- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 35. Supplement. Cambrai - Glis /
881-882

(1923) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - *Flottled - *Flottning - Flottningschefföreningen - Flottningsfartyg - Flottsund - *Flourens, 3. L. É. - Floyer, sir John - Fluat, Fluatering - Fluberg - Fluhthorn - Flugen - Flugminga - *Flugor - *Flugpapper - *Flugsvamp - Flugvikt - Flundre, Väne och Bjärke domsaga - Fluorkisel - Fluster - Flustret - Flûte - Fluvial erosion - *Fluvioglacial

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

881 Flottning-Fluvioglacial 882 sfär, mot ersättning. Bestämmelser meddelas ock rörande allmän flottleds begagnande, om ersättning för därigenom uppkommen skada och om flottningsföreningar. I allmän flottled må ej byggas, med mindre byggnaden göres på sådant sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas, att leden fortfarande kan utan olägenhet af någon betydelse användas för det därmed afsedda ändamålet. A. E-g. *Flottning utgör den ena förutsättningen för Sveriges halfva exportindustri. De bland de viktigaste flottledsbyggnaderna (bättre ord än flottningsbyggnader) nämnda spardammarna böra hellre kallas tvärdammar. I Sverige finnas f. n. (1923) utbyggda 30,000 km. allmänna flottleder (mot endast 15,000 km. järnvägar). Det viktigaste och rationellaste flottbargörandet sker genom bottenrensningar och materialets uppläggning utmed sfrän-derna samt rätning af vattendraget. Undantagsvis användas de i hufvudarbetet nämnda flottningsrän-norna, som leda virket förbi kraftverksdammar eller i bäckar. I flottledsbyggnaderna används numera i st. f. virke utom sten äfven betong eller järn. Flottningskostnaderna för virket utgöra endast 1/io af fraktkostnaden per järnväg. Skiljningen af flottgodset sker vid stora flytande träkonstruktioner (115 st.), under högsäsong bemannade med ända till 800 arbetare. Sverige eger de största skiljeställe n i hela världen. Omkr. 140 mill. flottgods framföras årligen i vårt land. R- S. Flottningschefföreningen. Se Svenska flott-ningschefföreningen. Flottningsfartyg. Under tonnagebristen efter Världskriget tog grosshandlaren William Olsson initiativet till att frakta trävaror sjöledes utan fartyg genom att hopfoga varorna till stora massiva fartygsliknande flottar, sammanhållna med grofva wires. Den första dylika virkesflotten, "Refanut I", konstruerades af ingenjör 0. Bergman å Seskarö utanför Haparanda. Dess dimensioner voro längd 111,4 m., bredd 15,5 m. och djupgående 7,? m.; virkesmassan uppgick till 9,760 kbm. Principen för konstruktionen var, att all rörelse inom virkesmassan omöjliggjordes genom de sågade, skrofliga träytornas friktion mot hvarandra, så att hela massan kunde anses som ett sammanhängande helt.^ Riktigheten af detta antagande har sedermera bestyrkts. "Refanut I" bogserades i okt. 1918 från Seskarö till Köpenhamn med en medelfart af 3V2 knop; under färden rådde delvis hårdt väder med hög sjö. Rent tekniskt torde frågan om transport af trävaror genom flottningsfartyg på sådana smärre haf som Östersjön vara löst. Huruvida metoden under vanliga förhållanden är ekonomiskt fördelaktig, beror i första hand af tonnagetillgång och frakter; äfven måste beaktas, att en del af virket i ett flottningsfartyg förlorar i värde, emedan det genomdränkes af hafsvatten. Flottningsfartyg byggas enklast under vintern på isen. - Namnet "Refanut" har tagits från ett sagoskepp, om hvilket en sägen berättar, att det var så ofantligt stort, att sjömän, hvilka som ynglingar klättrade upp i masterna, ej hunno ned på däck, förrän de voro gamla gubbar, och att stora landtgårdar funnos i mastkorgarna o. s. v. C. K. S. Flottsund (fsv. Flötsund) benämnes Fyrisåns utlopp i Ekoln. Villor och sommarställen; reguljär båt- och biltrafik med Uppsala. Omkr. l km. s. om det nuvarande utloppet, där stora landsvägen Stockholm-Uppsala går öfvdr en under ombyggnad varande svängbro, finnes en tidigare, under 1200-och 1300-talen omtalad arm af Fyrisån, som utmynnade vid nuv. Kungshamns gård, och är markerad af en nu uttorkad bäckränna. Här omtalas 1304 vattenverk afsedda för fiske, och antagligen har rännan varit uppdämd. Invid F. ligger i den sällsynt ståtliga rullstensåsen ett flertal åsgropar, af hvilka Kungsgropen skall ha härbärgerat Erik XIV efter Sturemorden. O- Sjn. *Flourens. - 3. L. E. F. dog 5 jan. 1920 i Paris. Floyer [flå'j8], sir John. Se Kall v a t ten-k u r, sp. 659. Fluät, Fluatering. SeStenhärdnings-m e d el. Fluberg, härad och socken under Söndre Lands pastorat vid Randsfjorden, Opland fylke (före 1919 Kristians amt), Norge. 274,33 kvkm. 2,058 inv. (1920). Skogsbruk och jordbruk. K. G. G. Fluchthorn [flöchthå^n], bergstopp. Se V o r-a r Iberg. Flugen, en 5 kvkm. stor sjö, 152 m. ö. h., i Annefors kapellförsamling, Bollnäs socken, Hälsingland, af rinner genom Flugan och Kilan till sjön Bergviken och Ljusnan. O. Sjn. Flugminga, bot., namn på Linaria vulgaris. *Flugor. Se fig. 6 till art. Insekter. Se äfven D i p t e r a. Suppl. *Flugpapper. Härmed förstås äfven pappersark bestrukna med ett starkt klibbande ämne, som fäst-håller flugor. Flugpapperet har nu vanligen formen af en i en pappcylinder innesluten, med s. k. fluglim bestruken remsa, som utdrages, hvarefter "flug-fångaren" upphänges. En effektiv flugfångare får ej torka för snart. G- L-m. 'Flugsvamp. Se färgplansch III till art. Svampar. Flugvikt. Se Boxning. Suppl., sp. 776. Flundre, Väne och Bjärke domsaga omfattar, staden Trollhättan inräknad, 79,074 har med 41,171 inv. (1923). Fluorkisel [-år-], kem. Se Kisel. Fluster, flyghål; brädlappen utanför flyghålet på en bikupa. Flustret (jfr Fluster. Suppl.), utvärdshus i Uppsala (se d. o., sp. 1212 och fig. 13). Flute [flyt], fr., mus., flöjt (se d. o.). - F l u t e d'amour [damör], en 8- eller 4-fots trångt mensu-rerad, behaglig flöjtstämma af trä i orgeln. - Flute harmonique [armån^k], en 8- eller 4-fots vidt mensurerad, of verblåsande flöjtstämma af metall i orgeln. Fluviäl erosion, geogr., geol. Se Erosion. Suppl. * Fluvioglacial. Denna benämning på isälfs-aflagringar är icke längre tidsenlig, utan bör utmönstras och ersättas med g l a c i f l u v i a l (se d. o. Suppl.), då det viktigaste momentet för deras bildning är det rinnande vattnet, som genom sin förflyttande och sorterande verksamhet åstadkommer deras olika utbildning. Jämförelse med rent fluviala bildningar under hänsynstagande till de speciellt glaciala bildningsförhållandena har också fört fram till de bästa förklaringarna (G. De Geer) af isälfs-aflagringarnas uppkomst och utbildning. K. A. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jan 21 17:22:25 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfco/0459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free