1920). Dalarnas idiothem är sedan 1915 förlagdt till Hedemora. "Tidning för Falu län och stad" är numera daglig; nya tidningar äro "Dalademokraten" och "Dalatidningen" (bägge 3 ggr i veckan). Vid riksdagsmannaval tillhör F. Kopparbergs läns valkrets. W. S-dt. *Falun-Rättvik-Mora järnväg är fr. o. m. 1 jan. 1918 130,4 km. lång. Minskningen af den egande banlängden skedde därigenom, att staten sagda år öfvertog sträckan Moranoret-Orsa (13,5 km.), som införlifvades med statsbanenätets 4:e distrikt. Se Gäfle-Dala järnvägar. F. P. *Falun-Västerdalarnas järnväg är 70,1 km. lång. Falx cerebelli och F. cerebri, anat. Se Hjärnhinnor. Familjares kallades i medeltidens kloster där boende tjänare och handtverkare. Utan att ha aflagt munklöftena eller ens vara lekmannabröder (fratres conversi), räknades de dock till klosterfolket och voro pliktiga att förrätta vissa andaktsöfningar. *Familj. Om nyare forskningar ang. familjens historia se E. S. Westermarck, "The origin of human marriage" (4:e uppl. 1920; "Det mänskliga äktenskapets historia", 1892-93). Familjeafdrag, kam. Se Afdrag. Suppl. Familjebeskattning, afsedd att träffa den hos en familjefader samlade skatteförmågan (husfaderns, husmoderns och hemmavarande barns sammanräknade inkomster och förmögenhet), genomfördes i 1910 års förordning .om inkomst- och förmögenhetsskatt (se Inkomstskatt. Suppl.) genom lagändringar vid 1919 års riksdag, i hvilkas motivering beteckningen auktoriserades. Ändringarna medförde liknande konsekvenser i fråga om den på 1910 års bevillningsförordning (se Bevillning. Suppl.) grundade kommunala beskattningen (se Kommunalbeskattning. Suppl.), hvilka snart befunnes obilliga i tillämpningen. 1922 års riksdag befriade därför genom ny lagändring § 25 familjefader från skyldigheten att deklarera hemmavarande barns inkomster, där dessa ej uppgingo till belopp (600 kr.), som medförde särskild taxering för barnet. Utsträckningen 1919 af familjebeskattningsprincipen, som redan tidigare vunnit tillämpning i svensk skattelagstiftning (medelst sammanräkning af husfaders och husmoders inkomster och förmögenhet), föranleddes af skatteskalornas omläggning samt af erfarenheter i vissa främmande länder, bl. a. Frankrike och Österrike. E. F. K. S-n. Familjebiljett, Se Biljett. Suppl. Familjebudget. Se Konsumtionsbudget. Familjeförsörjare, person, som försörjer familj; särskildt med hänsyn till försörjningsplikt mot egen familj eller medlem däraf, främst och i mera egentlig och vanlig bemärkelse mot hustru och barn, samt äfven ålderstigen fader eller moder. Se Fattigvård, sp. 1441, Understöd samt Familjebeskattning. Suppl. E. F. K. S-n. Familjen Benoiton [ban^atå7], La famille Benoîton, lustspel af Sardou (satir på tidens penningdyrkan), uppf. i Stockholm f. g. 1866. Familjen Fourchambault [forjäbå], Les Fourchambaults, skådespel af Augier (se denne, sp. 393). *Familjeråd. De lagstadganden, som ålade fader eller moder att vid utöfning af giftomannaskap eller förmynderskap ta råd af andra barnets anförvanter, ha ej upptagits i nu gällande lydelser af ifrågavarande lagrum. I stället har giftomannarätt getts åt fader och moder gemensamt (se Giftoman. Suppl.), medan skyldighet att inhämta råd ansetts icke lämpligen böra föreskrifvas i lag. C. G. Bj. *Familjerätt. Den svenska familjerätten har under de senaste årtiondena till väsentliga delar reformerats genom ny lagstiftning, framför allt på äktenskapsrättens område, där nya Gif term ålsbalken (se d. o. Suppl.) 11 juni 1920 f. n. (1923) bildar slutpunkten i utvecklingen. Barnlagarna (se d. o. Suppl.) utgöra ock resultat af det nyare lagstiftningsarbetet på ett hithörande område. Förmynderskapsrätten är f. n. det närmaste föremålet för lagstiftningsarbetet; sedan 1921 föreligger ett af Lagberedningen uppgjordt förslag till lag om förmynderskap m. m. Nu nämnda svenska lagstiftningsarbete har till stor del bedrifvits under samverkan med Danmark och Norge, hvadan också de samtidiga lagförslagen och lagarna i dessa länder -- bland hvilka kunna nämnas de danska lagarna "om segteskabs indgaaelse og oplösning" samt "om umyndighed og vsergemaal" 30 juni 1922, äfvensom förslagen till lagar "om segteskabs retsvirkninger" och om adoption; vidare de norska lagarna om adoption 2 april 1917 och "om indgaaelse og oplösning av egteskap" 31 maj 1918 -- i mycket öfverensstämma med motsvarande svenska. Äfven i Finland har det familjerättsliga lagstiftningsarbetet i någon mån anslutit sig till det sålunda inom de skandinaviska länderna bedrifna; anmärkningsvärda i detta sammanhang äro förordn, om ingående af äktenskap inför borgerlig myndighet 2 nov. 1917 och lagen om barn utom äktenskap 27 juli 1922, äfvensom förslaget till lag om makars rättsförhållanden. C. G. Bj. *Famintsyn, A. S., dog omkr. 1921. C. Lmn. *Famn. -- 2. (Vedmått). Storfamn l. Stockholms brohamn skall innehålla 3,77 kbm. ("6 kvarters famn") eller på vissa orter 3,14 kbm. ("5 kvarters famn"), skogsfamn 2,83 kbm. eller på vissa orter 2,35 kbm., kubikfamn (för pappersved m. m.) 5,65 kbm. Se äfven Järnvägsfamn. Fampoux [fäpö], by i franska dep. Pas-de-Calais, vid Scarpe, 6 km. ö. om Arras. 703 inv. (1921). Byn intogs under första slaget vid Arras (1-13 okt. 1914) af tyskarna, men återeröfrades efter en hård strid 9 april 1917 under andra slaget vid Arras af engelsmännen. Under tyska offensiven mot Amiens intogs den till en viktig stödjepunkt i engelska ställningen ö. om Arras omdanade byn 28 mars 1918 af tyskarna. Den återtogs dock slutligen 26 aug. s. å. af engelsmännen. Jfr Världskriget, sp. 169, 218, 235 och 240. H. J-dt. Fana, härad och pastorat, s. ö. om Bergen, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 218,03 kvkm. 11,639 inv. (1920). Jordbruk, industri. Flera villabyggnader. K. G. G. Fanersåg. Se Sågning, sp. 28. Fannys första stycke (Fanny's first play), lustspel af G. B. Shaw (se denne, sp. 281). *Fanpluton är i samband med fastställandet af 1915 års exercisreglemente för infanteriet, enligt hvilket endast en fana medföres vid ett infanteriregemente, afskaffad. H. J-dt.