Svulst, sp. 1324. Expeditioner, Vetenskapliga, som utförts under 1700-1900-talen, ha förutom rent geografiska uppgifter, som redan tidigare, redan under förkristen tid, utgjorde målet, haft till uppgift iakttagelser rörande astronomiska fenomen, gradmätningar, etnografiska, biologiska och geologiska undersökningar och insamlingar; äfven för forskningar på historiska (särskildt arkeologiska), filologiska och konsthistoriska områden ha stundom större eller mindre expeditioner utrustats. Expeditioner ha bekostats af statsmedel eller - särskildt de svenska - företrädesvis af mecenater. Nästan alla kulturnationer ha utsändt vetenskapliga expeditioner; de flesta ha väl utgått från England. I förhållande till sin folkmängd står i detta afseende Sverige framför flertalet andra stater. - öfversikter öfver de viktigaste expeditionerna lämnas under afd. Upptäcktshistoria i art. Afrika, Amerika, Asien och Australien. -- Se ock Antarktien, Challenger, Eugenie och Vanadisexpeditionen (äfven i Suppl.). Jfr ock Världsomsegling. -- Rörande Beagle-expeditionen (beagle, eng., stöfvare) se Fitzroy, Robert. Af expeditioner med biologiska mål, som under senare år utgått från Skandinavien, må nämnas den 1922 afslutade danska hafsexpeditionen med fartyget "Dana". L-e. *Expeditionschef. Honom åligger, enligt instr. af 14 dec. 1917, att egna slutlig granskning åt koncepten till utgående expeditioner, innan de lämnas till utskrift, där ej sådan slutgranskning af departementschefen uppdragits åt kansliråd eller annan tjänsteman i departementet; att öfvervaka de löpande ärendenas behöriga gång samt tillse, att följdriktighet och enhetlighet därvid iakttagas, äfvensom hålla hand öfver, att underlydande befattningshafvare inom departementet med nit och skyndsamhet fullgöra sina tjänsteåligganden; samt att afge förslag rörande befattnings-hafvarnas indelning till tjänstgöring och semesterfördelning samt i öfrigt handlägga frågor om departementets personal och därmed sammanhängande ärenden. Expeditionschef åligger tillika att, efter departementschefens bestämmande, bereda och inför vederbörande statsråd föredraga vissa ärenden eller vissa grupper af ärenden inom departementet. I tillförordnad regering skall expeditionschef föredraga de till departementet hörande ärenden, som det tillkommer den tillförordnade regeringen att upptaga och afgöra. Expeditionsföreståndare, sedan 1898 vid statens järnvägar titel på föreståndarna vid de största il-och fraktgodsexpeditionerna. Till aflöningsförhål-landen m. m. äro de likställda med stationsinspek-torer af 3:e klass.