i Hamaröy härad, n. om Bodö, Nordland fylke, Norge. 219 inv. i 36 hus (1920). K. G. G. Finnön, Norra och Södra, öar om tillsammans 20 kvkm., i S:t Annæ skärgård, Östergötland (se Finnfjärden. Suppl.). O. Sjn. Finocchio [-nå'kkiå], it. Se Fänkål. Suppl. Finsand. Se Mo 2. *Finsbury. Folkmängden minskades 1901--21 med mer än 25 proc. och var sistn. år 76,019 pers. *Finsch, Otto, dog 31 jan. 1917 i Braunschweig. Finse, högfjällshotell, stats"fjeldstue" och station på Bergensbanan (se kartan till d. o. Suppl.), Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge, 1,222 m. ö. h., 302 km. från Kristiania och 190 km. från Bergen. F. ligger i en storartad högfjällsnatur vid det lilla oftast isbelagda Finsevand. S. om F. ligger Hardangerjökelns iskupol, i n. ö. Hallingskarvet. M. H. Finsenterapi, med. Se Ljusbehandling. *Finshyttan. A.-b. Finshyttan har kraftigt utvecklats och är numera en af de förnämsta af landets vattenturbinfabriker. Bolaget, som har en arbetsstyrka af omkr. 350 man, har levererat sammanlagdt öfver 5,700 turbiner af olika typer till en mängd kraftstationer såväl i Sverige som i utlandet. Bolaget har specialiserat sig särskildt på snabbgående turbiner af typen "Kolumbi" samt hydrauliska "Kolumbi"-regulatorer. Nyligen har utexperimenterats och upptagits tillverkning af en mycket snabbgående turbintyp, "Kolumbi-Lawaczeck". Två turbiner om hvardera 10,000 hkr af denna typ äro beställda för Statens kraftverk vid Lilla Edet. Dessa maskiner torde bli världens hittills största vattenturbiner, med löphjul af 6 tons vikt och 6 m. i diameter. Bolaget har egen turbinprofningsanstalt. Fmn. Finska adelsförbundet. Se Adelsförbund 3. Suppl. Finska brandstodsbolaget för landet. Se Brandförsäkring, sp. 1472. *Finska forstföreningen erhöll delvis ändrad organisation genom nya stadgar af 13 aug. 1908. Dess ändamål är att befordra landets skogsbruk genom att utstaka principerna för detsamma och utveckla den inhemska forstvetenskapen (jfr F i n-skaforstsamfundet. Suppl.). Till medlemmar antas, utom enskilda, äfven vetenskapliga och ekonomiska föreningar och sällskap. Äfven kunna filialer i landsorten bildas. Föreningens "Meddelanden", hvilka 1911 ombildades till en månadstidskrift, erhöllo 1913 benämningen "Forstlig tidskrift". Föreningen har jämväl utgett specialundersökningar på sitt gebit. T. C. Finska forstsamfundet, stiftadt 1910, har till uppgift att arbeta för forstvetenskapens utveckling i Finland och utredning af den inhemska skogskulturen och dess grunder. I detta syfte insamlar samfundet hithörande uppgifter, beviljar understöd för försök, exkursioner och forskningsresor samt utger publikationer. Af dess handlingar "Acta forestalia fennica" ha 21 bd utkommit (1913-22). T. C. Finska kemistsamfundet, stiftadt 3 okt. 1891 i Helsingfors, har till uppgift att åstadkomma en sammanslutning af landets kemister samt befordra intresset för kemien och dess tillämpningar i det praktiska lifvet. Det sammanträder till månadsmöten och har från 1893 årligen utgett "Meddelanden från Finska kemistsamfundet", 1916 ombildade till en tidskrift "Kemistsamfundets meddelanden", som utkommer 8 gånger om året. T. C. Finska Lappland. Se L a p p l a n d. Finska Lappmarken. Se Lappland. Finska Röda stjärnan, en förening (med stadgar af 30 aug. 1918) för vård af hästar i krig, efter Koda korsets mönster. Emblemet är en 5-uddig röd stjärna på blå botten. Dess uppgift är att anskaffa och utbilda behöflig personal och tillhandahålla för djurvården i krig erforderlig materiel samt upprätthålla sjukvårds- och hvilo-anstalter för hästar. Under krig är föreningen underkastad de militära myndigheternas anvisningar. Centralstyrelsen i Helsingfors (äfven distriktsstyrelser i landsorten förekomma) utgöres af 10 led. (hvaraf l utsedd af Finlands djurskyddsförening) samt l af försvarsministern utsedd ordf. T. C. Finska skogsvårdsföreningen Tapio (se d. o.), stiftad 1908, arbetar i samverkan med landtbruks-och hushållningssällskapen för den privata skogshushållningens förkofran. Medlemmarna äro dels aktiva: skogsvårdssällskap, dels passiva: enskilda personer. Föreningen utgör en skogshushållnings-central för landtbrukssällskapen. Den utgaf 1910 -19 "Uppsatser i skogsbruk" samt tillhandagår därefter landtbrukstidskrifter gratis med artiklar inom sitt område. T. C. Finska tandläkarsällskapet, stiftadt 16 april 1892, har till uppgift att arbeta på tandläkarvetenskapens och till tandläkarens verksamhet hörande områden. Dess ordf. och öfriga tjänstemän utses på ett år. Sedan 1904 utger sällskapet i tvångsfria häften "Finska tandläkarsällskapets förhandlingar". T. C. Finska teologiska litteratursällskapet (Suoma-lainen teologinen kinjollisuusseura) stiftades i Kuo-pio 1889, erhöll stadfästa stadgar 1891 och flyttades 1905 till Helsingfors. Det har förlagt en del populärvetenskaplig och vetenskaplig litteratur på finska språket, men verksamheten har hämmats af brist på medel. T. C. Finska veterinärföreningen, bildad 30 sept. 1892, har till uppgift att vara ett föreningsband mellan landets djurläkare, att söka främja husdjurens hälso-och sjukvård samt förbättra veterinärkarens ställning och utveckla veterinärväsendet. Styrelsen (3 led.) väljes på två år. Föreningen utger sedan 1893 "Finsk veterinärtidskrift". T. C. * Finsk konst. Efter den vid sekelskiftet inträdande nationalromantisk-arkeologiserande riktningen inom Finlands byggnadskonst har i motsats därtill en hängifning åt renässansens formprinciper, fritt tolkade, gjort sig märkbar. Hos olika nutida arkitekter kan på samma gång iakttagas en allt tydligare sträfvan efter egen personlig stil. Under åren före Världskriget rådde i landet en särdeles liflig byggnadsverksamhet, som omfattade kyrkor, skolhus, bankhus, teatrar, bostadshus i städer och på landet, byggnader för handel och industri m. m. Ett börjande intresse för tegelfasader har därvid visat sig. Bland utöfvare må, utom mär-kesmännen Saarinen, Lindgren och Sonck, nämnas J. Strömberg (f. 1863), O. T ar j ann e (f. 1864), K. Hård af Segerstad (f. 1873),