961 Föreningen til norske fortidsmindesmserkers beväring-Fornminnesföreningar 962 Föreningen til norske fortidsmindesmaBrkers beväring. Se Fornminnesföreningar. *Forestier-Walker, sir Fr., dog 31 aug. 1910. *Forez uttalas fåras. *Forgåch. - Diplomaten grefve Janos (J o-h ann) F., f. 24 okt. 1870 i Gåcs, var 1907-11 österrikisk-ungersk minister i Belgrad och blef därunder vid den s. k. Fried j ungsprocessen (se F r i e d-j u n g, H. Suppl.) svårt komprometterad såsom sannolikt medveten om en del dokumentsförfalskningar i politiskt syfte af underordnade tjänstemän vid legationen. Han var 1911-12 envoyé i Dresden och 1914-17 sektionschef i österrikisk-ungerska utrikesministeriet. På denna post tillhörde F. grefve Berchtolds förtrognaste och mot Serbien hätskaste medhjälpare under förberedelserna till Österrikes ultimatum till Serbien i juli 1914 (se därom R. Gooss, "Das Wiener kabinett und die entstehung des weltkrieges", 1919). V. S-g. For he's a jolly good fellow [fə hī's ə dʃå'li gu'd fe'låu], eng. ("ty han är en treflig och bra karl"), vers ur en populär engelsk visa på 1830-talet ("We would not go home till morning") till melodien i Marlboroughvisan (se d. o.), afsjunges t. ex. för att hedra politiker vid banketter, offentliga möten o. s. v. Forir [får^r], Henri Joseph, belgisk lexikograf. Se B el gisk a litteraturen. Suppl., sp. 521. *Forkel, J. N., blef 1804 led. af Mus. akad. i Stockholm. Forlanlni [får-], Carlo, italiensk läkare, professor i medicin i Pavia. Se Lungsot, sp. 1462. Forilgsmand [-man], da., förlikningsman. Om Statens forligsmand i Danmark se Förliknings- och skiljenämnder. Suppl. Forlystelsesskat, da., nöjesskatt (se d. o. äfven i Suppl.). Förmäl, kem. Se M e t y l a 1. *Form-aldehyd har egenskapen att förvandla ägghvitämnen i en elastisk, i vatten olöslig massa och används därför bl. a. i den fotografiska tekniken för härdning af gelatinhinnor. Om användning af form-aldehyd vid tillverkning af bakelit, eradit och galalit se dessa ord. Suppl. Om form-aldehyds kondensationsprodukt med ammoniak se Hexametylentetramin. K. A. V-g. *Formalin används för betning af utsäde för att aflägsna smitta af sot-(ej rost-)svamp. Formalinsåpa. Se Liquor. Formalstatut. Se Internationell privaträtt, sp. 792. *Formation, bot. Se Växtgeografi, sp. 477. Formationslära, språkv. Se Morfem. Formbröd kallas större, höga och aflånga bröd, hvilkas deg fått jäsa och gräddas i smorda och mjölade brödformar. Formbröd kunna bakas af samma deg som hvitt smörgåsbröd eller ock med en mindre tillsats hvetemjöl och minst tre ggr mera rågmjöl (s. k. groft formbröd). Formelmetoden, mus., en tonträffningsmetod. Se Musikundervisning i skolorna, sp. 1455, och Anjou, N. E. Suppl. Formhöjd, skogsv. Se Tillväxtundersökning. Formmaskiner. Se Gjutning, sp. 1233. *Formosa. Folkmängden var 3,714,899 pers., hvaraf 1,921,237 män och 1,793,663 kvinnor (1919). Importen från utlandet uppskattades till 195,95 mill. yen, hvaraf 93,52 mill. från Japan, och exporten dit till 212,44 mill. yen, hvaraf 188,9 mill. till Japan. Järnvägarnas längd var 594 km., postkontorens antal 160, telegrafstationernas 166 och telefonlinjernas längd 1,609 km. (1920). *Formosa, territorium i Argentina, omfattar enligt nyaste uppgifter 107,277 kvkm. med 21,880 inv. (1921). Formplattor. Se Gjutning, sp. 1233. *Fornaris y Luque, José, dog 1890. Fornby folkhögskola (officiellt Dalarnes folkhögskola), i Stora Tuna socken, Kopparbergs län, tillhörande länets landsting, omfattade vid sin tillkomst 1877 endast vinterkurs för manlig ungdom. Från 1892 tillkom undervisning i landtmannaämnen. Den 1882 inrättade kvinnliga sommarkursen kompletterades 1907 med undervisning i huslig ekonomi (årligen 2 à 3 kurser). Sammanlagda antalet elever sedan skolans tillkomst är omkr. 2,700. Byggnadernas brandförsäkringsvärde med inventarier är 130,000 kr. Skolan har under sin långa tillvaro haft stor betydelse ej minst genom att bevara och sprida kännedomen om den gamla kvinnliga Dalaslöjden. Fornbyn Jamtli, friluftsmuseum invid Östersund. Denna "fornby", som nu (1923) omfattar ett 30-tal gamla byggnader, upprättades 1912 af Föreningen Jämtslöjd (bildad 1908). Allmogearkitektur m. m. af stort kulturhistoriskt intresse. Bland märkligare byggnader: Pilgrimsstugan (år 1424) från Håfdsjö i östra Jämtland; Lillhärdalsgården (äldsta byggnaden från 1593, yngsta 1700-talet) från södra Härjedalen; Tingshuset (i nuv. skick från 1749) från Brunflo; Hammerdalsgården m. fl. Anläggningen, afsedd att utvidgas, har hittills kraft ett kapital af omkr. 250,000 kr. E. Fn. Forniriska. Se Iriska språket. *Fornminnen. I fråga om fornminnesvården vidtogs genom k. kung. 29 sept. 1911 den ändring i 1867 års förordning (§ 10), att uttryckligt förbud meddelades mot aflåtande till annan än Statens historiska museum af kyrkliga minnesskatter, utan att K. M:t därtill gett tillstånd. Genom 1917 års lag om expropriation har stadgats, att fastighet, tillhörande annan än kronan, må, om konungen pröfvar det nödigt, tagas i anspråk genom expropriation bl. a. för att i kronans ego öfverföra synnerligen märklig fast fornlämning, hvars bevarande ej kan på annat sätt tryggas, jämte därför erforderlig mark. En af K. M:t 21 nov. 1913 tillsatt kommitté (Fornminnesvårdskommittén) med uppgift hufvudsakligen att afge utlåtande och förslag till omorganisation af fornminnesvården i riket afgaf 28 april 1921 und. betänkande (2 dlr) med förslag till lag ang. kulturminnesvård samt organisation af kulturminnesvården. *Fornminnesföreningar. Till hvad om dem sagts i hufvudarbetet må meddelas följande. Ungefär samma program för sin verksamhet som Svenska fornminnesföreningen har den 1918 stiftade