957 Fontana di Trevi-Ford 958 (1909) och Courbet (1921), en biografi öfver E. A. Poe (1919) samt öfversatt Milton. B-n B. Fontana di Trevi, berömd springbrunn i Rom. Se Rom, sp. 675 och fig. 43 å pl. X. 'Fontell, A. G., tog 1911 afsked från sin tjänst i Statistiska centralbyrån. Fo'ntes HeYculis. Se M e h å d i a. 'Fonvielle, W. de, f. 1824, dog 29 april 1914 i Paris. Foosnas [fcosnäs], Hans Konrad Henrik-sen, norsk politiker, f. 2 febr, 1846 i Beitstaden, Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre Trond-hjems amt), besökte i sin ungdom Sagatuns folkhögskola och några folkhögskolor i Danmark samt var 1868-79 själf folkhögskolföreståndare. Från 1876 bosatt på fädernegården Foosnaes (Fosnes; se d. o. Suppl.) vid Trondhjemsfjorden, var F. stortingsman 1883-85, 1889-1900 och 1903-06, tillhörde i tinget den radikala vänsterns mest ansedda män och var 1908-10 jordbruksminister i Gunnar Knudsens ministär V. S-g. Foote [fu't], Arthur, nordamerikansk tonsättare, f. 1853 i Salem, Massachusetts, studerade musik för J. K. Paine (se denne) och var som student vid Harvard-universitetet dirigent för glee-klubben där, 1878-1910 organist vid en unita-risk kyrka i Boston och är pianolärare i denna stad. Han har komponerat goda manskörer, solosånger, som röja inflytande af Rob. Franz, körverken The skeleton in armour. The farewell of Hiawatha och The wreck oj Hesperus, ett flertal kammarmusikverk, åtskilliga orkesterverk, bl. a. den omtyckta uvertyren In the mountains och 2 sviter, pianostycken m. m E. F-t. Foraminiférkalk 1. Foraminiferkalk-sten, geol. Oaktadt foraminiferernas (se Rhi-z o p o d a) skal äro mycket små, spela de dock en viktig roll som bergartsbildande organismer, och foraminiferkalk förekommer icke sällan i de geologiska formationerna, i synnerhet i de yngre. Särskildt är detta fallet i två afsnitt af jordens historia, där foraminiferer af något större dimensioner uppträda i stor mängd, nämligen i stenkols-och permperioden, då Fusulina (s? d. o.) och närbesläktade former förekomma synnerligen talrikt och till stor del uppbygga den s. k. bergkalken (se Stenkolsformationen), och i äldre delen af tertiärperioden, då nummuliterna (se N u inni u l i t e s) bildade mäktiga kalkstenslager. - I Danmarks och Skånes yngre krita, danien, finnas äfven kalkstensvarieteter, som till stor del bildats af foraminiferskal och därför kallats foraminiferkalk. K. A. G. *Forbach tillhör nu franska dep. Moselle. 10,514 inv. (1921). - 2. Arrondissemang i franska dep. Moselle, omfattar 4 kantoner med 87 kommuner och 93,669 inv. (1921). - 3. Kanton i arrondissemanget F., omfattar 20 kommuner med 42,299 inv. (1921). 'Forberg, E., dog 10 april 1915 i Düsseldorf. Forbiger [få'r-], Albert, tysk pedagog, f. 2 nov. 1798 i Leipzig, d. 11 mars 1878 i Dresden, var 1824-64 lärare vid Nicolaiskolan i Leipzig, utgaf flera populärhistoriska arbeten och kompilationsverket Handbuch der alten geographie (3 bd, 1842 -48). Forcade [fårka'd], Eugene, signatur för Ludvig Filip (se denne, sp. 1273), grefve af Paris. Forcados, en af Nigeis (se d. o.) mynningar. 'Forchhammer. - 3. Johannes Nicolai Georg F. dog 19 juli 1909 på Herlufsholm. 4. Johannes Georg F., den föregåendes son, döfstumlärare, f. 22 maj 1861 i Aalborg, blef cand. polyt. 1885, föreståndare för döfstumskolan i Nyborg 1891 och för döfstuminstitutet i Frede-ricia 1909. Han uppfann 1885 fonoskopet, som tydliggör toners höjd, och har genom andra uppfinningar och metoder främjat döf stumundervisningen. 1903 blef han filos, doktor på en afh. om denna. 5. E j nar F., den föregåendes broder, operasångare, f. 19 juni 1868 i Köpenhamn, tog magistergrad i matematik 1894, men hade då redan börjat utbilda sig som sångare. Han debuterade i Lübeck 1895, verkade därefter vid operascenerna i Dresden, Frankfurt a. M. och Wiesbaden till 1916 och är nu bosatt i Köpenhamn. Han utnämndes 1912 till kungl. preussisk kammarsångare. F. eger en stor, kraftig tenorröst och icke ringa dramatisk förmåga samt har i synnerhet gjort sig känd som Wagnersångare. Han har skrifvit Om Richard Wagner og hans Tannhäuser (1910) m. m. 3-5. P. E-t. Ford [få'd], Henry, amerikansk industriid-kare, politiker, f. 30 juli 1863 i Greenfield nära Detroit i Michigan, är son till en f armare, blef vid 16 års ålder lärling på en maskinverkstad, sedermera montör i Schenectady på en lo-komobilf abrik samt 1890 maskinist och mekaniker vid Detroit electric co. i Detroit. Han var l därpå en tid anställd, ' till sist som öfverin-genjör, vid Edison illu-minating co. Redan från ynglingaåren hade F. sysslat med experiment rörande transportmaskiner och 1887 konstruerat en gasmotor; 1892 hade han sin första motorvagn färdig. Sin plats hos Edison-bolaget lämnade han 1902 för att helt egna sig åt konstruering af automobiler. Han grundade 1903 Fordbolaget (Ford motor co) och blef samtidigt dess vice ordf., direktör, ritare, verkmästare och arbetschef. Han innehade urspr. omkr. fjärdedelen af aktiekapitalet, men förvärfvade senare aktiemajoriteten och innehar sedan 1919 jämte sin son hela aktiekapitalet. F:s ledande tanke var från de första experimenten att åstadkomma en automobiltyp, som kunde åstadkommas relativt billigt och vinna mäss-spridning, därmed fyllande den stora amerikanska allmänhetens behof af ett snabbt samfärdsmedel för öfverkomligt pris. De första åren hade Fordbolaget att kämpa mot au-tomobiltrusten (Association of licensed automobile manufacturers), som med stöd af ett gammalt patent från 1895 gjorde anspråk på monopol för tillverkning af gasmotordrifna automobiler, i väldiga annonser varnade allmänheten för F:s bilar