871 Fletcher-Flobafener 872 94, var 1897-1902 violinlärare vid konservatoriet i Bukarest och primarie i hofvets stråkkvartett, 1903-08 konservatorielärare i Amsterdam och bosatte sig därefter i Berlin. Han konserterade i Stockholm 1917 och 1918 samt framstod genom sitt spels ädla mognad i såväl teknik och tonskönhet som konstnärlig uppfattning. E. F-t. Fletcher [fiVtje], sir L a z a r u s, engelsk mineralog och museiman, f. 3 mars 1854 i Salford, Manchester, d. 6 jan. 1921 i Grange-over-Sands i Lancashire, fick efter framgångsrika universitetsstudier i Oxford 1878 anställning vid mineralogiska afd. af British museum for natural history och blef 1880 föreståndare (keeper) för densamma; 1909-19 var han director för hela museet. F. blef 1889 led. af Koyal society och 1916 adlad. Hans mineralogiska arbeten ha hufvudsakligen berört speciell mineralogi och kristallografi samt meteoriter. Under hans ledning omordnades hela mineralsamlingen vid flyttningen af museet till South Kensington. Hans populära vägvisare till samlingarna af mineral, bergarter och meteoriter ha haft stor betydelse för spridning af kunskaper på detta område. K- A- G- Fleuron [flora'], S v en d, dansk författare, f. 4 jan. 1874 på Mön, vardt 1896 sekundlöjtnant i armén, 1911 kapten och tog 1920 afsked. Hans böcker äro jakt- och naturskildringar, som i romanform lämna friska och fina iakttagelser från djur-lifvet. På sv. föreligga "De röda jägarna" (1915; senaste uppl. 1920), "Den sista af sin stam" (1916), "Tipp Fidelius Adeltand" (1917), "Jösse" (1918), "Insjöns skräck" (1919), "Jägargården" (s. å.), "Kattungarna" (1920) och "Greven på Ekerup" (1921) m. fl. P. E-t. Fleurs du mal, Les [lä flor dy ma'11], diktsamling af Baudelaire (se denne). Flexionslära, gramm., böjningslära. Se B ö j-n i n g 3. Flian, biflod till Lidan, i norra Västergötland, kommer från Hornborgasjön samt infaller 9 km. s. om Lidköping i Lidan. Se Hornborgasjön (äfven i Suppl.)- O. Sjn. *Flick- och samskoleföreningen. Sedan den 1906 på försök inrättade byrån visat sig svara mot ett verkligt behof, blef den 1908 permanent och har omfattats med allt större intresse och förtroende. Fr. o. m. 1912 har byrån åtnjutit statsunderstöd (för 1922 1,500 kronor). Den har sin lokal i Stockholm, Whitlockska samskolans hus. *Fliegende blätter nödgades aug. 1923 på grund af höga tryckningskostnader upphöra att utkomma. Flikbjörk, bot. Se Flikbladighet. Suppl. Flikbladighet, bot., en formförändring, bestående däri, att ett i regel helt blad blir mer eller mindre djupt flikigt (jfr B l a d, sp. 617). I trädgårdar och parker användas mycket ofta flikbladiga exemplar af gråal (fjäder al), björk (Ornäsbjörk och f likbjörk), hassel, bok och andra som prydnadsväxter. Det mest bekanta af dessa flikbladiga träd är Ornäsbjörken (se fig. å sp. 872 och Björk, sp. 556). G. L-m. Flinders-Petrie ;[fli'nd8s-pi'tri], W. M. Se Petri e. Flinesjön, en 6 kvkm. stor sjö, 82 m. ö. h., i Husby socken, Dalarna, n. om Hedemora, af rinner till Dalälfven. O. Sjn. Blad af Ornäsbjörk. (Till art. Flikbladighet, sp. 871.) *Flink, G., var 1905-16 assistent vid Riksmuseets afd. för mineralogi. - Under senare tid har F. fortsatt sina undersökningar inom den speciella mineralogien. Bland hans arbeten märkas fyra ansenliga "Bidrag till Sveriges mineralogi" (i "Arkiv för kemi och mineralogi", n:r l 1908, n:r 2 1910, n:r 3 1914 och n:r 4 1917), behandlande mineral från olika fyndorter, icke minst från de gamla klassiska. De sista åren har F. så godt som uteslutande egnat åt de enastående fyndorterna inom Långbans gruffält (se d. o.) i Värmland. Utom de många egendomliga mineral, som redan blifvit be-skrifna och bearbetade, förelågo 1921 i Stockholms högskolas samlingar 87 arter nya mineral från Långban, som ännu ej blifvit beskrifna. K. A. G. Flint, stad i Michigan, Förenta staterna, vid Flint river, nära 100 km n. v. om Detroit. Från 13,000 inv. (1900) har staden 1920 vuxit till 92,000 inv., tack vare de af W. Durant grundlagda stora automobilfabrikerna. *Flinta. Om användningen af flinta i elddon och skjutvapen se Elddon, sp. 164, och Handeldvapen, sp. 1312. Flinten, anat. Se Hufvudskål, sp. 1224. Flipkrage, bot. Se I b er i s. *Fliseryd. 1. F. tillhör nu Växjö stift. - 2. Gården tillhör nu fröken Anna Molin. Fideikommisset förvandlades 1919 till penningfideikom-miss med 600,000 kr. kapital. l o. 2. O. Sjn. Flitiga Lisa, bot. Se Malvastrum. Äfven andra rikt och villigt blommande krukväxter, t. ex. Impatiens- och BegoniaioTmQT, ha ej sällan detta namn. G. L-m. *Flitsch (numera officiellt P l e z z o). Under Världskriget var trakten kring F. i okt. 1915 samt i jan., febr. och sept. 1916 skådeplats för strider mellan österrikare och italienare. 24 okt. 1917 skedde sedan ett tysk-österrikiskt genombrott af italienska fronten F.-Tolmein. Se Världskriget, sp. 229. F. tillhör sedan 1919 Italien. L. WisonM. Flivik, hamn och lastageplats vid den från Gåsfjärden af Östersjön inträngande liknämnda viken i Misterhults socken, Kalmar län, hvarest 1920 i grundpenningar uppburos 18 kr. Flo. Se Mosse, sp. 1199. Flobafener, kem., garfämnenas brunröda oxidationsprodukter. Se Garfämne n.