863 Fjällbacka-Flabellum 864 *Fjällbacka med omnejd är kapellförsamling till Kville. Municipalsamhället omfattar 96 har med 603 inv. och kapellförsamlingen 530 har med 968 inv. (1923). Fjällbäck-Holmgren, Karin. Se under Holmgren 6. Suppl. Fjälldalen, herrgård i Harplinge socken, Halland, omfattar 247/64 mtl med en areal af 393 har, hvaraf 252 har åker; tax.-v. 341,000 kr. (1922). Hufvud-byggnaden ombyggdes 1907 i slottsstil. Egare är Gustaf von Segebadens stärbhus. O- Sjn. Fjällfeniga fiskar, zool. SeSquamipennes, Fjällfjället, östra och Västra, bergshöjder om resp. 1,408 och 1,280 m. ö. h. (D o r r o m-piken), belägna v. om Marsfjällen i Vilhelmina socken, Västerbottens lappmark, mellan Ransarån, Saxån och Kultsjön. O. Sjn. Fjälifotasjön, en omkr. 2,5 kvkm. stor sjö, belägen 53 m. ö. h., på gränsen mellan Hyby och Gustafs socknar, Malmöhus län, n. ö. om Svedala, af-rinner öfver Segeån till Lommabukten af Öresund. O. Sjn. *Fjällglim, bot. Se Si l en e. Fjällgrycken, en 3 kvkm. stor sjö, 270 m. ö. h., i Bjursås socken, Dalarna, afrinner öfver Faluån till Dalälfven. O. Sjn. Fjällharen, zool. Se Haren. Fjällhö, landtbr. Se Hö. *Fjällkloärt, F j ä 11 v e d e l, bot., svenska namn på Astragalus alpinus. Fjäll-lappar. Se L a p p a r, sp. 1192. Fjällrämen, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 290 m. ö. h., i Ramens socken, Värmland, på Dalagränsen, afrinner till Svartälfven. O. Sjn. Fjällsjuka, patol., en ej sällan använd benämning på bergssjuka (se d. o.). *Fjällsjö. Socknen tillhör nu Fjällsjö tingslag och bildar eget pastorat i Ramsele kontrakt, Härnösands stift. 2,410 inv. (1923). - 2. Tingslag i Ångermanlands västra domsaga och Å dals fögderi. 382,751 har. 12,262 inv. (1923). Fjällsjön, en omkr. 7 kvkm. stor sjö, 207 m. ö. h., i Fjällsjö socken af Ångermanland, genomflytes af Fjällsjöälfven (se d. o.). O. Sjn. Fjällvedel, bot. Se F j all kl o ärt. Suppl. Fjällvippa, bot., namn på Dryas octopetala. Fjärden, en omkr. 5 kvkm. stor sjö, 72 m. ö. h., i Ockelbo socken, Gästrikland, afrinner genom Testeboån till Gäflebukten af Östersjön. O. Sjn. Fjärdgrund, grund i Bottenhafvet, i östra Umeåleden, n. ö. om Bredskär. Där finns sedan 1907 på 63° 40' 12" och 20° 20' 48" ö. lgd fr. Gr. ett 21 m. högt fyrtorn af betong med intermittent fyr med klipp 18 m. öfver medelvatten, 2:a ordningens lins, 8,000 hlj. styrka och luxljus. E. A-t. Fjärdhällan, blixtfyr i Stockholms skärgård,-på leden Landsort-Stockholm, 59° 9' 23" n. br. och 18° 33' 32" ö. lgd fr. Gr., uppförd 1911. E. A-t. 'Fjärdingsman. Två eller flera landsfiskalsdistrikt (förr kallade länsmansdistrikt) kunna förena sig om en fjärdingsman. Landsfiskal (ej längre kronofogde) prof var hans lämplighet. Fjärdingstorpare. Se Torp. *Fjäre härad ingår nu i Varbergs fögderi. 18,083 inv.^1923). Fjaere, härad och pastorat vid kusten omkring Grimstad, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge. 59,67 kvkm. 5,119 inv. (1920). Jordbruk, fruktodling och skeppsbyggen. K. G. G. *Fjärestad omfattar nu 1,409 har. 670 inv. (1923). Fjärestadgärd, herrgård i Vallåkra socken, Malmöhus län, 10 km. n. om Landskrona, omfattar l3/4 mtl med en areal af 90 har, hvaraf 75 har åker; tax.-v. 191,000 kr. Gårdens egor genomskäras af den geologiskt och botaniskt intressanta dalgången Tågarp-Raus. F. har under 1800-talet tillhört bl. a. släkterna von Rosen och Boltenstern. Nuv. egare är ingenjör J. Boltenstern. O. Sjn. Fjärestadtorp, herrgård i Fjärestads socken, Malmöhus län, omfattar 31/s mtl, 435 har, hvaraf 420 har åker, tax.-v. 400,000 kr. Egare grefve A. Wachtmeister, sedan 1883 utarrenderad till Otto Trapp. O. Sjn Fjärfva, bot., namn på Mertensia maritima (se Mertensia). G. L-m. Fjaerheimsfossen. Se N i d e l v e n. "Fjärilar. Å sp. 512, r. 10 uppifr. står postfjärilen bör vara frostfjärilen och r. 24 står sistula bör vara scitula. Fjaerland, Fjserlandsfjord. Se Mundal. Fjärran Österns republik. Se österns republik, Yttersta. Fjärrbäfning 1. Fjärrskalf, geol. Se J o r d-skalf. Suppl. Fjärrfotografi. Se Telefotografi. Fjärrgodståg. Se Järnvägståg. Suppl. Fjärr-Karelen. Se Karelen. Suppl. Fjärrverk (ty. fernwerk) 1. E k o v e r k, mus., en från orgeln i en kyrka eller konserthall afskild orgeldel, anbragt på långt afstånd, t. ex. på kyrkvinden, med ljudöppning ned genom hvalfvet, och regerad medelst kabelledning från orgelläktarens spelbord, där vanligen en särskild manual (kallad ekoverk) finns för ändamålet, hvilket är att frambringa förunderligt vackra ekoverkningar. Svenska kyrkor, som ega fjärrverk, äro f. n. (1923) S:t Petri kyrka i Malmö samt Oskars kyrka och Höga-lidskyrkan i Stockholm. Det nya stadshuset där skall ock få orgel med fjärrverk. E. F-t. *Fjäräs bräcka är enligt senare undersökningar att räkna som en randplatå. SeGlacifluviala afla g ringar. Suppl. K. A. G. *Fjöl är äfven beteckning för sittbräde å af-träde. F. K. P. R., förk. för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt (se d. o.; äfven i Suppl.). Flabellum, Solfjäderkorallen, zool., ett till Coelenterata (se d. o.) och koralldjuren hörande släkte af stora ensamlefvande individer; kroppen är solfjäderformigt sammantryckt. Dithörande arter