Statens kolonisationsverksamhet genom inköp och styckning af större jordlägenheter, hvilken verksamhet pågått i ett par årtionden, belyses af följande siffror. T. o. m. 1921 har staten själf inköpt 82,192 har för öfver 8 mill. mk, hvaraf bildats 1,437 nya odlings- och 527 nya bostadslägenheter. Genom kommunernas förmedling ha 283,805 har inköpts för 29 mill. mk och däraf bildats 9,071 nya odlings- och 4,659 nya bostadslägenheter. Af jordinköpsandelslag ha 5,852 har inköpts för O,8 mill. mk och däraf bildats 240 odlings- och 27 bostadslägenheter. Slutligen ha af de af staten inlösta donationsgodsens stamlägenheter (6,115 har) bildats 188 odlings- och 27 bostadslägenheter. -- 1923 funnos 3 landtmannainstitut (1 svenskt, privat), 8 jordbruksskolor, 24 fasta och 5 ambulerande landtmannaskolor, 1 fast och 1 ambulerande småbrukarskola, 1 trädgårdsinstitut, 4 trädgårdsskolor, 5 institut för huslig ekonomi, 34 skolor för huslig ekonomi (5 i städerna), 1 institut för boskapsskötsel, 1 hästskötarskola, 1 hofbeslagarskola, 10 teoretiska och 20 praktisk-teoretiska kreatursskötarskolor samt 2 teoretiska mejeriskolor. Boskapsskötsel. Smörexporten uppgick 1922 till 8,3 mill. kg. med ett värde af 314 mill. mk; hufvudsakliga exportlandet är England. I sept. 1920 funnos i riket 313,000 hästar öfver 3 år, 72,000 föl, 1,194,000 nötkreatur öfver 2 år (däraf 20,000 oxar och tjurar), 630,000 ungnöt, 1,038,000 får öfver 1 år, 666,000 lamm, 142,000 svin öfver 6 mån. samt 231,000 grisar. Jakt och fiske. 1920 fångades 19,4 mill. kg. fisk, däraf 13,8 mill. kg. strömming. Se äfven Fiskeritjänstemän (Suppl.). Skogshushållning. Om kronoskogarnas förvaltning se Forststyrelsen (Suppl.). Inkomsten af kronoskogarna uppgick 1921 till 146 mill. mk, medan utgifterna uppgingo till 67 mill. mk (exkl. kapitalsutgifter, räntor o. d.); statens nettoinkomst var således 79 mill. mk. Statsverket eger f. n. (1923) 4 sågverk (se Forststyrelsen. Suppl.). Om exporten af trävaror och träförädlingsprodukter se nedan. I syfte att förekomma skogssköfling stadgar en förordning af 1917, att jordegare, som sålt afverkningsrätt till skog eller själf afverkar skog, är skyldig att därom göra anmälan hos en i hvarje kommun befintlig skogsnämnd. I hvarje län skall vidare finnas en länsskogsnämnd, som där skogssköfling misstankes förekomma, låter verkställa besiktning å skogsafverkningsställen och, i händelse så befinnes vara fallet, drar försorg om den skyldiges straffande, skogens fredande och återväxtens betryggande; fredningsföreskrift utfärdas af underdomstol. Bergshandtering. Vid Outokumpu (se d. o. Suppl.) har upptäckts en kopparfyndighet, som bearbetas och där kopparproduktionen 1922 nådde sin hittills högsta siffra, 300,000 kg. -- I Pargas (se d. o. Suppl.) har omfattande kalk- och cementtillverkning kommit till stånd, och årliga produktionen har utgjort omkr. 800,000 fat cement. Industri. Af F:s vattenkraft äro f. n. (1923) omkr. 225,000 turbinhkr utnyttjade; den potentiella energien i F:s vattenfall beräknas uppgå till 2 1/2 mill. hkr vid medelvattenstånd. Vattenfallen ha hittills tagits i anspråk hufvudsakligen för lokal fabriksdrift, medan alstring af elektrisk energi i och för distribution egt rum endast i mindre skala. Bland större och modernare vattenkraftsverk må nämnas Nokia (Nokia a.-b.) och Äetsä (W. Rosenlew & co. a.-b.) i Kumo älf, Voikka (Kymmene a.-b.) och Ingerois (Tammerfors linne- och järnmanufaktur-a.-b.) samt Klåsarö (A.-b. Stockfors) i Kymmene älf. Af kraftverk under utbyggnad är främst att nämna Imatra (finländska staten). Följande tabell utvisar omfattningen af F:s fabriksindustri. <table r> <td v2 c>Industrigrenar <td 2 c>Antal arbetsställen <td 2 c>Antal arbetare i medeltal <td 2 c>Produktion mill. mk <td> <td c>1913 <td c>1921 <td c>1913 <td c>1921 <td c>1913 <td c>1921 <td l>Malmuppfordring <td>18 <td>2 <td>208 <td>159 <td>0,2 <td>1,2 <td l>Metall- o. mekanisk industri <td>258 <td>472 <td>15,770 <td>21,254 <td>84,0 <td>800,6 <td l>Sten- o. glasindustri <td>357 <td>280 <td>10,842 <td>7,532 <td>28,3 <td>203,6 <td l>Kemisk industri <td>90 <td>147 <td>1,374 <td>3,143 <td>12,6 <td>233,6 <td l>Läder- o. hårindustri <td>70 <td>213 <td>2,879 <td>5,239 <td>30,6 <td>406,8 <td l>Textilindustri <td>116 <td>248 <td>14,912 <td>17,589 <td>94,2 <td>806,3 <td l>Pappersindustri <td>134 <td>186 <td>12,380 <td>15,700 <td>101,4 <td>1,270,9 <td l>Träindustri <td>740 <td>702 <td>34,123 <td>35,080 <td>171,2 <td>1,330,8 <td l>Närings- o. njutningsmedelsindustri <td>442 <td>388 <td>9,502 <td>7,732 <td>201,7 <td>1,165,3 <td l>Belysning, kraftöfverföring, vattenledning <td>73 <td>319 <td>1,253 <td>2,363 <td>11,7 <td>168,7 <td l>Grafisk industri <td>152 <td>162 <td>3,459 <td>4,273 <td>13,7 <td>139,6 <td l>Öfrig industri <td>10 <td>22 <td>110 <td>253 <td>0,4 <td>6,4 <td r>Summa <td>2,460 <td>3,141 <td>106,812 <td>120,317 <td>750,0 <td>6,533,8 </table> Hela industrien förbrukade 1921 omkr. 170,000 vattenhkr, omkr. 188,000 ånghkr och omkr. 15,000 af förbränningsmotorer alstrade hkr. Sedan ryska marknaden på grund af de i Ryssland efter Världskriget rådande förhållandena så godt som h. o. h. stängts för finländska varor, har exporten af trämassa, cellulosa och papper, som förut främst gått till Ryssland, vändt sig till västeuropeiska och transatlantiska länder. Särskildt metallindustrien har icke obetydligt lidit därigenom, att afsättningen till Ryssland omöjliggjorts. Tillverkningen af alkoholhaltiga varor (alla ämnen, som vid + 15° C. innehålla mer än 2 vol.-proc. alkohol) för medicinska och tekniska ändamål är enligt förbudslagen förbehållen staten och eger rum i 2 fabriker, invid Vasa och i Rajamäki (Nurmijärvi socken). Tillverkningen af svagare maltdrycker är däremot skattefri. I fråga om den industrien berörande lagstiftningen är att märka, att af de i hufvudarbetet anförda lagarna numera endast 1889 års lag ang. skydd för arbetare i de industriella