855 Fiskerikonsulent-Fiskrätter 856 till fiskeristatistiken och biträda fiskeriintendenterna i deras verksamhet. K. A. A-n. Fiskerikonsulent. Se Fiskeriinstruktör. Suppl. *Fiskerilagstiftning. Genom lagen om g em ensamhetsfiske 30 juni 1913 har möjlighet be-redts att med afseende å oskift fiskevatten eller där eljest ett sammanhängande fiskevatten tillhör två eller flera delegare kunna åstadkomma en sammanslutning för rationellt ordnande af fisket inom hela fiskevattensområdet, äfven om en minoritet af delegarna skulle vilja motsätta sig detta. Delegarna kunna för viss tid, minst 10 och högst 25 år, besluta, att fisket i vattnet skall vara gemensamhets-fiske, dock att för beslutets giltighet fordras fast-ställelse af K. M:ts befallningshafvande. Äro delegarna icke ense om gemensamhetsfiskes inrättande, kan beslutet fattas af en majoritet så bestämd, som i § 11 stadgas. Gemensamhetsfiske kan nyttjas af delegarna i bolag eller upplåtas på arrende; i förra fallet fordras enhällig öfverenskommelse (§ 16), i senare fallet en viss enligt § 17 bestämd majoritet. Beslutad utarrendering skall ske på offentlig auktion, om ej delegarna enhälligt öfverenskomma om annat förfaringssätt. Tillgodogöres ej fisket på något af angifna sätt, skall det brukas af delegarna hvar för sig enligt af dem antagen och af K. M:ts befallningshafvande fastställd plan. Innan sådan plan fastställts, får fisket ej nyttjas annorledes än till mete samt, efter enhällig öfverenskommelse, till fiske med drag och svirfvel. Äfven om gemensamhetsfiske skall nyttjas af delegarna i bolag eller upplåtits på arrende, har delegare rätt att själf och med sitt husfolk idka mete i det honom tillkommande vattnet och, om detta enhälligt öfverenskommits och sådan öfverenskommelse träffats före arrendeaftals ingående, jämväl fiska med drag och svirfvel. Enligt uttryckligt stadgande är därvid icke att såsom mete anse fiske med ståndkrok, långref eller utter, ej heller slantning (§ 3). I lagen om rätt till fiske upptas icke vidare förbud att i kungsådra utsätta fast eller rörlig redskap, som kan hindra fisken att framgå. Bestämmelsen därom i fiskelagens § 14 (l:a stycket) uteslöts i sammanhang med införandet af den nya vattenlagen, enligt hvilken kungsådra icke, såsom enligt den föregående lagstiftningen, utgör en begränsad del i vissa vattendrag. I stället kan enligt vattenlagen kap. l § 6 i vattendrag, där kungsådra finns, egare af strömfall eller annat vattenområde vara skyldig att för fiskets tillgodoseende utan ersättning underkasta sig en förlust i vattenmängd och fallhöjd i viss omfattning. Äfven i öfrigt har på skilda ställen i vattenlagen fiskeriintresset beaktats, såsom för det fall, att någon vill göra damm eller annan byggnad i vatten, där fisken har sin gång, eller att kronan, landsting eller hushållningssällskap vill anordna särskild fiskeväg eller annan anstalt för fiskets befrämjande (kap. 2 §§ 8 och 9). Att anmärka är äfven, att enligt kap. 2, § 10 en särskild årlig afgift till befrämjande af fisket inom landet skall, som regel, erläggas vid byggnad i vatten för vattnets tillgodogörande eller för reglerande af vattnets afrinning. Afgiftens belopp bestämmes af vattendomstolen efter förslag af statens fiskeritjänsteman inom vissa i stadgandet fastställda gränser och med tillämpning af där angifna grunder. Äfven enligt kap. 6 § 9 i vattenlagen är en afgift i fiskets intresse bestämd. Om nämligen i vatten, där allmän flottled skall inrättas, finnes fiske af någon betydenhet och det skäligen kan befaras, att genom anläggningar eller åtgärder för flottleden eller i följd af flottnin-gen afsevärdt men tillskyndas fisket, kunna de flottande förpliktas erlägga en årlig afgift för anordnande och uppehållande af fiskodlingsanstalt eller för vidtagande af andra åtgärder till fiskets bevarande i vattenområdet. Bestämmelser ang. indrif-ningen och användningen af nu berörda, jämte vissa andra enligt vattenlagen utgående afgifter ges i k. kung. 11 juni 1920. Vattenafgiften till befrämjande af fisket inom landet skall inbetalas till länsstyrelsen, som kan förordna, att af gif ten skall uppbäras och redovisas i sammanhang med kronouppbörden. Fiskeafgiften enligt kap. 6 § 9 i vattenlagen upptas i samma ordning som öfriga flottningsumgälder. Närmare bestämmelser ang. användningen af ifrågavarande vatten- och fiskeafgifter meddelas af K. M:t efter förslag af Landtbruksstyrelsen. B. H. D. Fiskeriskola. För insjöfiske och fiskodling i dammar inrättade Södra Sveriges fiskeriförening 1906 Södra Sveriges fiskeriskola vid Aneboda i Kronobergs län. Sedan 1908 åtnjuter skolan statsunderstöd och är ställd under tillsyn af Landtbruksstyrelsen, som ock fastställer undervisningsplanen. Vid skolan hållas dels kortare teoretiska specialkurser i fiskodling och insjöfiske, dels en praktisk kurs i tillverkning af fiskredskap, och därjämte mottagas elever för öfning i fiskodling vid föreningens dammhushållningar och försöksstationer samt i fiske. Undervisning, kost, bostad och undervisningsmateriel lämnas kostnadsfritt. För inträde fordras endast folkskolekunskaper och föregående praktik i fiske. JfrSödraSverigesfiskeri-f or en i n g. H. J. Dft, Fiskeristyrelsen i Finland. Se Fiskeri-tjänstemän. Suppl. ^Fiskeritjänsteman (sp. 436). I Finland ersattes inspektören för fiskerierna och hans assistenter 1918 med Fiskeristyrelsen, som består af l of ver direktör, 2 fiskeriråd, 2 biträdande fiskeri-råd och l assessor. Styrelsen åligger bl. a. att ha omsorg om statens fiskerier och fiskevatten, främja fiskodlingen, leda och kontrollera undervisnings-och instruktionsverksamheten å fiskerihushållningens område samt idka praktisk-vetenskapliga undersökningar ang. fisket i såväl hafvet som sötvatten. Fiskeristyrelsen torde i snar framtid komma att indragas, hvarvid dess uppgifter öfverföras på Landt-bruksministeriet, dock sålunda, att de vetenskapliga undersökningarna för framtiden skulle åligga Hafsforskningsinstitutet (se d. o. Suppl.). O. B-n. Fiskhall. Se Saluhall. Fiskhuds-chagrin. Se Läder, sp. 173. Fiskiglar, zool. SePiscicola. Fisklösaän, biflod till Indalsälfvens tillflöde Långan från Fisklösasjöarna i de jämtländska Old-fjällen. O. Sjn. Fiskmärden, zool. Se Mårdsläktet. Fiskrätter, kokk. Allkänd är fisksläktets ofantliga betydelse för människosläktets uppehälle. Alltifrån äldsta tider har den outtömliga och jämförelsevis lätta åtkomsten af fisk varit människan till stor båtnad i striden för tillvaron. Hela folk skulle alltjämt icke kunna existera utan fiskets skördar och