Fixeringsbild (sannolikt af ty. vexieren, gyckla med, narra) kallas en sådan bild, där åskådaren ej uppfattar dess egentliga innehåll omedelbart, utan först efter mer eller mindre noggrant skärskådande eller där innehållet framträder, först då man ser bilden från en bestämd synpunkt. En enkel form af fixeringsbilder består af mycket höga och smala tryckbokstäfver, som anbringas tätt intill hvarandra och som kunna läsas, endast då papperet hålles framför ögat i mycket spetsig vinkel, så att bokstäfverna ses i stark förkortning. Flera varianter af dylika skämtbilder finnas. Oftast förekomma fixeringsbilder i form af skämtteckningar, där mellan träd eller andra föremål dölja sig ansikten, figurer eller djur, som det gäller för åskådaren att upptäcka. En på sin tid mycket bekant bild af detta slag framställde Napoleon I:s graf på S:t Helena, där mellanrummet mellan pilarna bildade Napoleons gestalt i den kända uniformen med den trekantiga hatten och med armarna korslagda öfver bröstet. G-g N. Fixtur, tekn. Se Uppritsning. Fjaler, norskt härad. Se Ytre Holmedal. *Fjaestad, G. A. - Af F:s senare arbeten skänkte konstnären den förträffliga stämningsmålningen Vinterdag vid en älf (målad 1907) till Nationalmuseum 1910. Nyfallen snö inköptes 1910 af Wiens moderna galleri och Sommardag 1911 af det moderna galleriet i Eom. G-g N. Fjelberg, härad motsvarande F. och Eids socknar under F. pastorat i yttre Hardanger, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt), Norge. 70,78 kvkm. 1,926 inv. (1920). Jordbruk och fruktodling. K. G. G. Fjeld. Se Fjell. Suppl. *Fjelie omfattar nu 2,076 har. 1,132 inv. (1923). Fjell (Fjeld), härad och pastorat vid kusten, s. v. om Bergen, Hordaland fylke (före 1919 Söndre Bergenhus amt). 141,20 kvkm. 4,902 inv. (1920). Fiske. K. G. G. *Fjellstedtska skolan. Af skolans 7 klasser motsvara klasserna l-3 realskolan och ringarna I-IV gymnasiet vid statens högre allmänna läroverk. Skolan är den enda läroanstalten i Sverige med fullt genomförd klassisk linje, å hvilken äfven hebreiska som obligatoriskt ämne föres upp till studentexamen. Sedan 1917 har på skolans arbetsprogram missionsstudiet återupptagits. Den har utom föreståndare äfven en likaledes inom inrättningen boende studierektor. Lärarna - dels fasta, dels s. k. "timlärare" - äro 20 ä 30, lärjungarnas antal har växlat mellan omkr. 110 och 120. Ärsafgiften, som betäcker endast en del af utgifterna för kosthållet - själfva undervisningen ges kostnadsfritt, liksom husrum, vedbrand, städning, medicin och sjukvård -, utgör f. n. högst 600 och lägst 250 kr.; dess storlek bestämmes med hänsyn till elevernas ekonomiska möjligheter, dock så, att fullständig befrielse från af gif ten ej beviljas någon. Inträdesåldern, lägst 16 och högst 21 år, af ser l:a klassen. Bland dem, som genomgått skolan, har ett betydande antal blifvit präster, lärare eller missionärer (i Indien, Kongo, öst- och Syd-Afrika samt i Kina). G. N-n. Fjelstrup, PeterJulius, dansk skådespelare, f. 24 mars 1866 i Köpenhamn, d. där 5 juni 1920, debuterade 1884, var sedan anställd vid flera olika Köpenhamnsteatrar, reste 1906-08 med eget sällskap i Sverige, Norge och Danmark, gästspelade sedan på olika håll, upprättade 1914 Alexandra-teatret i Köpenhamn, sedan kalladt Betty-Nansen-teatret, hvilket han tillhörde 1914-15 och från 1917. F. gjorde sig först populär som operetthjälte (Ko-Ko i "Mikadon" m. fl.) och farsor (titelfigurerna i "Charleys tant" och Esmanns "Alexander den store"), öfvergick sedan till skådespelet och framställde såväl folkpjäsroller och melodramatiska förbrytare (Svengali i Du Mauriers "Trilby") som karaktärsgestalter (Bratt i Björnsons "Över evne" m. fl.) samt nådde högst i moderna skådespel, t. ex. titelrollen i Strindbergs "Fadren", Ress-man i Heibergs "Balkonen" och Dag i Björnsons "Daglannet". Ett rikt temperament och frodig fantasi utmärkte honom. R-n B. Fjerdingen, förstad till Kristiania (se d. o.). *Fjord. Nyare forskningar ställa förkastningarna främst bland de faktorer, som förorsakat fjordarnas bildning. Sedan en fjord anlagts genom dislokationer, har den fluviala erosionen utvidgat densamma och den glaciala erosionen rymt upp den och fördjupat dess botten; genom landsänkning har sedan hafvet trängt in och "dränkt" den färdiga dalen. K. A. G. Fjordhästen. Se Norska hästen. Fjordska ersättningstal. Se Fjord, N. J., och Fodermedel, sp. 697. Fjords kontrollcentrifug. Se Fjord, N. J., och Mjölkprofvare. Fjordskär, blixtfyr i Kungsbackafjorden, Kattegatt, på 57° 21' 11" n. br. och 12° 17 16" ö. lgd fr. Gr., 10 m. öfver medelvatten, har en lysvidd af 11 bågminuter åt sjön och 10 åt fjorden och uppfördes 1882. Senaste ändring 1908. Agaljus. E. A-t. Fjosocken, en 13 kvkm. stor sjö, belägen 405 m. ö. h., i Sorsele socken, Västerbottens lappmark, genomflytes af Juktån, en biflod till Ume älf. O. Sjn. Fjotland, härad och pastorat, n. ö. om Farsund, Vest-Agder fylke (före 1919 Lister og Mandal amt), Norge. 595,87 kvkm. 995 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. Molybdengrufvor. K. G. G. *Fjuk. Fyren ändrades 1909 till blixtfyr och är anbragt i ett 9,4 m. högt torn af järn och betong. Lågans höjd är nu 18,5 m. Agaljus. E. A-t. Fjäderal, bot. Se Flikbladighet. Suppl. Fjäderharf. Se Harf. Fjäderholmarna, ett par i Lilla Värtans södra del vid inloppet till Stockholm belägna holmar, som urspr. tillhörde Djursholms gods, sedermera Stockholms stad och sedan 1918 staten. De voro i äldre tider afstjälpningsplats för stadens latrin. Numera finns där, sedan många år, en sommarrestaurang. Fjäderhyacint, bot. Se Muscari. Fjäderkultivator, landtbr. Se Harf. Fjäderkål, bot., namn på brokbladiga kålsorter (se Brassica, sp. 30). Fjäderstolssystemet, text. Se Väfning, sp. 49. Fjädervikt. Se Boxning. Suppl., sp. 776. Fjäleviken, bukt af Östersjön i Enångers socken, Hälsingland, s. om Enångersviken och mot s. begränsad af Näsudden. O. Sjn. *Fjälkinge. Där stod 1710 en rytteristrid, hvari danskarna besegrade en med dem jämnstark svensk kår.