Falope, ö. Se Karolinerna. Falska juveler (Le demi-monde), drama af A. Dumas d. y. (se denne, sp. 1051), uppf. i Stockholm f. g. 1880. Jfr Deminionde. Falska Kap Hoorn. Se Eldslandet och Hoorn 2. Falsk flagga. Se Flagga, sp. 528. Falsk kalumba, bot. Se Coscinium. Suppl. Falsk skiffring, geol. Se Förskriffring. Falsk strypsjuka, med. Se Krupp Falstaktegel, tekn. Se Tegel, sp. 631. *Falster hade 43,163 inv. 1921. Järnvägen Nyköbing-Stubbeköbing öppnades 1911. P. E-t. *Falster, Kr. Hans Amoenitates philologicæ utgåfvos i dansk öfv. ("Lærdoms lystgaard") 1919-20 af J. Olrik. *Falsterbo. Se Skanör med Falsterbo (äfven i Suppl.). Falsterbo, herrgård, f. d. järnbruk, i Hjorteds socken, Kalmar län, omfattar 7 1/8 mtl, med en areal af 2,995 har, hvaraf 360 har åker, tax.-v. 668,700 kr. F. hade förr masugn (nedlagd 1870) och stångjärnsverk (privilegieradt 1670, nedlagdt 1885) samt omfattade ett stort antal underlydande gårdar. Bland egare märkas släkterna Liljenstolpe och Tillberg. Nuv. egare är H. Tillbergs stärbhus. O. Sjn. Falsterbo, intermittent fyr på svenska fastlandets yttersta udde, s. v. om Falsterbo, på 55° 23' n. br. och 12° 49' 2" ö. lgd fr. Gr., anbragt 23,8 m. öfver medel vatten i ett 25 m. högt, gulgrått, nedtill fyrkantigt, upptill rundt stentorn med svart midtbälte å öfre delen. Fyren byggdes första gången 1902 med senaste ändringar 1906, har nu lins af 2:a ordningen, 15,000 hlj. ljusstyrka och lux-ljus. Medelst ballong eller kon ges issignaler från en s. om fyren belägen signalställning. E. A-t. *Falsterbohus, badhotell och kurort. Se Skanör med Falsterbo (äfven i Suppl.). *Falsterboref. Fyrskeppet har numera blixtfyr med 4:e ordningens lins, 3,500 hlj. styrka och aga-ljus samt mistsiren för komprimerad luft och undervattensklocka. *Faltin, F. B , dog 1 juni 1918 i Helsingfors. Falträsket, sjö i Lycksele socken, Västerbottens lappmark, af rinner öfver Falåström till Vindelälfven. F., som tills, med sjön Gren har en areal af omkr. 14 kvkm., ligger 247 m. ö. h. O. Sjn. Faludi, Ferencz. Se Ungerska litteraturen, sp. 1057. *Falu domsaga är nu delad på Falu, Nedansiljans och Västerbergslags fögderier. Faluknöl, svensk benämning på struma (se d. o.) på grund af dess endemiska förekomst i Falun med omnejd. Falu kungsgårdshjälp. Se Kungsgårdshjälpen. Falu-kuriren, frisinnad länstidning i Dalarna, grundlagd 1894 af Valdemar Skarstedt (se denne), som fortfarande är dess hufvudredaktör och utgifvare. Tidningen, som utges från eget tryckeri i Falun och sedan 1916 eges af Falu-kurirens a.-b., utgafs 1894-99 2 ggr i veckan och utkommer sedan 1900 med 3 n:r i veckan. Som bilagor ha bl. a. nytryck af Hülphers' "Dagbok öfver en resa igenom de under Stora Kopparbergs höfdingedöme lydande lähn och Dalarne" (1762) samt flera sockenbeskrifningar (Bjursås, Svärdsjö m. fl.) åtföljt tidningen. "Falu-kuriren" är Dalarnas mest spridda tidning. *Falun, stad. Faluån (i sitt öfre lopp Östanforsån) förenar Varpan (ej Varpen) med Runn. 31 dec. 1922 var inv.-antalet 13,231. Utom de i hufvudarbetet omtalade stadsdelarna må nämnas Kämparfvet, Norslund och Slussen ö. om ån samt Holmen, Daglöstäkten, Grufvan och Gamlaberget v. om ån. Björkallén ("Promenaden") har fortsatts med en vacker chaussée ut till nya begrafningsplatsen. I staden finnas utom de 2 kyrkorna (om Kristinekyrkans byggmästare m. m. se Cl. Freester. Suppl.) gudstjänstlokaler för metodistsamfundet (Johanneskyrkan), Sv. missionsförbundet (Missionskyrkan) och baptistsamfundet (Salemkyrkan). Nytillkomna byggnader äro bl. a. folkskollärarinneseminariet (uppf. efter ritningar af Lallerstedt, invigdt 1915), varmbadhus, ny brandstation, Falu bergsskolas nya byggnad (1910), ett palatslikt folkskolehus (å Elsborg) och husmoderskolan (uppf. af Ljungbergska donationsfonden). De förut i den s. k. Kopparvågen befintliga samlingarna äro nu inrymda i den till ett industrimuseum (invigdt 1922) apterade s. k. grufkyrkan (fig. 2). Den "storartade arbetsinrättningen" (numera officiellt kallad Falu stads vårdhem) har 1911 utvidgats med en större sjukhusbyggnad. En byst (mod. af T. Lundberg) i brons af J. O. Wallin restes 1917 på läroverksplanen; ett Engelbrektsmonument i brons (mod. af K. Hultström) aftäcktes 17 nov. 1919 på Stora torget. Kopparbergs enskilda bank har uppgått i A.-b. Göteborgs bank, A.-b. Stockholm-öfre Norrlands afd.-kontor har öfvertagits af A.-b. Sv. handelsbanken, och Dalarnas bank har upphört. Däremot ha tillkommit afd.-kontor för A.-b. Mälarebanken och A.-b. Sv. landtmännens bank samt ytterligare en sparbank. "Falu fabriks- och handtverksskola" och "Falu tekniska aftonskola" existerade ej samtidigt, utan den förra uppgick i den senare, som i sin tur numera uppgått i "Falu lärlings- och yrkesskolor" (med reglemente Fig. 1. Faluns vapen. Fig. 2. Den s. k. grufkyrkan (gamla tingsstugubyggnaden), nu industrimuseum.