947 Folkskoleseminarium-Folkskolestyrelse 948 Anders Fryxell och K. A. Agardh. För det skolsystem, som föresväfvade folkskolereformatorn Torsten Kudenschöld, var den för alla samhällsklasser gemensamma barndomsskolan som grundval för högre skolor en gifven förutsättning. En klarare utformning fick programmet genom P. A. Silje-ström, som i flera skrifter och genom motion i riksdagen framförde krafvet på folkskolan såsom den gemensamma grundvalen för allas bildning. Bottenskoletankens förnämste förkämpe i vårt land i senare tid har varit Fridtjuv Berg. Kedan i en 1883 utg. skrift, "Folkskolan såsom bottenskola", sökte han ur historiska, psykologisk-pedagogiska och sociala synpunkter principiellt motivera programmet, och därefter arbetade han oaflåtligt i tal och skrift samt framför allt såsom led. af riksdagen för dess förverkligande. Om .frågans närvarande läge se art. Enhetsskola. Suppl. Litt.: F. Berg, "Folkskolan såsom bottenskola" (ånyo utg. i h. 55 af "Pedagogiska skrifter", K. Nordlund, "Bottenskoleproblemet" (1920), N. Bång, "Uppfostran och undervisning under nittonde århundradet" (1921), K. A. Westling, "Enhetsskolan" (i "Skola och samhälle", 1922), och B. Hammer, "Enhetsskolan" (s. å.). K. E. S-g. Folkskoleseminarium (förr Folkskollärar-seminarium, se d. o.). Den för omorganisation af folkskoleseminarierna 1906 tillsatta kommittén, senare benämnd Folkundervisningskommittén (se d. o. Suppl.), framlade 1911 förslag, som föranledde proposition till 1913 års riksdag om ökade anslag m. m. till seminarierna, hvilken bifölls af riksdagen. Ny seminariestadga med undervisningsplan utfärdades 3 juli 1914; tillägg och ändringar 16 sept. 1918, 30 juni 1920, 29 juni 1921 och 8 dec. 1922. Härtill komma k. föreskrifter 14 juli 1916 för ettåriga seminariekurser (med ändringar 8 dec. 1922), k. kung. 22 juli 1918 ang. löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen (med tillägg och ändringar i k. kung. 19 juni och 16 juli 1919), k. kung. 14 juli 1916 ang. stipendier åt elever samt k. stadga 19 maj 1917 ang. profår vid folkskoleseminarium. Genom d?- nya bestämmelserna ha inträdesfordringarna till folkskoleseminarierna afsevärdt ökats, så att de i vissa ämnen motsvara realskolans kurser. Seminariernas bildningsmål har vidgats, lärokurserna ha blifvit mera omfattande och i många fall erhållit en mera praktisk läggning, på samma gång som den praktiska lärarutbildningen blifvit bättre tillgodosedd. De naturvetenskapliga ämnena ha fått ökadt utrymme och uppdelats i fysik och kemi samt biologi och hälsolära; såsom nya ämnen ha tillkommit ekonomilära samt främmande språk (tyska eller engelska). Bland öfningsämnena, som i det hela fått en stärkt ställning, har gymnastiken utvidgats att omfatta äfven lek och idrott, hus-hållsgöromål (huslig ekonomi) har blifvit obligatoriskt vid lärarinneseminarier och bildar tills, med kvinnlig slöjd ett ämne, husligt arbete. I syfte att utveckla elevernas själfverksamhet har "enskildt arbete" med själfvalda studieuppgifter under lärarnas ledning och kontroll införts som integrerande del vid sidan af klassundervisningen. Antalet lärarkrafter har ökats och öfningsskolan erhållit flera afdelningar. Fr. o. m. 1919 äro ämnes-lärarbefattningarna ombildade til) lektorat ined i hufvudsak samma kompetensvillkor som för lektorsbefattningar vid gymnasierna. För att tillgodose det starkt ökade behofvet af lärarkrafter för folkskolan ha under senare år, vanligen i sammanhang med uppförande af nya byggnader, flera seminarier utvidgats med parallellafdelningar, "dubbelseminarier". Dubbelseminarier finnas f. n. för manliga elever i Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Karlstad samt för kvinnliga elever i Skara, Falun, Landskrona (under utbildning) och Umeå, hvarjämte seminariet i Luleå är dubbelklassigt och tills vidare anordnadt som samseminarium. För ökning af lärarproduktionen ha också inrättats ettåriga seminariekurser för studenter, för manliga elever i Strängnäs och Växjö samt iför kvinnliga elever i Stockholm och Kalmar. - Under de senaste 15 åren ha medelst af riksdagen beviljade anslag nya byggnader uppförts för seminarierna i Stockholm, Uppsala, Falun, Växjö, Lund, Göteborg, Karlstad, Härnösand, Umeå (under uppförande) och Luleå, hvarjämte beslut fattats om nybyggnad i Linköping. - I Stockholm och Göteborg finnas enskilda af staten understödda lärarinneseminarier, af hvilka det senare omfattar äfven ettårig kurs. - Antalet elever vid seminarierna uppgick höstterminen 1922 till 3,120, däraf 1,717 manliga och 1,403 kvinnliga, af hvilka 211 vid de enskilda seminarierna. Vårterminen 1922 utexaminerades sammanlagdt 788 lärare från folkskoleseminarierna; af dessa voro 434 manliga, hvaraf 124 från studentkurs, och 354 kvinnliga, hvaraf 82 från studentkurs. - Om småskoleseminarierna se d. o. Suppl. K. E. S-g. Folkskolestyrelse. Af 1909 års riksdag antogs en lag, hvarigenom stadgas, att i stad, där stadsfullmäktige finnas och konungen på framställning af stadsfullmäktige eller kyrkostämma därom förordnat, folk- och fortsättningsskolväsendet samt frågor om uppfostan åt vanartade och i sedligt afseende försummade barn skola utgöra en för hela staden gemensam angelägenhet, hvilken staden såsom kommun har att vårda. I sådan stad utgöres alltså den beslutande myndigheten rörande här ifrågavarande angelägenheter af stadsfullmäktige, och dessas verkställande organ för samma angelägenheter är folkskolestyrelsen. Där ej konungen med afseende å särskilda vid tiden för lagens utfärdande förefintliga förhållanden annorlunda förordnar, utgöres folkskolestyrelsen af kyrkoherden i stadsförsamlingen samt, efter stadsfullmäktiges bepröfvande, af ett jämnt antal led., minst 8 och högst 20, utsedda'till hälften af stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval röstberättigade inbyggare och till hälften af kyrkostämman bland de å kyrkostämma röstberättigade. Där stad omfattar flera stadsförsamlingar, utser domkapitlet den bland kyrkoherdarna, som skall vara led. af folkskolestyrelsen, samt bestämmer fördelning mellan kyrkostämmorna för val af led. Val af led. gäller för 4 kalenderår. Folkskolestyrelsen utser för hvarje kalenderår inom sig ordf. och vice ordf. samt inom eller utom sig kassaförvaltare. Ordf. för själf eller är ansvarig för förandet af styrelsens protokoll. Han har ock att med de tjänstebiträden, som ställas till styrelsens förfogande, ombesörja skriftväxlingen, mottaga alla till styrelsen ställda skrifvelser och framställningar, tillse, att