Flotation 878 slutgiltig lösning ännu knappast torde ha blifvit framlagd. Vid processens tillämpning spelar godsets finlek en viktig roll. Nedkrossningen sker i regel till fint slam (under 0,25 mm. kornstorlek) tillsammans med Fig. 1. Mineral separation Ltd:s notationsapparat, a projektion och längdsektion, b tvärsektion, c plan. vatten i rörkvarnar. Som flotationsmedel används en massa substanser med vidt skilda egenskaper och sammansättning. De måste dock uppfylla vissa fordringar, nämligen att fukta malmen, men ej gångarten, att bilda ett hållbart skum samt att minska ytspänningen. Stundom kan man använda kombinationer af oljor, af hvilka den ena är "fuktande" och den andra skumbildande. Genom att använda olika oljekombinationer eller genom en förberedande behandling med lätt röstning e. d., som gör vissa mineral okänsliga för flotation, samt äfven genom tillsats af vissa kemikalier har man stundom lyckats erhålla en selektiv separering mellan olika sulfid-mineral, hvilket för bearbetning af många komplexa malmer kan bli af stor betydelse. Utom för sulfidmalmer har flotationsförfarandet med stor framgång kommit till användning för grafit samt på senare tider äfven för stenkol och antracit. Metoden har varit föremål för en synnerligen liflig uppfinnarverksamhet. De viktigaste af de konstruktioner, som härunder framkommit, kunna med hänsyn till skumbildningens ernående indelas i följande grupper: 1. Vakuiimapparater. Bland dessa är den mest kända Elmores apparat, i hvilken malmslammet och oljan först blandas i en särskild kammare, hvarefter blandningen införes i ett kärl, som står under vakuum. Därigenom afgår den med vattnet och slammet följande luften och bildar tillsammans med de af oljan fuktade sulfid-mineralen ett skum, som afgår öfver ett brädd-aflopp i apparatens öfre del, under det att de ofyndiga partiklarna sjunka till bottnen och där af-tappas. Denna apparat har funnit användning på ett flertal ställen i Skandinavien, bl. a. i Sulitelma i Norge. 2. Apparater med mekanisk omröring, af hvilka finns ett flertal konstruktioner. Genomgående principen är, att oljan och malmslammet först blandas i en särskild afdelning genom kraftig omröring och därefter införas i en afdelning, där skummet bildas och det ofyndiga af sätter sig. En ! känd konstruktion af denna typ är Mineral separa-| tion Ltd:s apparat (se fig. 1). Denna maskin har vunnit vidsträckt användning, särskildt i Förenta staterna. I Sverige är den i bruk vid Saxberget, där den används för anrikning af zinkmalm. 3. Pneumatiska maskiner, där skumbildningen sker medelst luft införd under tryck eller på grund af injektionsverkan. En mängd olika konstruktioner finns, bland hvilka särskildt böra framhållas Cal-lows och Gröndals. I Callows "cell" införes den i en särskild afdelning genom luftomröring erhållna blandningen af slam och olja i separations-afdelningen, i hvilken luft under tryck inpressas genom den porösa bottnen. Därigenom inkommer luften fint fördelad och underlättar sålunda skumbildningen. Skummet afgår öfver ett bräddaflopp. 66666 93 J^ 9* J A M Fig. 2. Gröndals notationsapparat, a längdsektion genom blandningsrummen, 6 tvärsektion, c längdsektion genom skumbildningsrummen, d plan.