däremot få intas i asyler för sådana sinnesslöa. Utom i ofvannämnda privata anstalter vårdas åtskilliga fallandesjuka å statens sinnessjukanstalter, där fallandesjuka, som lida af sinnessjukdom, få intas, samt i kommunala sinnessjukanstalter äfvensom i vissa städers försörjningsinrättningar. Om myoklonusepilepsi se Ärftlighet, sp. 1258. N. H. R. W. Falla öfver bord. Se Gå öfver bord. *Fallbila. 1906 föreskrefs, att i Sverige fallbila skulle användas vid halshuggning. Dödsstraffet afskaffades emellertid i Sverige 1921. Fallbrottsdike, Fallbrottslinje, landtbr. Om markens lutning (fall) är svagare i den nedre än i den öfre delen af ett fält, som skall af dikas, får ett dike, som oafbrutet genomlöper hela lutningen, mindre vattenafledande förmåga i den nedre delen, där fallet är svagare. För att undvika denna olägenhet af bryter man sugdikena, där den svagare lutningen vidtager, och låter vattnet från den öfre delen upptagas i ett i denna s. k. fallbrottslinje anbragt stamdike, fallbrottsdike, samt låter sugdikena i den nedre delen af diket börja något nedanför detta. Jfr Täckdikning, sp. 727-728. H. J. Dft. Fallenius, Konstantin Magnus Hugo, militär, militärskriftställare, f. 27 juni 1862, son till Karl Magnus F. (f. 15 jan. 1815 i Västervik, filos, och teol. doktor, pastor primarius i Stockholm 1858, d. 27 juni 1879), blef 1881 underlöjtnant i Andra lifgardet och 1891 löjtnant vid Generalstaben, där han 1904 befordrades till öfverstelöjtnant. 1905 blef han chef för Krigshögskolan, 1906 öfverste i armén, 1907 t. f. kommendant i Boden, s. å. chef för Norrbottens reg., 1908 sekundchef för Göta lif garde, 1915 generalmajor i armén och chef för 1:a arméfördelningen, 1917 chef för 5:e arméfördelningen, 1922 generallöjtnant och 1923 inspektör för militärläroverken. F. var lärare vid Krigsskolan 1890-97 och vid Sjökrigshögskolan 1898-1905 samt led. af Krigshofrätten 1910-15. Som flerårig ordf. i Stockholms landstormsförbund har han inlagt stor förtjänst i fråga om landstormsrörelsens utveckling inom hufvudstaden och landet. Utom lefnadsteckningar i Krigsvet. akadrs handlingar och tidskriftsuppsatser har han utgett Exempelsamling till taktiken (2 dlr 1896-1900) och Samverkan mellan här och flotta (1906). Sedan 1903 är han led. af Krigsvet. akad. - Hans broder Klas Konstantin Albert F., f. 19 febr. 1863, underlöjtnant vid Flottan 1884, blef 1918 kommendör och varfschef i Karlskrona, tog 1923 afsked och utnämndes då till konteramiral. Han är led. af örlogsm. sällsk. (1904) och Krigsvet.-akad. (1919). H. J-dt. *Fallières, Cl. Armand, intog som franska republikens president en strängt konstitutionell hållning och synes ej alls ha sökt föra någon personlig politik. Han hade i slutet af juli 1908 på Revals redd ett möte med tsar Nikolaus II och besökte på ditresan Köpenhamn och (23-26 juli) Stockholm samt på återfärden Kristiania. F. efterträddes som president 18 febr. 1913 af R. Poincaré och drog sig därpå fullständigt tillbaka till privatlifvet. V. S-g. Fallize [fallis], Jean Baptiste (biskopsnamn Johannes Olaf), katolsk biskop, f. 9 nov. 1844 i Betlingen i Belgiska Luxemburg, blef 1871 prästvigd och 1872 teol. doktor i Rom, verkade i storhertigdömet Luxemburg till 1897 och var därunder medlem af Luxemburgs deputeradekammare, där han ledde det katolska partiet. F. blef 1887 apostolisk prefekt och 1892 apostolisk vikarie för Norge samt 1892 titulärbiskop af Elusa. Under hans ledning fick den katolska missionen i Norge fast organisation, flera katolska kyrkor byggdes, och 1901 upprättades en norsk kongregation af S:t Franciscussystrarnas orden (för sjukvård) med moderhus i Bergen. F. är påflig husprelat och romersk grefve. Han har skrifvit apolo-getiska och uppbyggelseskrifter på norska och uppsatt den katolska veckotidningen "St. Olaf". Från ledningen af missionen drog han sig tillbaka 1921. Fallsjuka, trädg., ett vid drifning af lökväxter uppträdande sjukligt tillstånd, som visar sig däri, att stjälken i sin nedre del blir glasigt genomlysande och bräcklig, så att blomknoppens tyngd bräcker af den. Felet framkallas därigenom, att den höga värmegraden gör stjälkens väfnader lösa och att hög fuktighetshalt i luften, som hämmar transpirationen, gör väfnaderna vattniga. Sjukdomen motverkas därigenom, att man planterar lökarna mindre tätt samt håller luften i växthuset torrare. H. J. Dft. *Fallskärm, mek. I och med ballong- och flygväsendets kraftiga utveckling under de senaste 15 åren har fallskärmen öfvergått till att bli ett räddningsmedel för förare och passagerare vid inträffande olyckstillbud. Under Världskriget hade fallskärmen nått en sådan utveckling, att den med framgång användes till nedstigning från fasta ballonger, särskildt då dessa blefvo anfallna af fientliga flygplan. I regel var fallskärmen vid dessa ballonger, innesluten i ett koniskt hölje med spetsen uppåt, upphängd i tacklingen ofvanför och utanför korgen. Då utsprånget från korgen skedde, lossades bottnen af det koniska höljet, och fallskärmen drogs ut och utvecklades automatiskt. Under och särskildt efter Världskrigets slut har arbetet med fallskärmens utveckling fortskridit, och typer ha konstruerats, som möjliggöra utsprång och nedstigning äfven från flygplan. Konstruktionen af dessa fallskärmar måste gifvetvis bli olik den, som används för nedstigning från ballong. Svårigheten att hastigt komma tillräckligt långt bort ifrån ett störtande flygplan och att få fallskärmen att utveckla sig på ett tillfredsställande sätt har inverkat på konstruktionen af dessa fallskärmar. Numera torde fallskärmen ha nått en sådan fulländning, att en jämförelse mellan fallskärmen vid ballong- och flygfärder med lifbojen vid sjöfärder torde vara berättigad. -- Zool. Se Konvergens. Suppl. K. v. D. *Fallström, Karl Daniel, har ytterligare utgett diktsamlingarna Blåeld (1907), Stockholm och skärgården (1908), Svalor (1909), Fontänen sjunger (1912) och Havet (1917) samt ungdomsnovellen Diamantkorset (1912). F. var 1906-09 teateranmälare i "Nya dagligt allehanda" och har sedan 1909 samma anställning i "Stockholmstidningen". -- Sp. 1334, r. 6 står förmyndares visit bör vara förmiddagsvisit. Falmarksträsket, en 8 kvkm. stor sjö, 38 m. ö. h., i Bureå socken, Västerbottens län, afrinner genom Bure älf till Bottniska viken. O. Sjn.