till utlandet (Sverige, Danmark, Holland och Nederländska Indien, England och dess transoceana besittningar samt Förenta staterna). 1920 öppnades en filialförsäljning i Stockholm under firma Svenska a.-b. Karl F. Affären, som 1919 ombildades till aktiebolag med 8 mill. marks kapital, är den största i sin bransch i Norden och sysselsätter 750 pers. (1923). F. har för personalen donerat en rekreationsfond på 300,000 och en pensionsfond på 200,000 mark. -- 1918 inköpte F. för 8 mill. mark Taubila (so d. o.) stora donationsgods, som han på kort tid upprättade ur lägervall. En smalspårig järnväg, 5 à 6 km. lång, har för skogarnas exploatering byggts till Hiitola--Raasuli-banan. T. C. F-båten, benämning på pansarbåten "Sverige", af den s. k. F-typen, som byggdes genom frivillig beskattning. Riksdagen hade 1911 bestämt, att en pansarbåt af denna typ skulle byggas, men regeringen beslöt 1912, att därmed skulle anstå. Se vidare Pansarfartyg, sp. 1444 o. fig. 7, och Svenska pansarbåtsföreningen. Feather [fe'thə], biflod fr. v. till Sacramento, upprinner med flera källfloder i Sierra Nevada och faller ut omkr. 32 km. n. om staden Sacramento. Omkr. 370 km. lång, hvaraf blott 48 km. äro segelbara. F. är rik på värdefulla guldlager, hvilka i stor utsträckning bearbetas. Featherstone [fe'thəstən], stad i engelska grefsk. York, West-Riding, 3 km. s. v. om Pontefract. Areal 17,93 kvkm. 14,839 inv. (1921). I trakten ligga rika kolgrufvor. 7 sept. 1893 var F. under en strejk scen för allvarliga oroligheter. Feberdelirier, psykiatr. Se Sinnessjukdom. *Febero är tryckfel i st. f. Febrero. Feberträd, bot., svenskt namn på Eucalyptus globulus. Febrero [-rå], pseudonym. Se Figueroa, P. P. (äfven i Suppl.). Febris miliaris, med. Se Frisel. Februalia. Se Kyndelsmässan. *Febvre, A. F., dog 14 dec. 1916 i Paris. *Fechner, G. T. Om F:s estetiska åsikter se vidare Skönhet, sp. 1380-81. Feda, härad och socken under Kvinesdals pastorat, ö. om Flekkefjord, Vest-Agder fylke (före 1919 Lister og Mandal amt), Norge. 65,06 kvkm. 888 inv. (1920). Jordbruk. K. G. G. Federal council [fe'dərəl kau'nsil], fullständigt The federal council of churches of Christ in America [thi fe'dərəl kau'nsil əv tʃə'tʃis əv krai'st in əme'rikə] är ett kyrkoförbund af 31 evangeliska kyrkosamfund med tills. omkr. 50 mill. medlemmar. Anslutna till förbundet äro det ojämförligt största antalet evangeliska kyrkor i Nord-Amerikas förenta stater; därtill kommer en rad fria organisationer, organisationer för mission, praktiskt kyrkligt arbete o. s. v. Äfven sådana evangeliska kyrkor, som ej äro anslutna till förbundet, stå dock ofta -- såsom en del lutherska, den episkopala och den unitariska -- i nära kontakt med detta. Federal council bildades 1905 och har sedan dess vuxit upp till att i närvarande stund vara amerikansk evangelisk kristendoms ojämförligt mest representativa organ. De till förbundet anslutna kyrkorna stå fullt själfständiga i alla inre kyrkliga angelägenheter. Förbundets hufvudsyfte är stärkande af den evangeliska enhetsfronten genom samarbete för praktisk-kristna måls förverkligande. Någon gemensam trosbekännelse har man icke sökt uppställa: endräktsvägen är här helt och hållet det praktiska lifvets väg. Arbetet utföres framför allt genom en rad ständiga kommissioner -- för evangelisation, för kristlig uppfostran, för socialt arbete, för internationella förbindelser o. s. v. Under och efter Världskriget har Federal council utfört ett mycket omfattande hjälparbete. Förbundet har också gång på gång uppträdt å hela den evangeliska kristendomens vägnar i Amerika. Öfver hufvud taget är Federal council det första storstilade försöket att genom kooperation i kristet kärleksverk öfvervinna de evangeliska kyrkornas, alldeles särskildt i Amerika, ödesdigra splittring. "Frågan om en organisk union har aldrig officiellt förelagts förbundet, men hvarje år af dess tillvaro, hvarje handling, som det företagit sig, hvarje möte, som hållits, har varit en förberedelse för en dylik union, som skall komma, när dess tid är mogen" (Fr. Lynch). Bland Federal councils representativa personligheter märkas särskildt ordnaren af dess organisation, dess förste president biskop E. R. Hendrix, samt den energiske nuvarande generalsekreteraren Ch. Macfarland. Jfr Fr. Lynch, "The Christian unity movement in America" (1922). G. A-n. Federal reserve banks [federal risä'v bä^ks]. Se Nord-Amerikas förenta stater, bankväsen. Suppl. Federal reserve board [federal ris§'v bå'9d]. Se Nord-Amerikas förenta stater. (Bankväsen). Suppl. Federated malay states [fe^réitid meléY stéYts], eng. Se Malajiska skyddsstaterna. Fédération aéronautique internationale [federasiå' aerånåti'k äternasiåna'l], fr., förk. F. A. I., Internationella luftfartsförbundet, är en internationell sammanslutning af hela världens erkända luftfartsförbund eller aëroklubbar. Hvarje land får representeras af endast 1 sådan sammanslutning, den ledande i landet. Förbundet sysselsätter sig med alla till luftfarten hörande frågor, särskildt sportliga, rättsliga och trafiktekniska, fastställer gemensamma bestämmelser för förardiplom af olika slag, täflingsregler, rekordbestämmelser m. m. och är utan appell högste domare i aeronautiska tvistefrågor. Förbundet, som har sitt säte i Paris, bildades där 14 okt. 1905 af 8 europeiska länders luftfartssällskap. F. n. (1923) äro 23 länders aeroklubbar anslutna till förbundet, nämligen Sverige (sedan 1908), Norge, Danmark, Finland (sedan 1921), Frankrike, England, Belgien, Holland, Österrike, Spanien, Portugal, Italien, Schweiz, Tjecho-Slovakien, Jugo-Slavien, Polen, Amerikas Förenta stater, Argentina, Chile, Brasilien, Uruguay, Japan och Kina. Styrelsen består af 1 ordf. och 8 led. Till utvidgade styrelsesammanträden kallas utom ofvannämnda funktionärer 1 delegerad från hvarje land, som ej har vald, namngifven led. i styrelsen. F. A. I. arbetar dessutom genom ett flertal permanenta kommissioner, såsom domartribunalet, tekniska, juridiska och meteorologiska kommissionerna samt kartografiska