853 Fisher-Fiskeriinstruktör 854 gionsuppfattning den mest glödande patriotism. Hans mycket temperamentfullt skrifna Memories utkommo i 2 bd 1919. H. W-l. Fisher [f i'j e], Andrew, australisk politiker, f. 29 aug. 1862 i skotska grefskapet Kilmarnock, började sin bana som kolgrufarbetare, emigrerade 1885 till Queensland, blef 1893 led. af Queenslands legislatur, var järnvägsminister där 1899 och 1901-15 led. af Australiska statsförbundets parlament. F., som tillhörde arbetarpartiet, var en tid 1904 handels- och tullminister i ministären Watson, efterträdde 1907 Watson som arbetarpartiets ledare och var premiärminister och finansminister dec. 1908-juni 1909 1910-13 och sept. 1914-okt. 1915 (jfr Australiska statsförbundet. Suppl.). Därefter var han 1916 -21 australisk "high commissioner" i London. Vid Georg V:s kröning 19ll representerade han Australien och utsågs till medlem af Privy council. V. S-g. Fisher [f i7 J o], Herbert Albert Laurens, engelsk universitetsman och politiker, f. 21 mars 1865 i London, blef 1888 universitetslärare i Oxford ("fellow" vid New college; sedan andra lärarbefattningar) och 1912 vice-kansler vid Sheffields universitet. F., som 1915 var medlem af kommittén för utredning rörande tyska krigsförbrytelser, blef dec. 1916 undervisningsminister i Lloyd Georges ministär och s. å. underhusledamot. Han genomförde 1918 en ganska genomgripande skolreform (upprättande af barnträdgårdar och fortsättningsskolor, förbättrad fysisk fostran, inskränkning af rätten att till industriellt arbete använda barn i skolåldern o. s. v.). F. har representerat Storbritannien vidl flera råds- och delegeradeförsamlingsmöten inom Nationernas förbund (bl. a. vid behandlingen af Ålandsfrågan). Han afgick med ministären Lloyd George okt. 1922. F. är en ansedd historiker och har bl. a. skrifvit The mediceval empire (1898), Studies in napoleonic statesmanship (1903), del 5, omfattande tiden 1485-1547, i samlingsverket "A political history of England" (1906), F. W. Maitland (1910). Napoleon (1913), Studies in history and politics (1920) och Orthodoxy (1922) samt medverkat i "Cambridge modern history". V. S-g. Fisher [fi'J e], Irving, amerikansk nationalekonom, f. 27 febr. 1867 i Saugerties, staten New York, studerade bl. a. 1893-94 i Berlin och Paris, blef biträdande lärare i matematik 1890 och i nationalekonomi 1895 samt ord. professor i sistnämnda ämne 1898, allt vid Yale-university. Han stod som utgifvare för "Yale review" 1896-1910 och har sedan varit led. i flera officiella kommittéer. Efter ett matematiskt bidrag till pristeorien 1892 medverkade han vid öfv. och utg. på engelska af Cournot (se d. o.) samt publicerade A brief intro-duction to the infinitesimal calculus (1897; flera uppl.; öfv. till flera språk), särskildt afsedd till hjälpreda vid studiet af matematisk statistik och nationalekonomi. Med The natur e oj capital and income (1906) och The råte of interest (1907) gjorde han beaktade inlägg i debatten om kapital, hvilket begrepp han utsträcker till att omfatta all förmögenhet (se Kapital, sp. 849), och om ränta (se d. o., sp. 65). Ännu större uppmärksamhet tilldrog han sig i debatten om penningens köpkraft (se E. F. K. S-n. Svenska fiskare- Penningvärde och Kvantitetsteorien) med uppsatser i amerikanska tidskrifter och tidningar och med The purchasing power of money (1911; öfv. till ty.). En sammanfattning af sitt system har F. gett i tilementary principles of economics (1913). Mycket uppseende väckte F:s efter rundskrifvelser till och rundfrågningar bland all världens nationalekonomer framlagda slutliga förslag att inrätta penningväsendet för reglering af den genomsnittliga prisnivån, så att denna hölles så oförändrad som möjligt och därmed penningvärdet så stabilt som möjligt. Tendenser till stegring och sänkning i prisnivån skulle enligt förslaget motverkas genom ökning resp. minskning af den guldmängd, som ingick i hufvudmyntet, hvarigenom växlingen i den för betalningsmedlens mängd i ett guldfotsland afgörande guldtillgången komme att kompenseras ("a compensated dollar"). Förslaget med modifikationer och med referat öfver framställda invändningar framlade F. ånyo utförligt i Stabilizing the dollar (1920). Kritiskt har förslaget afvisats af bl. a. Davidson och Wick-sell (se "Ekon. tidskr.", 1913). Afgörande invändningar ha framkommit, afseende både förslagets teoretiska bristfälligheter och praktiska_ verkningar. Fiskareförbundet. Se förbundet. Fiskarknut. Se Knut. Fiskarlappar. Se Lapp ar, sp. 1194. Fiskemfoss, Fiskumfoss. SeNamsen. * Fiskepass. Se äfven T u 11 p a s s. Fiskeribyrån, en byrå inom Landtbruksstyrelsen (se d. o.). *Fiskerifonden. - 2. För fonden för fiskerinäringens befrämjande, bildad 1892, ha bestämmelserna gång på gång ändrats. Enligt de 7 aug. 1907 utfärdade ändrade stadgarna med ytterligare ändringar 11 juli 1918 och 17 juni 1921 är årliga lånebeloppet 75,000 kronor, lånen räntefria under första året, men räntan därefter 3,e proc., och amorteringstiden oförändradt 10 år. Högsta beloppet för enskilda lån är 25,000 kr. H. J. Dft. Fiskeriförening har till uppgift att rationellt vårda fiskevattnet, verka för fiskodling och fiskens afsättning samt öfver hufvud att främja fiskerinäringens intressen. De största äro f. n. Södra Sveriges f i s k e r i f ö r e n i n g (se d. o.) samt Göteborgs och Bohusläns hafsfiske-förening. Numera bildas äfven kooperativa fiskeriföreningar för inköp af för fisket erforderliga förnödenheter och för fiskfångsternas försäljning. I Danmark och Norge har denna föreningsrörelse blifvit af rätt stor betydelse, och på senare åren ha äfven i Sverige bildats åtskilliga dylika ekonomiska fiskeriföreningar. K. A. A-n. Fiskeriinstruktör och F i s k e r i k o n s u l e'n t äro titlar, som, utan att innebära någon åtskillnad, numera användas för fiskeritjänstemän, som de flesta hushållningssällskap till ett antal af l eller 2 anställa och med bidrag af statsmedel aflöna. De ha till uppgift att verka för fiskets främjande inom sällskapens verksamhetsområden genom att utföra fiskinplanteringar, lämna råd och upplysningar rörande fiskemetoder och fiskberedning m. m. Ofta handha de äfven insamlingen af primäruppgifter