statsförvaltningen", bl. a. artiklarna "Anteckningar om uppkomsten och utvecklingen af extraordinariesystemet i Sverige" (1907) och "Extraordinariesystemet, bedömdt af framstående svenskar" (A. von Hartmansdorff och K. A. Agardh; 1908). ^Ldht. Extratåg, järnv. Se Järnvägståg. Suppl. Extratågsbiljett. Se Biljett. Suppl. Extrusiva bergarter (af lat. extrudere, uttränga), geol., kallas stundom sådana vulkaniska bergarter, som strömma ut till jordens yta, i motsats till intrusiva bergarter, som stelna inne i jordskorpan. ^{K. A. G.} Exulant (af lat. exsul l. exul), landsflyktig, biltog. *Eybler, J. v., blef 1829 led. af Mus. akad. i Stockholm. *Eyck, van, bröderna Hubert och Jan. -- Gentaltarets flygelmålningar, 14 stycken (delvis afbildade å pl. till art. Eyck), som 1821 blifvit inköpta af konungen af Preussen och senast prydt Kaiser-Friedrich-museum i Berlin, blefvo enligt bestämmelse i Versaillesfreden 1919 utlämnade till belgiska staten och återuppsattes på altarskåpet i S. Bavo i Gent. ^{G--g N.} Eyde, Samuel, norsk ingenjör, affärsman och diplomat, f. 29 okt. 1866 i Arendal, aflade <img l>

diplomingenjörsexamen vid tekniska högskolan i Charlottenburg 1891 och praktiserade därefter i Tyskland, Sverige och Norge samt var några år kompanjon med tyske ingenjören Gleim i firman Gleim & Eyde, som utöfvade konsulterande ingenjörsverksamhet och bl. a. med stor framgång deltog i ett flertal internationella täflingar rörande förslag till bangårdar och hamnar. 1898 upprättade E. kontor i Kristiania och inledde snart samarbete med professor O. Birkeland, hvars uppfinning af framställande af salpeter på elektrisk väg ur luften af E. kompletterades och gjordes fruktbringande genom industriell drift i stor skala (jfr Kväfve, sp. 430--431). E. bildade en serie bolag för metodens utnyttjande, främst Norsk hydro-elektrisk kvælstofaktieselskab och Aktieselskabet Rjukanfoss (se Rjukan). Dessa företag med ett aktiekapital af omkr. 82 mill. kr. ha utbyggt vattenfall om c:a 350,000 hkr för tillverkning af "Norge-salpeter". E. var 1905--17 generaldirektör för denna storindustri, som ländt till gagn för jordbrukets förbättrande i stora delar af världen och skapat stora nya samhällen (Notodden, Rjukan) i Norge. I flera andra industriföretag, för elektrisk järnframställning m. m., har E. likaledes varit lifligt verksam, och han har i stor skala drifvit jordbruksförsök. Äfven på andra områden ha E:s stora organisationstalang och arbetskraft tagits i anspråk. Han blef 1918 stortingsman för Jarlsberg och är sedan 1920 envoyé i Warschau. ^Fmn. *Eydtkuhnen besattes under Världskriget 12 aug. 1914 af ryska patruller. 12 nov. s. å. gjorde ryssarna häftiga angrepp vid E. och s. därom mot tyskarnas 8:e armékår. E. är nu preussisk gränsstation till Litauen. *Eylau. -- 2. Deutsch-E. hör nu till prov. Ostpreussen. 9,304 inv. (1919). *Eynern, E. von, dog 2 nov. 1906 i Barmen. *Eyre, Lake E. 1901--02 studerades E. af J. W. Gregory, som fann, att sjön under en tidigare period haft 3 gånger så stor areal som nu, aflopp och sött vatten, i hvilket funnos krokodiler och stora fiskar. Dess omgifning var då gräsrik och bördig. Med aftagande nederbörd minskades dess yta. För de planer, som sedan 1883 diskuterats, att genom en 320 km. lång kanal från hafvet skapa ett australiskt innanhaf (E. ligger 12 m. under hafsytan), föreligga, enligt Gregory, inga större tekniska hinder, men verkningarna däraf skulle ej motsvara kostnaderna. ^{O. Sjn.} Eysoldt [a'jṡålt], Gertrud, tysk skådespelerska, f. 30 nov. 1870 i Pirna, studerade vid konservatoriet i München, var 1889--93 anställd vid teatrar i München, Meiningen och Riga, 1893--97 vid hofteatern i Stuttgart, flyttade 1899 till Schiller-teatern i Berlin och engagerades 1901 af Reinhardt. Med utomordentlig karaktärsteckning har hon utfört bl. a. Nora i Ibsens "Et dukkehjem", titelrollen i Hofmannsthals Elektra och Wildes Salome, af Shakspereroller Viola och Puck, flera Wedekinds-figurer, Strindbergs fröken Julie och mumien i "Spöksonaten" (den sistnämnda äfven i Stockholm vid Reinhardts gästspel 1917) m. m. ^{R--n B.} Eyth [ajt], Max, tysk ingenjör och författare, f. 6 maj 1836 i Kirchheim, Württemberg, d. 25 aug. 1906 i Ulm, var 1861--86 anställd som ingenjör vid en stor maskinfabrik i Leeds, för hvars räkning han företog ständiga resor världen rundt. Utom tekniska arbeten skref E. bl. a. historiska dikter (Volkmar) och romaner (Mönch und landsknecht, Der schneider von Ulm, postum, 1907), samt skildringar och skisser från sitt reselif: Im strom unserer zeit (3 bd, 1903--04; 3:e förkortade uppl. af Wanderbuch eines ingenieurs, 6 bd, 1871--84) och Hinter pflug und schraubstock (1899; "Plog och skruvstäd", 1922). E:s kraftiga realism och konkretion ha gett hans verk stor popularitet. ^{R--n B.} *Ezekiel, M. J., dog 27 mars 1917. *Eötvös. -- 2. Karl von E., baron, son till den i hufvudarbetet (sp. 1205) nämnde József E., ungersk politiker, f. 11 mars 1842 i Mezöföld, d. 13 april 1916 i Budapest, hölls 1864 en tid fängslad som politisk konspiratör, var därpå 1865--72 professor vid den protestantiska rättshögskolan i Pápa och valdes 1872 till parlamentsdeputerad. Han tillhörde först Deáks parti, därpå från 1878 oafhängighetspartiet, ur hvilket han 1893 utträdde för att bilda eget parti, som dock ej fick stor anslutning; under sista delen af sin politiska verksamhet tillhörde han Kossuthpartiet. E. gjorde sig känd som vältalig parlamentsdebattör och än mer genom sitt glänsande försvar för några för ritualmord oskyldigt anklagade, hvilkas advokat han var i den beryktade Tisza-Eszlárprocessen 1883. Som skriftställare, på ungerska, var E. mycket produktiv (hans samlade arbeten utgåfvos i 24 bd, 1901--11) och berömd för sin klassisk-ungerska stil. Bland hans skrifter märkas Lefnadsminnen, Franz