875 Flodström-Flotation 876 tionen erfordras i senare fallet en eller flera slussar eller andra lyftanordningar vid hvarje damm för öfvervinnande af vattenståndsskillnaden. I floder med starkt varierande vattenmängd kan seglationen vid högvatten framgå obehindradt utan uppdämning och slussning. I dylika fall konstrueras ofta dammarna så, att vid behof hela flodfåran till underlättande af trafiken kan frigöras. Beträffande dylika rörliga dammar se D a m m . I de flesta fall kan genom profilreglering såväl trafik- som kraftintresset tillgodoses, i det att vid hvarje damm anlägges en kraftstation för utnyttjande af fallhöjden. Vid kanalisering af slamförande floder med ringa fall begränsas stundom farledsrännan genom längsgående vallar eller murar för att genom ökad vattenhastighet göra floden i viss mån "själfren-sande". Samma syfte nås ofta genom system af från stränderna utlöpande tvärdammar fram till farledsrännan. Jfr Flodfart. Fmn. 'Flodström, L, blef 1915 byråchef å Kom-merskollegii statistiska afdelning och 1920 kommerseråd. Från 1908 var han för Finansdepartementets räkning sysselsatt med åtskilliga statistiska utredningar, bland hvilka särskildt Inländska aktiebolag och solidariska bankbolag (1911) och Sverges nationalförmögenhet omkring år 1908 (1912) tillvunno sig ganska stor uppmärksamhet. Bland icke-officiella arbeten af F. märkas Naturförhållandena i Sverge (1918) och Sverges folk (s. å.). E. Ar-s. Flodöfvergäng, krigsv. Se Flod, sp. 596. *Flood, Konstantins, dog 2 juli 1908. *Flor, Kr. Se P. Lauridsen, "Da Sönderjylland vaagnede" (1909 ff.). Floräl knopp, bot. Se K n o p p, sp. 403. Floran (F l o r o r n a), en af norra Upplands största mossmarker, 30 a 40 kvkm., på gränsen mellan Films, Tegelsmora och Löfsta socknar, Uppsala län, afvattnas söderut till Fyrisån och norrut till Strömarån m. fl. smärre åar. O. Sju. Florencia, stad. Se Caquetå. Suppl. Flore'ntius, Georgius. Se Gregorius af Tours. *Flores Garcia, Francisco, dog 1917. FloYestan, mansroll (oskyldig statsfånge; tenor) i Beethovens opera "Fidelio" (se d. o. Suppl.). Tiorida hade 968,470 inv. 1920, d. v. s. 83,2 proc. befolkningstillväxt sedan 1900. De hvite utgjorde 65,9 proc. och negrerna 34 proc.; mot 100 kvinnor kommo 104,7 män. Af i utlandet födda hvita (43,008 pers.) voro 1,399 från Sverige, 610 från Norge och 575 från Danmark. 9,6 proc. af befolkningen öfver 10 år voro analfabeter. Undervisningen har gått mycket framåt de sista årtiondena, omfattade 2,584 folkskolor med 212,645 elever och 125 "high schools" med 12,695 elever samt drog en kostnad af öfver 7 mill. doll. 1920. S. å. funnos 154,005 jordbruk med 2,45 mill. har areal, hvaraf 0,93 mill. har odlade, och 330,s mill. doll. värde. Industrien har gått mycket framåt och räknade 5,493 fabriker med 69,955 arb. och 65 mill. doll. anläggningskapital (1917). Främst står alltjämt tobaksindustrien, som levererade 469,3 mill. cigarrer och 7,s mill. cigarretter till sammanlagdt 30,28 mill. doll. värde s. å. 1920 funnos 8,402 km. ang- och 351 km. elektriska järnvägar. F. är nu deladt i 52 grefsk., och underhuset har 75 medl. (1922). - I F. har sedan 1876 det demokratiska partiet utan afbrott varit det rådande. Jfr H. B. Fuller, "The purchase of F." (1906), W. W. Davis, "The civil war and reconstruction in F.'' (1913), N. 0. Winter, "F., the land of enchant-ment" (1917), och R. M. Harper, "Geography of Central F." (1921). E. A-t. *Florida. - 2. Departementet F. i Uruguay hade 65,658 inv., 6 på l kvkm., 1920, och hufvudstaden F. hade omkr. 13,500 inv. s. å. *Florina tillhör numera Grekland och är hufvudstad i nomos F. 12,489 inv. (1920). Under Världskriget intogs F. af fransmännen i april 1916, återtogs af bulgarerna 17 aug. s. å. och af franskryska trupper 18 sept. s. å. - 2. Nomos i Grekland sedan 1913. 3,311 kvkm. 200,866 inv., 61 på l kvkm. (1920). F. kom i grekisk besittning genom Balkankrigen 1912-13. E. A-t. Florsjön, en omkr. 3 kvkm. stor sjö, 55 m. ö. h., i Mö socken, Hälsingland, 10 km. v. om Söderhamn, afrinner till Marman och Ljusnan. Vid dess östra strand ligger Moheds sanatorium och f. d. exercisplats. O. Sjn. Florö, "ladested" i Sogn og Fjordane fylke (före 1919 Nordre Bergenhus amt), Norge. Se K i n n l och S ö n d f j o r d. Flos ca'ssiae, bot. SeKanelknopp. Flos femininus, bot. Se Honblomma. Flosjön, en omkr. 5,5 kvkm. stor sjö, 197 m. ö. h., i Flöda socken, Dalarna, afrinner till Väster-Dal-älfven öfver Noret. S. om F. ligger Flöda kyrka. O. Sjn. Flos Koso. Se Kusso, sp. 334. Flosta, härad och socken under Dyvågs pastorat vid kusten n. ö. om Arendal, Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt), Norge. 18?86 kvkm. 1,562 inv. (1920). Fiske och jordbruk. K. G. G. Flotation (eng. flotation, flytning, ty. schwimm-aufbereitung], metall., ett förfarande för afskiljande af vissa malmmineral från den ofyndiga bergarten (d. v. s. anrikning, se d. o.), resp. skiljande af olika mineral från hvarandra, hvilket grundar sig på dessa minerals egenskap att vid uppslam-ning i fint fördeladt tillstånd i vatten kunna genom tillsats af vissa reagenser erhålla förmågan att flyta på dettas yta trots sin högre eg. v. De mineral, som kunna behandlas på detta sätt, äro hufvudsakligen sulfidmineral, såsom kopparkis, svafvelkis, blyglans, zinkblände m. fl. De ega i motsats till de vanliga gångarterna, silikater, karbonater, mer eller mindre utprägladt egenskapen att ej fuktas af vatten, men däremot med lätthet af feta ämnen, oljor. Om man därför i en uppslamning af en blandning fimnalda mineral inför en olja, så af-sätter denna sig i ett tunt skikt på de nämnda mineralens ytor, och om blandningen sedan genom mekaniska medel bringas att skumma, erhålles på vattenytan ett skum, som för med sig de ofvan nämnda mineralen och sålunda afskiljer dem från resten af slammet, hvilket utgöres af den ofyndiga gångarten. Skumbildningen befordras af i vattnet befintliga gasblåsor, vid hvilka de oljade mineral-partiklarna genom adhesion fästa. För att vetenskapligt förklara härmed sammanhängande fenomen har man framställt en massa teorier, ehuru någon