- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
811-812

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kansallis-osakepankki (National-aktiebanken; akt.-kap. 150 mill. mark; reservfond 92 mill. mark), Unionbanken i F. (akt.-kap. 180 mill. mark; reservfond 6 mill. mark) och Helsingfors aktiebank (akt.-kap. 90 mill. mark; reservfond 26 mill. mark). -- Sparbankerna (af hvilka den första grundades i Åbo 1823) äro till antal 457 (1920); deras depositioner uppgå till 1,298 mill. mark (1922). -- Hypotekskassor. Förutom Finlands hypoteksförening finnas Fastighetsbanken i F. och 2 mindre hypoteksbanker, hvarjämte 3 privatbanker ha särskilda hypoteksafdelningar. Städernas i Finland hypotekskassa har inställt sina betalningar på grund af svårigheterna att inlösa sina i utlandet placerade och på utländskt mynt lydande obligationer och obligationskuponger. Kommunikationer. Genom lag af 11 okt. 1918 befriades fastighetsegarna på landet från skyldigheten att underhålla landsvägarna. Vägar, som pröfvas vara af allmän nytta (landsvägar), skola numera underhållas af statsverket, andra vägar (bygdevägar) antingen af resp. kommuner eller af dem, hvilka ha behof af vägen eller af densamma draga nytta. Landsvägarnas underhåll ombesörjes i de flesta fall af kommunala vägnämnder på statsverkets bekostnad. Då de af väglagen förorsakade utgifterna blifvit mycket betungande för staten och vägväsendet öfver hufvud blifvit lidande genom de nya bestämmelserna, är frågan om lagens revision f. n. aktuell. Nya landsvägar byggas fortfarande på statens bekostnad och genom dess försorg i rikets norra och nordöstra delar. -- Skjutsväsendet har likaså genom lag af 11 okt. 1918 öfvertagits af statsverket; entreprenadsystemet kommer fortfarande till användning. -- Under de senaste åren har regelbunden automobiltrafik inrättats flerstädes i landet för befordran af passagerare och gods. Äfven idkar postverket regelbunden passagerartrafik på vissa landsvägssträckor med postförande automobiler; flera af dessa linjer ligga i Lappland. -- Järnvägar (se vidstående järnvägskarta öfver Finland). Sedan 1907 ha följande nya banlinjer förenats med statsjärnvägsnätet: Joensuu--Nurmes, 160 km. (1910--11); Elisenvaara--Nyslott--Pieksämäki--Jyväskylä (med liknande till Varkaus), 285 km. (1908, 1914, 1918); Laurila--Rovaniemi, 106 km. (1909); Seinäjoki--Kristinestad och Kaskö, 137 km. (1913); Torneå--Karunki, 27 km. (provisorisk 1914; färdig 1922); Hiitola--Rautu, 99 km. (1919); Terijoki--Björkö, 73 km. (1916), hvarjämte privatbanorna Ingerois--Fredrikshamn, 26 km., och Kervo--Borgå, 33 km., inlösts. Järnvägen Matkaselkä--Suojärvi, 119 km., är i det närmaste färdig och trafikeras redan. Under byggnad äro linjerna Åbo--Nystad med bibana till Nådendal (72 km.), Ylivieska--Iisalmi (154 km.), Viborg--Björkö (45 km.) och Kajana--Kontiomäki (26 km.); närmast i ordningen kommer linjen Uleåborg--Vaala--Kontiomäki--Nurmes (271 km.). -- Genom fredsslutet i Dorpat öfverläts den inom Ryssland fallande delen af järnvägen Helsingfors--Systerbäck--Petersburg till ryska staten. Genom en sammanbindningsbana Torneå--Haparanda, som på en bro öfvergår Torne älf, ha Sveriges och Finlands