surrogat för svinister. Tyskland egde 1922 11 fetthärd-ningsfabriker, i hela Europa funnos omkr. 60. Litt.: Fahrion, "Die härtung der fette" (1921). K. A. V--g. Feuereisen [fåjerajsen], Arnold, lettisk arkivman, f. 4 aug. 1868 i Moskva, blef stadsarkivarie i Dorpat 1905 och i Riga 1907 samt 1911 president för Gesellschaft fur geschichte und altertumskunde i Kiga. F. har offentliggjort ett antal arbeten om Pernaus, Dorpats och Rigas historia före och under det svenska väldet och utgett "Livländische ge-schichtsliteratur 1902-1907" (1904-10). Bland hans skrifter märkas Die anfänge des denkmalschutz-es in Schweden und Lifland och den viktiga redogörelsen Vber das baltische archivwesen (i "Ar-beiten des ersten baltischen historikertages zu Kiga 1908", 1909) samt Ein notstand des baltischen ar-chivwesens (i "Arbeiten des zweiten baltischen historikertages zu Reval 1914") med värdefulla upplysningar om regeringsarkiven. F. är sedan 1918 led. af Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. E. N-nn. *Feuk, L. -- Hans broder Gustaf Adolf F. dog 2 okt. 1907. Feure [för], Georges de, fransk konstnär, f. 1868 i Paris, tillhörig en holländsk-belgisk släkt, växte upp i Holland, slog sig ned i Paris 1890, gjorde sig där till en början känd som tecknare i tidningar, var någon tid elev af J. Chéret och vann anseende genom sin skicklighet och smak på olika områden af den tillämpande konsten. Han har varit verksam på snart sagdt alla dess områden, har komponerat interiörer, möbler, arbeten i porslin, sten och glas, har utfört bokutsmyckning, litografier och affischer samt målat i olja, akvarell och pastell. Hans olikartade arbeten äro hållna i modern dekorativ karaktär, och han har lyckats förena gamla former med modernt idéinnehåll. F. är professor i dekorativ konst vid École des beaux-arts. G-g N. Fevrell, Walter Fredrik Teodor, skolman, f. 14 jan. 1876 i Uppsala, student 1895 och filos, doktor 1909 där, tjänstgjorde flera år vid Lundsbergs skola och däreftei vid olika läroanstalter i Stockholm samt blef 1913 lektor i pedagogik vid Högre lärarinneseminariet. F:s i tal och skrift ådagalagda intresse för ett ändamålsenligt ordnande af biografväsendet medförde, att han kallades att biträda vid ordnandet af den statliga biograf censuren samt var 1911-14 förste föreståndaren för Statens biografbyrå. F. har utgett bl. a. Bidrag till de moderna språkens metodik (akad. afh., 1909) samt ett flertal uppsatser af pedagogiskt innehåll. Han har äfven utöfvat omfattande föreläsarverksamhet. K. E. S--g. Fevzi pascha, turkisk militär, bördig från Anatolien, var från början af den turkiska nationalist-rörelsen i Mindre Asien 1919 en bland dess ledande män och nedlade som Mustafa Kemål paschas generalstabschef ett jättelikt arbete på arméns utrustning och anskaffande af ammunition. Han ställdes mars 1921 som premiärminister i spetsen för Angoraregeringen, men ersattes på hösten s. å. på denna post af Rauf bej. V. S--g. Feydeau. -- 2. Georges F., f. 8 dec. 1862, d. 6 juni 1921 i Rueil. 1923 uppfördes i Paris den postuma komedien Cent millions qui tombent. -- Ytterligare några af F:s farser gåfvos här med framgång, såsom Tailleur pour dames (1888; "Damskräddaren", 1906), Le dindon ("Fruar på krigsstråt", 1898) och Occupetoi d'Amelie (1908; "Ta hand om Amelie", 1909). F. H. K., förk. för Folkhushållningskommissionen (se d. o. Suppl.). Fiano [-nå], hertig af. Se Ottoboni. Fibergurka, bot. Se Luffa. *Fibiger. Om släkten F. se S. Fibiger, "Familien F." (1917). -- 6. Johannes Andreas Grib F., brorson till den i hufvudarbetet (sp. 145) nämnde J. H. T. F., dansk läkare, f. 23 april 1867 i Silkeborg, blef med. doktor på en afh. om difteribacillen 1895 och professor i patologisk anatomi 1900. Han har gjort sig känd i synnerhet genom sina undersökningar af kraftproblemet (1913). 6. P.E-t. Fibrolysm, farm. Se Tiosinamin. Fibromyom [-åm], med. Se Muskelsjukdomar, sp. 1461, och Myofibrom. Fibrosarkom [-åm], med. Se Sarkom. Ficatinholts. Se Königsholts. Fich, Alfred Harald Emil, tidningsman, f. 24 jan. 1827 på Langeland, d. 31 jan. 1893 i Stockholm, verkade först i Danmark som tidningsman och grundade 1867 i Stockholm Svenska telegrambyrån, till en början för Wolffs bureaus räkning. F. inköpte den 1868, var dess direktör till slutet af 1892 och öfverlät den fr. o. m. 1893 till ett konsortium af Stockholmstidningar. Han utgaf 1869-75 "Correspondance de Stockholm", 1871-85 "Stockholms korrespondens", 1871-73 "Stockholms correspondenz'' och 1876-82 "Schwe-disch-norwegische correspondenz". Jfr F:s uppsats Telegrambyråerne och tidningspressen (i "Fria ord" 1878) och art. Telegrambyrå. V. S-g. Fichtelnaab [-näb], flod. Se Naab. Ficino [fitjinå], Marsiglio, italiensk namnform för M. Ficinus (se denne). *Fick, August, dog 28 mars 1916 i Hildesheim. Ficklampa, tekn., lampa utbildad så, att den utan risk kan medföras i en ficka. En sådan lampa utgöres vanligen af en liten elektrisk glödlampa inmonterad i en oftast med tyg eller skinn öfver-klädd plåtbehållare af cylindrisk eller flat form, i hvilken inlägges ett galvaniskt torrelement (se Galvaniskt element, sp. 668), som medelst kläm-skrufvar inkopplas till lampan. Strömmen brytes genom en fjäderkontakt e. d. anordning. Till förstärkande af ljuseffekten anbringas en lins framför lampan. Torrelementen utbytas mot "nyladdade" sådana, i den mån de utmattas. Fmn. Fickveck, anat. Se Struphufvud, sp. 379. *Ficoroniska cistan, funnen 1742 vid Palestrina, benämnd efter F. de Ficoroni, som köpte den. Se Cist a. Fida, stad i Dahomey. Se Whydah. Fidanza [-da'ntsa]? Johannes. Se Bonaventura. *Fideikommiss, jur. För arrende af fideikommissjord har förut gällt den regeln, att arrendatorn icke (annat än i särskilda fall, såsom då den nye fideikommissarien är den föregåendes arfvinge) kan göra sitt med en föregående fideikommissarie ingångna arrendeaftal gällande mot ny fideikommissarie. Efter k. proposition (föranledd af en Jordkommissionens framställning) till 1921 års riksdag