Finlands svenska nykterhetsförbund uppstod därigenom, att de svensktalande på eget initiativ i godo bröto sig ut ur den dittills tvåspråkiga föreningen Nykterhetens vänner. Dess stadgar äro af 27 febr. 1905. Verksamheten har bestått i föredrag, kurser, utgifning af småskrifter och anordnande af studiecirklar. Förbundet upprätthåller en nykterhetsbyrå. Till detsamma äro anslutna 8 kretsar med sammanlagdt 73 föreningar. Medlemstalet, som efter förbudslagens tillkomst varit i nedåtgående, var 1921 6,400, hvartill kommo Hoppets härar (barnföreningar) med 13,200 medlemmar. T. C. Finlay [fi7nlci], Eobert Bannatyne, viscount F., brittisk rättslärd, f. 11 juli 1842 i Edinburgh, blef 1867 advokat, var 1885-92, 1895- 1906 och 1910-16 (konservativ) underhusledamot, 1895-1900 solicitor general i ministären Salis-bury, blef 1900 attorney general och kvarstod som sådan i Balfours ministär till dess afgång 1905. F., som 1895 erhållit knightvärdighet (sir Eobert F.), inträdde dec. 1916 i Lloyd Georges ministär som lordkansler och upphöjdes samtidigt till peer för lifstiden (baron F. of Nairn). Han afgick jan. 1919 och upphöjdes då till viscount. F., som varit mycket anlitad som advokat, ej minst i rättstvister af folkrättslig innebörd, t. ex. i ett prismål af Sverige under Världskriget, valdes 1921 till medlem af Permanenta internationella domstolen i Haag. V. S-g. Finmarkens amt, Norge. Se Finnmarken (äfven i Suppl.). Finmo. Se Mo 2. Finnbo, herrgård i Norrbärke socken i Dalarna, omfattar omkr. 3 mtl med en areal af 2,281 har, hvaraf 150 har åker och 1,880 har skog, tax.-v. 525,200 kr. (1922). På 1500-talet anlade gårdens förste kände bebyggare Anders Finn en hytta, ombyggd på 1600-talet och nedlagd 1908. Såg och mindre elektricitetsverk anlades 1913. F., som länge lydt under Ferna (se d. o.), eges nu af häradshöfding Axel Olivecrona. O. Sjn. *Finnboda. 1916 sålde Bergsundsbolaget till Stockholms rederi-a.-b. Svea dels varfsrörelsen vid F. med samtliga anläggningar och maskiner m. m., dels frälseskattelägenheterna Nya Beckbruket och den s. k. Finnboda tunnbindarinrättning samt en del af den s. k. Östra platsen, som sträcker sig i en smal remsa längs sjöstranden, jämte vattenrätt, dels ock frälselägenheten Finnberget, likaledes med vattenrätt, allt för ett pris af 3 mill. kr. (1,9 mill. för den lösa och 1,1 mill. för den fasta egendomen). S. å. bildades A.-b. Finnboda varf, som af Svea för ofvanstående köpeskilling öfvertog det köpe- och nyttjanderättskontrakt, som uppgjorts mellan Bergsundsbolaget och Sveabolaget. A.-b. Finnboda varfs aktiekapital utgjorde 5 mill. kr. 1923. Tax.-v. på fastigheten var 1922 omkr. 2,7 mill. kr. Verkställande direktör är sedan 1920 öfveringenjör D. A. Hector. Från byggnadsbädden ha sjösatts ytterligare Stockholms stads "Isbrytaren II", lastångaren "Holmia", tankmotorfartyget "Skif" samt lastmotorfartygen "Finn" och "Frost". *Finne-Grönn, S. H., blef 1916 stadsarkivarie i Kristiania. *Finnekumla är nu annex till Tvärred, Kinds kontrakt, Göteborgs stift. 