933 Folkinstrument-Folkmedicin 934 län: Sunderby (hufvudkurs, mani. o. kvinnl.), Ma-tarengi (hufvudkurs, mani. o. kvinnl.). De nordiska folkhögskolorna ha tagits till mönster för en del inom Tyskland och Österrike på senaste åren upprättade skolor. - Jfr H. Odhner m. fl., "Svenska folkhögskolan 1868-1918" (i "Svenska folkhögskollärarföreningens årsbok" för 1919-20). K. E. S-g. I Danmark sjönk antalet skolor 1910-21 från 80 till 58, i det att en del mindre skolor nedlades; elevantalet är bortåt 11,000. Af landtbruksskolor finnas 21. En fiskerihögskola upprättades i Kjerte-minde 1908, men flyttades till Snoghöj 1913. En internationell högskola börjades i Helsingör 1921. I statsbudgeten för 1922-23 uppföras folkhögskolor, landtbruksskolor, hushållsskolor o. d. med 1,4 mill. kr., hvaraf omkr. hälften går till understöd åt elever. Se Hollmann, "Die dänische volks-hochschule" (1910) och "Den danske folkehöi-skole" (1916). P.E-t. Finland. Folkhögskolornas antal uppgick 1923 till 45, hvaraf 14 svenska (i Borgå, Esbo, Pernå, Pojo, Ingå, Pargas, Finström, Kronoby, Lappfjärd, Vörå, Närpes och Nykarleby samt svenska folkakademien i Helsinge - 2-årig - och Breida-blick vandrande folkhögskola i Österbotten, f. n. i Keplot) och 31 finska (i Tusby, Sammatti, Helsingfors, littis, Hvittis, Pemar, Kankaanpää, Karkku, Lahti, Sääksmäki, Jämsä, Nykyrka, Ve-derlaks, Lippola, Impilaks, Räisälä, Sordavala, S:t Michels landskommun, Gustaf Adolfs, Kiihtelys-vaara, Kuopio landskommun, Ilmola, Äänekoski, Lappo, Limingo, Haapavesi, Nedertorneå, Kuu-samo, Paltamo och Ylivieska samt Orivesi 2-åriga). Statsanslaget för folkhögskolorna uppgick i 1923 års utgiftsstat till 3 mill. mark. O. B-n. Folkinstrument, mus. Se F o l k m u s i k. Suppl. Folkkommissärie, Folkombudsman (ry. naro'dnij kommissor, ty. volksbeauftragter), titel för regeringsmedlem i ryska sovjetrepubliken och de första månaderna efter 1918 års tyska revolution i det republikanska Tyskland och därinom upprättade republiker. Folkkyrka. I de danska grundlagarna af 1849, 1866 och 1915 och genom inverkan från dem äfven i allmän dansk lagstiftning kallas Danmarks evangelisk-lutherska statskyrka "den danske folkekir-ke". Benämningen, som, innan den blef officiell, först torde ha användts i skrifter på 1840-talet af P. Kr. Kierkegaard (se d. o. 1), har motiverats med, att denna kyrka är det trossamfund, som sedan reformationen omfattar det danska folkets stora flertal. Med hänsyn till att svenska kyrkan ("statskyrkan") med sin verksamhet principiellt omfattar i stort sedt hela det svenska folket, har på de senaste årtiondena äfven om denna kyrka benämningen folkkyrka, dock ej officiellt, börjat användas. V. S-g. *Folkland uttalas äfven falkland. Folklifsforskning, dels i allmänhet vetenskapen om folkens eller enskilda folks lif (jfr Etnografi), dels, och vanligen, utforskandet af och vetenskapen om det inhemska folkets traditionella och för detsamma kännetecknande lefnadssätt, åskådningar och seder (jfr Allmogekultur. Suppl.). Den vetenskapliga behandlingen af äfven detta senare ämne kräfver emellertid en mer eller mindre utsträckt jämförelse med andra folk,, för att de särskilda problemen skola rätt belysas och eventuellt lösas. I likhet med hvarje annat folk behandlas således äfven det egna folket som en del af mänskligheten i dess helhet. Den humanitära insats i en objektiv världsåskådning, som folklifs-forskningen sålunda är egnad att bibringa, är det nog att här antyda. Den inhemska folklifsforsk-ningen har likasom folklifsforskningen i allmänhet under de senaste årtiondena i alla kulturländer nått en synnerligen liflig utveckling, hvilken gett sig till känna i en år från år allt ymnigare litteratur, något, som i sin mån varit förhållandet äfven i Sverige. Att uppge ens de mest betydande af dessa arbeten skulle här kräfva för stort utrymme. Bland öfversiktsarbeten må dock exempelvis nämnas E. H. Meyer, "Deutsche volkskunde", P. Sartori, "Sitte und brauch", R. Andree, "Braunschweiger volkskunde", H. F. Feilberg, "Dansk bondeliv"; K. Visted, "Vor gamle bondekultur" (Norge); samt för Sverige L. Lloyd, "Peasant life in Sweden" (Svenska allmogens pläg-seder), och T. Norlind, "Svenska allmogens lif". Om museer se N. Lithberg, "Folklivsmuseer i Frankrike" (i tidskriften "Rig", 1921, s. 59 ff.)-Den förste docenten i svensk folklifsforskning i Uppsala, Sven Lampa, utnämndes 1909, och 1919 blef N. J. M. Lithberg professor i nordisk och jämförande folklifsforskning vid Nordiska museet. 16- 17 aug. 1920 hölls i Nordiska museet i Stockholm ett nordiskt möte för folklifsforskning, och 14 -16 aug. 1922 hölls i Helsingfors' Nationalmuseum det andra mötet med samma syfta och namn. Jfr Folkminnesforskning. Suppl. N. E. H. Folkloristik. Se Folklore. - Folklori's-tisk, som hör till folklore. Folklynne. Se Nationalkaraktär. Folkmedicin. All sjukbehandling har sitt ursprung från okultiverade folks försök att med användning af allehanda medel motverka eller hafva sjukdomar eller symtom af sådana - alltså från "folkmedicinen". Vid sidan af hvarandra ha därvid gått mystiska, religiösa handlingar, besvärjelser o. d. samt rent empiriska iakttagelser, gjorda vid bruk af många naturprodukter (droger) eller mekaniska ingrepp och kurer. Äfven ha ofta kombinationer förekommit, i det att böner eller besvärjelser åtföljts af insmörjningar eller annat bruk af läkemedel. Ibland ha de uttalade orden betraktats som hufvudsak, i andra fall det använda medlet. I samma mån som högre kulturer utvecklats, har en alltmer vetenskaplig medicin uppstått, väl städse med utgångspunkt från folkmedicinen. Mer ordnade, planmässiga iakttagelser ha gjorts, hypoteser och teorier om sjukdomarnas väsen och läkemedlens verkningar sett dagen, experimentet tagits till hjälp, allt för att dana en medicin, som skulle kunna erbjuda större säkerhet än folkmedicinen för sjukdomarnas bedömande, botande, lindrande eller förekommande. De båda riktningarna - folkmedicinen och den vetenskapliga medicinen - ha ofta legat i kamp med hvarandra. Den senare har vanligen, med oberättigadt underskattande af månget värdefullt rön, i folkmedicinen sett blott vidskepelse och "rå empiri", medan å andra sidan denna i den medicinska vetenskapen funnit endast högdraget och