järnvägsnät förenats; på grund af den olika spårvidden i de båda länderna kan direkt samtrafik ej anordnas. I följande tabell meddelas nyare siffror ang. trafiklängden af statens järnvägsnät samt ang. trafikens tillväxt på detta. <table r> <td c>År <td c>Nätets längd i km. <td c>Inkomster i mill. mk <td c>Utgifter i mill. mk <td c>Mill. person-km. <td c>Mill. godston-km. <td>1910 <td>3,356 <td>44,3 <td>36,5 <td>554,9 <td>462,0 <td>1915 <td>3,685 <td>81,8 <td>51,1 <td>773,1 <td>1,278,6 <td>1920 <td>3,987 <td>378,4 <td>305,2 <td>775,5 <td>931,7 <td>1922 <td>4,091 <td>559,5 <td>455,3 <td>-- <td>-- </table> De privata järnvägarnas längd uppgår till omkr. 300 km.; deras inkomster stego 1920 till 13,8 mill. mk och deras utgifter till 12,5 mill. mk. Värdet af rikets järnvägsnät torde nu kunna uppskattas till 4,7 milliarder mk. Postväsendet. Antalet postanstalter var vid 1921 års utgång 2,525, och tjänstepersonalen bestod af 7,272 pers. Antalet befordrade försändelser utgjorde (1921) 169,0 mill. (bref och brefkort 54,6 mill.; korsband 8,7 mill.; paket 1,1 mill.; postförskott och postanvisningar 1,9 mill.; tidningar och tidskrifter 102,8 mill. och diverse 0,9 mill.). Telefonväsendet är fortfarande i hufvudsak baseradt på den privata företagsamheten, om ock staten under de senaste åren såväl byggt egna ledningar som inlöst tidigare förefintliga sådana. Telegrafväsendet. Efter frihetskriget 1918 tillföll bl. a. det ryska telegrafnätet i F. som krigsbyte finländska staten. Detsamma förvaltas tills vidare af en provisorisk telegrafstyrelse, men torde efter något år komma att förenas med postverket. Utom med Sverige förbindes F. äfven med Estland medelst en kabel. Den trådlösa telegrafien (radiotelegrafien) har ännu ej vunnit större användning i F.; rikets enda större station är belägen invid Helsingfors och disponeras af militärväsendet. Statshushållning. 1923 års budget upptar följande utgifter och inkomster: <table r> <td l>Utgifter: <td> <td c>Ord. staten <td c>E. o. staten <td l>Republikens president <td>1,515,700 <td>-- <td l>Riksdagen <td>6,555,500 <td>-- <td l>Statsrådet <td>15,877,700 <td>-- <td l>Förvaltningsgrenar, hänförda till: <td l>-- Statsrådets kansli <td>7,238,700 <td>-- <td l>-- Min. f. utrikesärend. <td>22,007,000 <td>250,000 <td l>-- Justitieministeriet <td>74,673,100 <td>1,070,000 <td l>-- Min. f. inrikesärend. <td>151,854,400 <td>44,963,600 <td l>-- Finansministeriet <td>44,118,550 <td>800,000 <td l>-- Försvarsministeriet <td>313,480,100 <td>64,144,600 <td l>-- Undervisningsmin. <td>270,561,270 <td>7,443,750 <td l>-- Landtbruksmin. <td>164,326,990 <td>28,004,750 <td l>-- Min. f. kommunikationsväs. o. allm. arbetena <td>598,083,000 <td>228,155,000 <td l>-- Handels- och industriministeriet <td>42,056,820 <td>23,865,000 <td l>-- Socialministeriet <td>69,350,910 <td>15,730,000 <td l>Diverse allm. utgifter <td>136,510,000 <td>3,505,900 <td l>Pensioner och allmänna understöd <td>37,807,000 <td>-- <td l>Statsskulden <td>244,605,800 <td>-- <td l>Öfverföring till icke budgeterade fonder <td>-- <td>15,000,000 <td r>Summa <td>2,200,622,540 <td>432,932,600 </table>

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free