951 Folkskollärarseminarium-Folkundervisningskommittén 952 tor (äfven led. af styrelsen) samt 2 tjänstemän af 2:a och 2 af l:a lönegraden och 3 kvinnliga biträden. Styrelsen förvaltar äfven Lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, Lasarettsläkarnas pensionskassa, D of stumlärarnas pensionsanstalt, Lärarinnornas pensionsanstalt och Extra provinsialläkarnas pensionskassa. 1920 års riksdag öfverförde nyssnämnda anslag till 11 :e hufvudtiteln och uppdelade detsamma i "Bidrag till folkskollärares m. fl. pensionering" 5 mill. kr. och "Pensionsafgifter till Statens anstalt för pensionering af folkskollärare m. fl.", förslagsanslag 3,225,000 kr. Samma riksdag anslog 47,000 kr. på ord. stat för pensionering af befatt-ningshafvare hos hushållningssällskap samt skogsvårdsstyrelser, hos Landtbruksakademien, Sveriges utsädesförening, Svenska mosskulturföreningen samt kemisk-växtbiologiska anstalten i Norrbottens län jämte föreståndare och fast anställda lärare vid statsunderstödda skolor för landtbruket och närstående näringar, därest skolans reglemente blifvit fastställdt af K. M:t. Däraf föranleddes k. kung. 22 juni 1920 ang. tillägg (kap. VII) till reglementet af 31 dec. 1919 för Statens anstalt för pensionering af folkskollärare m. fl. 1921 års riksdag uteslöt ofvannämnda ord. anslag å 47,000 kr., men höjde de båda öfriga anslagen till resp. 5,064,000 kr. och 3,255,000 kr. På grund af inom anstalten verkställd utredning af försäkringsfondens ställning höjde 1922 års riksdag det större anslaget ytterligare till 5,310,000 kr. Summan af under år 1922 från statsanstalten utbetalade tjänste- och familjepensioner utgjorde 6,270,697 kr. Denna summa afser nettobelopp, uppkommet efter af drag från tjänstepensioner af förekommande familjepensionsafgifter. N. H. *Folkskollärarseminarium kallas numera folkskoleseminarium (se d. o. Suppl.). Folkskolöfverstyrelsen, centralt ämbetsverk för folkundervisningsväsendets ledning, lydande under Ecklesiastikdepartementet. På grund af beslut af 1913 års riksdag trädde Folkskolöfverstyrelsen i verksamhet med 1914 års början samt utgjordes då af l öfverdirektör som chef samt 4 led., undervisningsråd, jämte erforderlig kanslipersonal. Enligt instr. 21 nov. 1913 tillkom det styrelsen att ha inseende öfver folkundervisningen i riket samt beträffande de till densamma hörande anstalterna antingen omedelbart vidtaga eller hos K. M:t föreslå de åtgärder, som kunde finnas erforderliga, för att anstalterna skulle motsvara sitt ändamål. Under öfverstyrelsens inseende ställdes följande anstalter: småskolor och folkskolor, fortsättnings-skolor och högre folkskolor, abnormundervisningsanstalter, folkskoleseminarier, småskoleseminarier och anstalter för utbildning af abnormlärare, folkhögskolor, folkbibliotek, populärvetenskapliga föreläsningar samt andra anordningar för folkundervisning och folkuppfostran. Ärenden af särskild vikt skulle afgöras genom plenar handläggning, öfriga ärenden af chefen i närvaro af föredraganden eller i vissa fall denne och ytterligare en led. Inom öfverstyrelsen anställdes: l inspektör för folkhögskolorna, l konsulent för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, l förste och l andre bibliotekskonsulent, l inspektör för döfstumundervisningen, l inspektör för blindundervisningen och l konsulent för skyddshemsverksamheten samt inspektörer och sakkunniga biträden för fysisk fostran, skolhygien samt undervisningen i teckning, gymnastik, musik, manlig slöjd, kvinnlig slöjd, hus-hållsgöromål och skolträdgårdsskötsel. - För 1914 var anslag till öfverstyrelsen anvisadt på extra stat, men fr. o. m. 1915 uppfördes ämbetsverket på ord. stat, i samband hvarmed befattningshafvarna erhöllo fullmakt å sina tjänster. Med hänsyn till arbetets snabba tillväxt inrättades efter hand 2 nya undervisningsrådsbefattningai. Genom beslut af 1918 års riksdag utvidgades öfverstyrelsen med en yrkesskolafdelning. Det utvidgade ämbetsverket erhöll namnet Skolöfverstyrelsen och bestod af l generaldirektör som chef samt 8 led. fördelade på 2 afd., folkskolafd. och yrkesskolafd., af hvilka den förra omfattade 6 och den senare 2 led. l af hvarje afd:s led. var förordnad att tillika vara af delningschef. Slutligen blef enligt beslut af 1919 års riksdag det sålunda organiserade ämbetsverket fr. o. m. 1920 sammanslaget med Läroverksöfverstyrelsen (se d. o. Suppl.) till en för rikets hela skolväsen gemensam Skolöfverstyrelse (se d. o. Suppl.), i hvilken folkskolafd. alltså motsvaras af den ursprungliga Folkskolöfverstyrelsen. K. E. S-g. Folksuveränitet, statsr., kallas det förhållande, att inom viss stat statsviljan och ej blott folkviljan i sista hand uttryckes genom beslut af folket i val eller omröstning eller af dess representanter och icke af något däraf oberoende särskildt och suveränt statsorgan såsom tidigare fursten eller kronan. Om åter ett sådant organ finns med själfständig makt, såsom fallet kan, men ej behöfver vara i den ärftliga monarkien, och därför statsviljan icke kan utan dettas fria medverkan erhålla bindande kraft, föreligger hvarken folksuveränitet eller dess motsats furstesuveränitet, utan egentlig statssuveränitet, ej blott, såsom alltid beträffande suveräna stater, utåt, utan äfven inåt. Den statliga makten är då typiskt konstitutionell. Rid. Folksuveränitetsprincip. Se Legitim. Folksägen. Se Folkminnen. Suppl., sp. 937, och Sägen. *Folktro. Se äfven Folkminnen. Suppl. Folkundervisningskommittén. För att förbereda en omorganisation af folkskoleseminarierna tillsattes 13 juli 1906 en kommitté (6 led., af hvilka förutv. statsrådet F. Berg ordf.). Denna fick 12 jan. 1909 (förstärkt med 3 led.) jämväl uppdrag att förbereda frågan om en omorganisation i praktisk riktning af folkbildningsväsendet, antog namnet Folkundervisningskommittén (fr. 12 okt. 1911 under ordförandeskap af seminarierektor H. Dahlgren) och förstärktes ytterligare 23 febr. 1912 med 4 led. Genom remisser . öfverlämnades efter hand till kommitténs behandling ytterligare flera aktuella spörsmål rörande folkundervisningsväsendets organisation, hvadan kommitténs arbete kom att erhålla en synnerligen stor omfattning och blef af grundläggande betydelse för utvecklingen af denna gren af undervisningsväsendet. Kommittén af gaf följande betänkanden: 20 dec. 1911 ang. folkskoleseminarierna, 20 dec. 1912 ang. öfverstyrelse för folkundervisningsväsendet, 30 jan. 1913 ang. förändrad anordning af folkskolinspektionen samt l aug. 1914 ang. folkskolan och ang. fortsättnings-