och radiotelegrafiska kommittéerna m. fl. Hvarje år hålles i olika länder minst en allmän konferens för alla viktigare frågors afgörande. 1923 egde årskonferensen rum i Göteborg i samband med där pågående internationella luftfartsutställning och flygtäflingar. ^{K. A--n.} *Federationen. I sammanhang med lag af 20 juni 1918 ("Lex Veneris") ang. åtgärder mot utbredning af könssjukdomar upphäfdes prostitutionens reglementering. Federer, Heinrich, schweizisk författare, f. 7 okt. 1866 i Brienz, kantonen Bern, var katolsk präst i Toggenburg, men måste på grund af astma lämna sitt kall. Hans arbeten (Franz von Assisi, 1908, Lachweiler geschichten, 1911, ingenjörsromanen Berge und menschen, s. å., Jungfer Therese, 1913, Das Mätteliseppi, 1916, Patria!, s. å., Der fürchtemacher, 1919, Das wunder in Holzschuben, s. å., Tarzisius, 1920, Umbrische geschichten, s. å., m. fl.) erinra om Zahns, men ega mera humor och ha kulturhistorisk läggning. ^{R--n B.} Federley [-l<over>e</over>], Harry, finländsk zoolog, f. 22 mars 1879 i Viborg, student 1896, filos. doktor 1907, docent i zoologi vid Helsingfors' universitet 1909, docent i genetik där 1915, e. o. professor i samma ämne 1923, har för vetenskapliga undersökningar vistats i Jena 1910--11 och i Stockholm 1916--18. F:s arbeten rörande ärftlighetsforskning -- särskildt hans cytologiska studier på detta område -- äro mycket högt uppskattade. Af dessa arbeten må nämnas Vererbungsstudien an der Lepidopterengattung Pygaera (1911), Das verhalten der chromosomen bei der spermatogenese der schmetterlinge Pygaera anachoreta, curtula und pigra sowie einiger seiner bastarde (1913), Ein beitrag zur kenntnis der spermatogenese bei mischlingen zwischen eltern verschiedener systematischer verwandtschaft (1914), Chromosomenstudien an mischlingen (3 dlr, 1915--16), Beiträge zur kenntnis der säugetiergametogenese, I. (1919) och Zur methodik des mendelismus in bezug auf den menschen (1922). ^L--e. Federspiel [-sp<over>i</over>l], Holger, dansk jurist, f. 30 juni 1868 i Köpenhamn, juris doktor 1901 på en afh. om försäkringsväsen, var 1903--14 docent vid universitetet. Han har skrifvit åtskilliga arbeten och utgett "Kongeriget Danmarks love" (1910 ff.). ^{P. E--t.} Fedorov, Eugrafij Stepanovitj, rysk kristallograf och mineralog, f. 1853, d., till följd af umbäranden, i Petersburg 28 maj 1919, studerade först kemi och mineralogi samt utmärkte sig för vetenskapliga arbeten, men måste för sin utkomsts skull taga anställning som bergsingenjör vid Turjinska grufvorna i Ural, där han arbetade till 1892, då han blef professor i Moskva vid landtbrukshögskolan i Petrovsko-Razumovskoje; sedan blef han professor vid bergsinstitutet i Petersburg. Hans arbeten behandla väsentligen kristallografi och mineralogi, där han hufvudsakligen egnat sig åt grundläggande teoretiska frågor och åt utarbetandet af praktiska arbetsmetoder. Redan tidigt konstruerade han två- och flerkretsiga goniometrar (se d. o., sp. 1467) samt efter samma principer för det mineralogisk-petrografiska mikroskopet ett "universalbord" med teodolituppställning för studium af mineralens optiska egenskaper. Af hans arbeten ha icke få tryckts i "Zeitschrift für krystallographie", och hans universalmetod har behandlats af hans lärjunge W. W. Nikitin i det till fr. öfv. arbetet La méthode universelle de Fédoroff (1914). Nekrolog finnes i Geologiska föreningens förhandlingar 1920 af H. Backlund. ^{K. A. G.} Fedraheimen, en af A. Garborg (se denne) 1877 uppsatt, på norskt landsmål skrifven först vecko-, sedermera halfveckotidning. Garborg lämnade redaktörskapet 1883. Tidningen, som sedan alltmer radikaliserades, upphörde 1891. Fefor, norskt turisthotell och högfjällssanatorium, 11 km. från stationen Vinstra på Kristiania--Dombåsbanan, nära Jotunheimen, 8 timmar från Kristiania. Fefren, en 5 kvkm. stor sjö, 17 m. ö. h., i Istorps, Kungsäters, Karl Gustafs och Grimmareds socknar, Älfsborgs län, afrinner genom Lillån till Viskan. ^{O. Sjn.} Feghet, psyk., en klandervärd egenskap hos viljan, yttrande sig i ett för långt gående undvikande af faror och obehag. Beskyllningen för feghet är berättigad, särskildt när plikt föreligger att trotsa faran (t. ex. för krigare, brandsoldater och läkare). Annars är det svårt att säga, om försiktigheten gått för långt, enär en annan har svårt att bedöma de krafter och de medel, som stå till personens förfogande för farans bekämpande. Feghetens grund ligger i den medfödda flyktinstinkten, som är en form af själfbevarelseinstinkten. Det, som kan trycka denna instinkt tillbaka, är förståndet, som klokt kan mäta faran och dess följder samt uttänka medlen för dess bekämpande, samt pliktmedvetandet och själfaktningen, som kunna förmå viljan att samla sina inre krafter för att stå faran emot. Liflig fantasi, som utmålar farans innebörd, och lättrörlighet i känslan, som främjar uppkomsten af affekten fruktan, äro egnade att öka frestelserna till feghet, under det att däremot ett mera kallt temperament och en fast vilja motarbeta fegheten. Dennas motsats är mod eller tapperhet. Man kan skilja mellan fysisk feghet inför döden eller kroppsliga smärtor (t. ex. feghet inför en operation) och moralisk feghet inför personliga obehag. Den senare formen är både vanligare och skadligare, t. ex. hos politikern, som ej vågar följa sin öfvertygelse, då han därigenom skulle kunna stöta sig med sitt parti, eller hos hvardagsmänniskan, som ej vågar handla själfständigt och stå för sina åsikter i följd af fruktan för "hvad folk skulle säga". Tyvärr spelar en sådan moralisk feghet ofta in i vårt enskilda lif och hämmar den sunda samhällsandan. ^S--e. Fehér Körös. Se Körös 1. Fehr [f<over>ä</over>r]. 1. Isak Nikolaus F., skolman, författare, broder till den i hufvudarbetet omnämnde Fredrik F., f. 28 dec. 1850 i Stockholm, 1870 student och 1884 filos. doktor i Uppsala, var 1885--1917 lektor i historia och geografi samt modersmålet vid Högre allm. läroverket i Strängnäs, om hvars historia han gjort sig förtjänt och där han nitiskt verkat på det populära föreläsningsområdet samt (sedan 1887) som föreståndare för domkyrko- och (till 1918) stifts- och läroverksbiblioteken. 1885--1922 var han ordf. och sekreterare i Södermanlands fornminnesförening, hvars publikation