859 Fittri--Fixateur 860 *Fittri ingår nu i kolonien Tsad af Franska Ekvatorial-Af rika. Fitzalan [fits-ä′lən], viscount, peerstitel för lord Edmund Talbot, som 1921 antog släktnamnet Fitzalan-Howard. Se Howard 13 (äfven i Suppl.). Fitzharris [fits-hä′ris], lord. Se Harris 3. *Fitzmaurice. - 4. H. Ch. K. Petty-F., 5:e markis af Lansdowne, tog som öfverhus-oppositionens ledare liflig del i striderna 1909-11 om öfverhusets befogenheter och miste genom sitt slutliga återtåg 1911 inför hotet om massutnämning af nya peerer en dryg del af sitt tidigare dominerande inflytande inom öfverhusets majoritet. Under striderna om irländska frågan 1914 företrädde han äfven en moderat ståndpunkt. Vid Världskrigets utbrott 1914 stödde han regeringen, och han ingick juni 1915 som minister utan portfölj i koalitionsministären Asquith. Han ogillade flera af Lloyd Georges planer, bl. a. i irländska frågan, och drog sig dec. 1916 tillbaka vid tillkomsten af dennes ministär. Mycket uppseende väckte hans i "Daily telegraph" nov. 1917 publicerade kraftiga inlägg för förhandlingar om samförståndsfred. Sedan dess har han af hälsoskäl alltmer dragit sig tillbaka från aktiv politik. -- 5. E. G. Petty - F., baron F., blef okt. 1908 kansler för hertigdömet Lancaster i ministären Asquith och afgick af hälsoskäl i juni 1909. 4--5. V. s--g. *Fitzpatrick, sir J. Percy, drog sig 1907 tillbaka från delegarskapet i gruffirman Eckstein & c:o, tog 1910 ledande andel i det unionistiska partiets opposition mot ministären Botha och vann s. å. i Pretoria en sensationell valseger öfver Botha vid valet till det första sydafrikanska parlamentet. P. har skrifvit bl. a. Jock of the bush-veld (1907) och The origin, causes and objects of the war (1915). V. S-sr *Fiume. 1. Staden F. med närmaste område, tills. 30 kvkm., bildar sedan fördraget i Rapallo 12 nov. 1920 mellan Italien och Jugo-Slavien en oberoende stat, Stato di Fiume, med omkr. 60,000 inv., hvaraf i själfva staden (med hamnen Porto Barros) omkr. 55,000 inv. Dess område utgöres af det forna ungerska ”corpus separatum” F. jämte en landremsa af Istrien, så att F. vid floden Volosca får direkt gräns till Italien. I öfrigt gränsar det till Jugo-Slavien och Adriatiska hafvet. -- Före sitt inträde i Världskriget fick Italien genom fördraget i London 26 april 1915 Englands, Rysslands och Frankrikes löfte att i den kommande freden erhålla norra delen af Dalmatien med ett flertal öar, hvaremot kustlandet från Voloscabukten till Dalmatiens nordgräns, hamnen F. och 5 öar i närheten inbegripna, skulle tillfalla den projekterade serbisk-kroatiska staten (Jugo-Slavien). Under fredskonferensen 1919 gjorde Italien anspråk på Dalmatien enligt Londonfördraget och dessutom på F. med åberopande af dess öfvervägande italienska nationalitet. Jugo-Slavien bestred Londonfördragets bindande kraft och äfven det italienska folkelementets öfvervikt i F., nämligen om däri inbegreps äfven förstaden Sušak. Från jugoslaviskt håll föreslogs tvistens hänskjutande till skiljedom af president Wilson, hvilket italienska regeringen afvisade. Efter fruktlösa förhandlingar publicerade Wilson 23 april en förklaring, enligt hvilken Londonfördraget ej kunde åberopas mot fredsverkets allmänna grundsatser. Vid tillämpning af dessa måste enligt Wilson F. bli utfartshamn ej blott för Italien, utan äfven för länderna i n. ö. (Jugo-Slavien, Ungern och Tjecho-Slovakien), och Wilson underkände äfven Italiens dalmatiska anspråk. De italienske förhandlarna Orlando och Sonnino lämnade då Paris, sedan Orlando i en motförklaring skarpt häfdat F:s karaktär af ”historiskt en italiensk stad”. På Pariskonferensen vanns ingen lösning af frågan, och konflikten skärptes ytterligare genom en kupp af G. d’Annunzio (se d. o. Suppl.), som med italienska frivilliga sept. 1919 besatte F., proklamerade dess införlifvande med Italien och kvarstannade där som ”regent” till dec. 1920 (de senaste månaderna med F. med område proklameradt som en oberoende stat). Sedan d'Annunzio efter Rapallofördraget af italienska regeringstrupper nödgats lämna F., började den nya staten organiseras; i maj 1921 valdes en konstituerande församling, som sammanträdde i okt. Den provisoriska regeringen under presidium af Riccardo Zanella, som 5 okt. valdes till statschef (capo di stato), störtades emellertid i mars 1922, och den af en ”nationell försvarskommitté” 9 mars proklamerade efterträdaren Giovanni Giurati återupptog planen på F:s införlifvande med Italien. Giurati måste dock, efter påtryckning från Rom, redan 13 mars draga sig tillbaka; en annan partigängare, löjtnant Cabruna, gjorde sig för en kort tid till herre i staden, men öfverlämnade snart makten till konstituantens president. Osäkerhet hade rådt, om hamnen Porto Barros hörde till F:s område; genom en öfverenskommelse i Santa Marguerita 5 juni 1921 mellan Italien, F. och Jugo-Slavien ordnades hamnförhållandena provisoriskt därhän, att hela F:s hamnområde (med både Porto Barros och det jugoslaviska Sušak) för 12 år ställdes under en hamnstyrelse, bestående af 2 ombud för hvarje af de tre kontrahenterna. Ratificeringen af denna öfverenskommelse fördröjdes emellertid genom nya tvister till våren 1923, och i början af 1923 styrdes F. af konstituerande nationalförsamlingens vicepresident Attilio Depoli som provisorisk statschef (från april 1922), utan att uppgörelse kunnat träffas med Zanella och hans anhängare, som utgöra konstituantens majoritet, men efter omhvälfningen i mars 1922 upphörde att deltaga i dess förhandlingar. Jfr E. Susmel, ”F. attraverso la storia” (1919). och J. N. Macdonald, ”A political escapade: the story of F. and d’Annunzio” (1921). V. S--g. *Five o’clock tea [fai′v-əklåk tī′]. Uttrycket (emellanåt förk. till five o′clock) är numera mindre brukligt än förr i England, men själfva seden fortlefver där tämligen allmänt. Serveringen sker i salongen (förmaket), där tekopparna räckas till gästerna och små lätt flyttbara bord med smörgåsar (utan sofvel) och småbröd gå laget rundt. Fivizzano [-ānå], stad i italienska prov. Massa e Carrara, i Apuaniska alperna, 32 km. n. n. ö. om Spezia, 314 m. ö. h. 17,566 inv. (1911). F. omges af medeltida murar, har ruiner efter en borg och andra fornlämningar. Det led svårt af en jordbäfning i sept. 1920. E. A--t. Fixateur [-tör], fr., liktydigt med amboceptor (se d. o. Suppl.). G. Wrgn.