kammaren och har varit led. af bevillningsutskottet sedan 1914 (v. ordf. sedan 1920), af kristids-utskottet 1918 urt. och af värnpliktsutskottet 1919 urt. samt är led. af nationella partiets förtroenderåd. I riksdagen har F. i all synnerhet intresserat sig för försvarsfrågan och därjämte för beskattningsfrågor. Han uppträdde 1911 kraftigt för den s. k. F-båten och motionerade 1913 om större enhetlighet i arméns och marinens utrustning med vapen och ammunition samt om anskaffning af ett tidsenligt bergsartilleri. 1922 väckte han motion om införande af en provisorisk allmän omsättningsskatt. En vid hans första riksdag (1908) väckt motion om sådan ändring af Tryckfrihetsförordningen, att utgifvare af periodisk skrift, som dömts till urbota straff, icke under strafftiden skulle ega att befatta sig med skriftens utgifning, föll genom Andra kammarens afslag. F. har varit ordf. i kommittéerna för arméns och marinens aflöning under krigstjänstgöring (1915), tillgodoseende af arméns ammunitions-behof (1916) och i vinlagskommittén (1917) samt bl. a. led. af försvarsrevisionen (1919) och af kommittén för arméns och marinens centrala förvaltning. Han är led. af Krigsvet. akad. (1898). T--s. *Fleming (sp. 570), Hans, var född i Namur och hade kommit till Sverige senast 1588, ty nämnda år utöfvade han tillsyn öfver vissa kronans byggnader i Östergötland. I Vadstena ledde han äfven byggnadsarbeten vid klosterkyrkan och hospitalet samt utförde 1699 hertig Magnus grafmonument i slottskyrkan, och detta jämte Vadstena slotts praktgaflar äro vackra prof på F:s konstnärskap. Åt honom hade slutligen anförtrotts åtminstone afslutandet af hertig Karls gemåls grift i Strängnäs. L. W:son M. *Fleming (sp. 571), Williamina Paton, dog 21 maj 1911 i Cambridge, Mass. Flen, meteor. Se Sk a re. *Flen. Se Lilla Mellösa och Flen. Suppl. *Flenninge omfattar nu 2,203 har. 1,602 inv. (1923). Se Allerum och Flenninge. Suppl. *Flensburg hade 60,941 inv. 1919. Om F. stod den hetaste striden vid folkomröstningen i Slesvig 1920 (se därom Slesvig. Suppl.). I juli 1923 öppnades i F. en stor frihamn. Om F. i äldre tider se Martha Ottosen, "Danmarks grænsevagt mod syd, minder fra Flensborg" (1917). *Flensburg. -- 2. Nils O. M. F. afgick från professuren 1920. Hans Sånger och minnen utgåfvos 1915. - Hans broder Karl A. V. F. blef 1908 led. af Krigsvet. akad. och dog 24 mars 1919 i Stockholm. - Deras yngre broder Ebbe Gustaf F., f. 22 febr. 1859 i Lund, d. 4 jan. 1919 i Stockholm, aflade 1880 hof rättsexamen i Lund, blef 1898 stadsnotarie vid Stockholms rådstufvurätt och 1903 rådman. Han utgaf flera arbeten i juridik, bl. a. den mycket spridda "rådgifvaren" Advokaten (1901-02; 3:e uppl. 1920). Flensburgska vårdanstalten i Malmö för späda barn, företrädesvis från Malmö stad, lidande af invärtes sjukdomar, omfattar 55 platser, tillhör staden och upprättades 1913 för medel, som donerades af fru Anna Flensburg. O. Sjn. Flerohopp, glasbruk, anlagdt 1892, samt egendom, i Madesjö socken, Kalmar län, 1 1/8 mtl med en areal af 750 har, hvaraf 150 har åker; tax.-v. 92,000 kr. för jordbruket och 90,000 för glasbruket (1923). Det sysselsätter 60 arbetare och tillverkar elektriska kolfvar och kristallglas (tillv.-v. 200,000 kr.). F. var 1725--1881 järnbruk och lär ha fått sitt namn efter anläggarna Fleetwood, Rothlieb och Hoppenstedt. O. Sjn. Flers [flår], Robert de la Motte-Ange, markis d e, fransk författare, f. 25 nov. 1872 i Pont-l'Évéque, Calvados, studerade i Paris, där han tog både juridisk och historisk licentiatexamen. F. debuterade 1896 med diktsamlingen Vers rOrient, följd af La courtisane Taia et son singe vert (s. å.), Entré coeur et chair (1899) och Essais de crilique (1900). Han ingick som medarbetare först i "Soleil", sedan i "Le Figaro", där han slöt nära vänskap med Annan de Caillavet (se denne. Suppl.). Efter Calmettes död blefvo F. och A. Capus redaktörer för denna tidning, men F. var mobiliserad under Världskriget och, bl. a. som flygspanare, fäst vid den rumänska hären. Han öfvergick 1921 till "Le gaulois", där han skrifver teaterkritik. - F. är framför allt känd som teater-författare och samarbetade i sexton år med Caillavet. De började med operetterna Les travaux d'Hercule (1901), Le sire de Vergy (1903) och Monsieur de la Palisse (1904), alla hållna i parodisk ton liksom den senare operabuffan Paris ou le bon juge (1906; "Ambassadören", uppf. 1907 i Stockholm). Med enaktaren Le coeur a ses raisons (1903) öfvergick författarfirman till komedien, på hvilket fält den hade lysande och oaibrutna framgångar med bl. a. Les sentiers de la vertu (s. å.), Ange du foyer (1905), Miquette et sa mére (1906), Amour veille (1907; "Kärleken står på vakt", 1909), Éventail (s. å.; "Kvinnans vapen", uppf. i Stockholm 1908), Le roi (med E. Aréne, 1908; "Kungen", uppf. i Stockholm 1909), L'äne de Buridan (1909; "Buridans åsna", uppf. i Stockholm 1911), Le bois sacré (1910; "Den heliga lunden", uppf. i Stockholm 1910), Papa (1911; "Pappa", uppf. s. å. i Stockholm), Primerose (s. å., uppf. i Stockholm 1915), Vhabit vert (1913; "Gröna fracken", uppf. i Stockholm 1917) och La belle aventure (med E. Rey, 1913; "Äfventyret", uppf. i Stockholm 1915). Efter Caillavets död har F. i samarbete med F. de Croisset skrifvit Le retour (1920; "Hemkomsten", uppf. i Stockholm 1921) och Les vignes du seigneur (1923). Denna sceniska alstring kännetecknas af strålande humör, en lätt, ironiskt skämtande skildring af Paris societet, besatta situationer, utomordentlig uppfinningsförmåga i dialog, mycken variation af det franska lustspelets traditionella motiv och figurer och saknar icke heller stänk af billig sentimentalitet. Karaktärsteckning och intrig behandlas ytligt; allt hvilar på den skojiga stämningen, de muntrande situationerna och replikernas kvickhet. R--n B. Flersymmetrisk, bot. Se Multilateral. Flesberg, härad och pastorat n. om Kongsberg, Buskerud fylke (före 1919 Buskeruds amt), Norge. 575,58 kvkm. 2,110 inv. (1920). Jordbruk och skogsbruk. Kopparfyndigheter. K. G. G. Flesch [flej], Karl, ungersk-tysk violinist, f. 1873 i Wieselburg, Ungern, studerade med utmärkelse vid Wien- och Pariskonservatorierna 1886--