883 Fluviomarin-Flygning Tysk flygbomb. Fluviomarin (af lat. flu'vius, flod, och ma're, haf), som förekommer i bräckt vatten. K. A. G. Fly. Se Mosse, sp. 1199. Flygafdelning, krigsv. Se Flygformation. Suppl. Flygande torped. Se Lufttorped. Flygare, flygv., eg. detsamma som flygförare (se d. o. Suppl.) och Flygning. Suppl. *Flygblad. Om flygblad som föregångare till tidningspressen i olika länder och icke minst i Sverige se Tidning, sp. 1279-80. Flygbomb, krigsv., projektil, vanligen försedd med vingstyrning, afsedd att nedsläppas från luftfartyg (flygplan och motorballonger). Flygbombernas vikt, som vid Världskrigets början uppgick till endast 8-15 kg., har efter hand ökats ända till 2,000 kg. (jfr fig.). Alltefter ändamålet skiljer man mellan spräng-, min-, brand-, gas- och rökbomber m. fl. slag. H. J-dt. Flygbåt, flygv. Se Flygplan. Suppl., sp. 893. Flygdivision, krigsv. Se Flygformation. Suppl. *Flygel, - 2. Bygnk. Den svenska herrgården är i de flesta fall anlagd med en hufvudbyggnad och ett eller flera par fristående flyglar på ömse sidor om gårdsplanen, ordnade symmetriskt kring en genom hufvudbyggnadens midt gående axel. Äfven med en hufvudbyggnad sammanbyggda eller från densamma utspringande, symmetriskt eller osymmetriskt ordnade byggnadspartier af minst ett rums storlek kallas flyglar. - Såsom bestående af två dörrflyglar (rörliga halfvor) kallas en dubbeldörr stundom flygeldörr. I. G. C. Flügel, Otto, tysk filosof, f. 1842 i Lützen, d. 1914, pastor i en landsförsamling i närheten af Halle, var en af de främste nutida representanterna för herbartianismen. Af hans många arbeten må nämnas Die probleme der philosophie (1876; 4:e uppl. 1906), Die seelenfrage (1878; 3:e uppl. 1902), Die spekulative theologie der gegenwart (1881; 3:e uppl. 1908). F. var utgifvare af "Zeitschrift fur exakte philosophie" (1873-94) och medutgifvare af "Zeitschr. f. philosophie und pädagogik" (sedan 1894) samt af Herbarts samlade verk. S-e. Flygeskader, krigsv. Se Flygformation. Suppl. Flygfisken (lat. Volans), astron., en liten stjärnbild på södra himmelshemisfären, belägen mellan 7 och 9 timmars rektascension och mellan 65 och 75 graders sydlig deklination. Den innehåller 6 stjärnor af 4:e storleken och l af 5:e. B-d. Flygformation, krigsv., formation för flygstridskrafter. Svenska arméns flygformationer äro: flygpatrull, som utgöres af 2-3 flygplan under enhet-plan, och flygdivision, bestående af 2-3 flygpatruller samt ett chefsflygplan, flygeskader, utgörande 2-3 flygafdelningar samt ett chefsflygplan, och flygdivision, bestående af 2-3 flygeskadrar jämte ett chefsflygplan. Om utländska flygformationer se Flygvapnet. Suppl. H. J-dt. Flygfotografering, flygv. Se Världskriget, sp. 264, och Luftfotografi. Suppl. Flygfält, krigsv., start- och landningsplats för (land-)flygplan. Flygfält kunna vara permanenta eller tillfälliga. De förra äro försedda med anordningar för flygplanens förvaring och reparation, för drifmedels förnyande o.s.v. samt med bostäder för flygpersonalen. I Sverige finnas f. n. (1923) 3 armén tillhöriga (permanenta) flygfält, nämligen å Malmen (vid Malmslätts järnvägsstation), på Järfvafältet (invid Stockholm) och vid Boden. H. J-dt. Flygförarcertifikat, flygv. Se Internationellt flygförarcertifikat. Suppl. Flygförare, flygv., förare af ett flygplan (se d. o. Suppl.). *Flügge, K., var 1909-21 professor i Berlin. Flyghamn, flygv. Se Lufttrafik. Suppl. Flyghjälm, flygv., ett slags hjälm af läder med metallbeslag, använd af flygare och afsedd att skydda hufvudet mot slag och stötar. Flyghönsen, zool. Se Stäpphönsen. Flygkompani, krigsv., truppförband af ett kompanis storlek, tillhörande flygtrupperna (se Flygvapnet. Suppl.). Flygkropp. Se Flygplan. Suppl., sp. 890. Flygmaskin, styrbart luftfartyg tyngre än luften. Flygmaskiner konstrueras hufvudsakligen efter tre olika principer. 1. Vingflygare, flygmaskiner konstruerade med rörliga vingar, som skola efterhärma vingslagen vid fåglarnas flykt. Metoden har ännu ej rönt framgång. 2. Skrufflygare (se fig.), flygmaskiner med en eller flera vertikalt dragande propellrar, afsedda att lyfta maskinen. Propellern (propellrarna) måste

Skrufflygare (fransk, typ Pescara).

alltså prestera en dragkraft lika med maskinens hela vikt. Metoden har ej rönt stor framgång; på sista tiden (1923) har dock en del lofvande försök utförts. En skrufflygare har framför flygplanet den stora fördelen, att någon större öppen plats för start och landning ej erfordras. 3. Flygplan (se d. o. Suppl.). G. v. P. Flygmekaniker, flygv., mekaniker (inom det militära flygväsendet med korprals tjänsteställning) med åliggande att handha den direkta vården och skötseln af flygplanen, särskildt dessas motorer. Flygning, förandet af flygplan (se d. o. Suppl.). Under Världskriget 1914--19 drefvos i de