432 inv. (1923). Finnfjärden, vik af Östersjön i S:t Annæ skärgård, Östergötland, n. ö. om Valdemarsvik, på båda sidorna begränsad af Norra och Södra Finnön samt mot ö. fortsatt af Båskärsdjupet. O. Sjn. *Finnforsen har nu en Skellefteå stad tillhörig, 1906--08 samt 1911--12 byggd kraftanläggning inom Skellefteå landsförsamling. Skellefte älf har vid F. 10,870 kvkm. flodområdesareal, en vattenföring af 750 kbm. per sek. vid hög- och 33 kbm. vid lågvatten samt 18,9--20,5 m. fallhöjd. Där ha installerats vattenturbiner för elektrisk drift om 10,700 hkr. Största belastningen vid generatorerna är 6,600 kilowatt, och årsproduktionen uppgick 1916 till 38,212,300 kilowattimmar. Fjärrledningarnas trådlängd är 376,7 km. med 36,000 volt spänning. E. A-t. Finnlochlannaigh [-låchlannig]. Se Lochlann. *Finnmarken. Finmarkens amt heter enl. lag. 14 aug. 1918 fr. o. m. 1919 Finnmark fylke. Detta har en areal af 48,152 kvkm., hvaraf 46,935 kvkm. land. 44,190 inv. (1920). Finnmark fylke. Se Finnmarken. Suppl. Finnmossen, järngrufva i Nordmarks socken, Värmlands län, i närheten af Finnmossens station vid Nordmark--Klarälfvens järnväg, omkr. 13 km. n. om Filipstad. I grufvan brötos 1920 ur ett schakt 14,998 berg och malm tillsammans, hvarur erhöllos 7,536 ton prima malm, däraf genom magnetisk sofring 3,159 ton, till 134,932 kr. värde. Malmens genomsnittshalt var 53 proc. järn, 0,005 proc. fosfor samt 0,05 proc. svafvel, och den för anrikning lämpliga produkten utgjorde 3,024 ton. Grufvan tillhör det under Filipstads bergslags gemensamma förvaltning lydande Finnmosse grufbolag. E. A-t. Finnrefvet, skär s. ö. om Furön i Kalmarsund. Där uppfördes 1921 ett 16,3 m. högt fyrtorn med blixtfyr, 14,5 m. öfver medelvatten, på 57° 16' 40" n. br. och 16° 38' 20" ö. lgd fr. Gr. med lins af 4:e ordningen, 600 hlj. styrka, 12 minuters lysvidd och agaljus. Denna fyr ersätter Furöns nu slopade fyr. E. A-t. Finnshyttan. Se Finshyttan (äfven i Suppl.). Finnsjön. 1. En omkr. 4 kvkm. stor sjö, belägen 31 m, ö. h. i Öster-Löfsta socken, Uppsala län, 12 km. n. om Dannemora, afrinner öfver Löfsta och Forsmarks bruk till Kallrigafjärden af Öregrundsgrepen. -- 2. En omkr. 5 kvkm. stor sjö i Orsa socken, Dalarna, belägen 263 m. ö. h., afrinner öfver Oreälfven till Orsasjön och Dalälfven. 1--2. O. Sjn. *Finnved. Jfr Landskap, sp. 1015, och F. J. E. Eneström, "Finvedbornas seder och lif" (1914). Finnåkerssjön, en 4 kvkm. stor sjö, belägen 34 m. ö. h. i Fellingsbro socken, Örebro län, afrinner öfver Essingsån till Arbogaån. O. Sjn. Finnån, biflod till Faxälfven i Helgums socken, Ångermanland, utfaller i Helgumsjön. O. Sjn. Finnås, pastorat, motsvarande Moster, Bremnes och Bömlo härad, består uteslutande af öar n. om Haugesund, längst söderut i Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 230,17 kvkm. 5,944 inv. (1920). K. G. G. Finnö (Finnöy), en 50,80 kvkm. stor bergig ö