"L'extériorisation de la sensibilité" (6:e uppl. 1909).
S. Az.
Extrahering,
kem. Se
Extraktion 4. Suppl.
Extra inkomstskatt beslöts vid 1907 års riksdag i
anledning af beskattningsårets omläggning till att
afse näst föregående års inkomst i st. f. det löpande
årets samt taxeringens och kronouppbördens förläggning
till ett och samma år. För öfvergångsåret åtog sig
nämligen riksdagen en extra inkomstskatt af 1907
års inkomst, taxerad 1908 på grund af då afgifven
deklaration, men för att undvika, att samma slag af
inkomst komme att taxeras två gånger, lät man den
inkomstskatt, som skulle bero af 1908 års taxering af
den verkliga inkomsten 1907, utgå med hälften af det
vanliga beloppet. -- Af helt annan art var den extra
inkomstskatt, som 1909 års riksdag beslöt att till
ett belopp af 2,400,000 kr. utan sammanblandning
med öfriga kronoutskylder på grund af 1910 års
inkomsttaxering uttaga med 15 öre för hvarje 100-tal
af det enligt förordningen om inkomstskatt beräknade
belopp, efter hvilket den vanliga inkomstskatten utginge.
N. H.
Extra inkomst- och förmögenhetsskatt beslöts i
anledning af neutralitetsvakten och öfriga af
Världskriget förorsakade kostnader vid 1917 års
riksdag. Den anslöt sig till den vanliga taxeringen
och utgick efter en progressiv skala af 1,5--7 proc. å
hvarje belopp, som öfversteg 6,000 kr. För inländska
aktiebolag och solidariska bankbolag gällde särskilda
beräkningsgrunder med frihet för dem, hvilkas
taxerade inkomst icke öfversteg 5 proc. af bolagets
kapital. I nära öfverensstämmelse härmed framlade
K. M:t för 1918 års riksdag proposition om extra
inkomst- och förmögenhetsskatt för 1919. Riksdagen
antog i hufvudsak K. M:ts proposition, men höjde
procentskalan från den af K. M:t föreslagna 1,5
proc. för den del af inkomsten, som öfverstege
6,000 kr., upp till 7 proc. för den del, som
öfverstege 150,000 kr., till 1,5 proc. upp till
17 proc. för den del, som öfverstege 900,000 kr.,
dock att skatten icke skulle i något fall öfverstiga
12 proc. af det taxerade beloppet. Vidare beslöt
riksdagen beträffande bolagens taxering en tariff,
som började med 0,72 proc., när den taxerade inkomsten
i förhållande till kapitalet öfverstege 5 proc. och
slutade med 10 proc., när inkomsten i förhållande till
kapitalet öfverstege 150 proc. Se
Förmögenhetsskatt,
Inkomstskatt,
Krigskonjunkturskatt. Suppl.,
och
Tilläggsskatt. Suppl.
N. H.
Extraktgarfning. Se
Läder.
*
Extraktion (
Extrahering). 4.
Kem.,
tekn.,
utdragning af lösliga ämnen ur en blandning,
medelst ett lösningsmedel, som i detta fall benämnes
extraktionsmedel. I den kemiska tekniken används
extrahering mycket ofta, t. ex. för utdragning
af fett ur ben, oljerika frön o. d. För att därvid
inskränka förbrukningen af extraktionsmedlet till ett
minimum begagnar man i kemiska fabriker särskilda
extraktionsapparater, som möjliggöra användningen
af en och samma kvantitet extraktionsmedel flera
gånger. Principen för sådana apparater torde lätt
inses af verkningssättet hos de små, af Soxhlet och
andra konstruerade extraktionsapparater (se fig.), som
å kemiska laboratorier allmänt användas, t. ex. för
bestämning af fetthalten i foderkakor, ost, smör,
mjölk m. m. Apparaten används på följande sätt.
Ämnet, som skall extraheras, inlägges i cylindern
<img r>Soxhlets extraktionsapparat.
A, och extraktionsmedlet, vanligen eter,
påfylles i kolfven
B, som därpå upphettas,
så att vätskan kommer i kokning. Ångan passerar nu
röret
C och förtätas i kylaren
D,
hvarifrån den förtätade vätskan droppar ned på
extraktionsmaterialet i cylindern. Så snart vätskan
häri stigit till öfverkanten af den på utsidan
anbragta lilla häfverten, kommer denna i verksamhet,
och vätskan med däri lösta ämnen rinner automatiskt
ned i kokkolfven, så att samma kretslopp kan börja
på nytt och fortgå, så länge kolfven upphettas.
Vanligen dröjer det flera timmar, innan alla lösliga
ämnen blifvit extraherade ur materialet och nedförda
i kolfven
B. Till sist afdestilleras
extraktionsmedlet fullständigt ur kolfven, och genom
vägning kan man sedan bestämma de lösta ämnenas mängd.
Om man på detta sätt vill bestämma fetthalten i
vätskor, t. ex. i mjölk, måste desamma först intorkas
på lämpligt material och den torra massan därpå
nedföras i extraktionscylindern.
K. A. V--g.
Extraktivindustri. Se
Industri, sp. 589.
Extralärareföreningen. Se
Sveriges extralärareförening. Suppl.
Extra lönetillägg. Se
Dyrtidstillägg. Suppl.
Extramatrikal,
bot. Se
Intramatrikal.
Extra ordinaries förening,
De, stiftades 8
dec. 1904 i Stockholm, med uppgift att verka för
inskränkande af extra-ordinarie-systemet (se
d. o. Suppl.). Föreningen utgaf en framställning
till K. M:t "ang. ordnande och förbättrande af de
extra ordinarie tjänstemännens inom de centrala
ämbetsverken arbets- och arfvodesförhållanden"
(1905) samt, sedan ämbetsverken af gett utlåtanden
däröfver, "Påminnelser" till K. M:t med anledning
af dessa utlåtanden (1906). Från 1907 utgaf
föreningen tidskr. "Från svenska statsförvaltningen"
(se d. o. Suppl.). Föreningen sammanslogs 1911 med
Statstjänstemännens förening i Stockholm till en
gemensam förening under namn af
Statsförvaltningens
tjänstemannaförening (se d. o.).
Ldht.
Extra-ordinarie-systemet, en för svensk
statsförvaltning sedan århundraden utmärkande
anordning att i vidsträckt omfattning låta arbetet
inom domstolar och hos civila myndigheter utföras af
extra ordinarie eller icke fast, d. v. s. å ord. stat,
anställda tjänstemän. De aflönas med gratifikationer
(förr s. k. ljuspenningar) eller efter anställning
som amanuenser med arfvoden (se d. o.), förr till
oskäligt låga belopp. Systemets olägenheter föranledde
1904 bildandet af De extra ordinaries förening (se
d. o. Suppl. ). Det har under senare år begränsats
till sitt omfång. Gratifikationer och arfvoden ha
äfven väsentligen höjts. Se tidskr. "Från svenska
