Föreningen för svensk kulturhistoria (se d. o. Suppl.) uppställt. En central gruppering är äfven Samfundet för hembygdsvård (se d. o. Suppl.), stiftadt 1916. En del fornminnesföreningar har under årens lopp ombildats till museiföreningar, som koncentrera sig på att underhålla ett museum. Delvis samma program ha de många hembygdsföreningarna och de nybildade folkminnesföreningarna. De viktigare fornminnesföreningarna äro enligt det betänkande, som 1921 afgafs af den s. k. Fornminnesvårdskommittén (se Fornminnen. Suppl.): i Blekinge Blekinge museiförening (1899; urspr. Blekinge fornminnesförening 1877) samt 2 mindre föreningar; i Bohuslän Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening (1886) samt 5 mindre föreningar; i Dalarna Dalarnas fornminnesförening (1862) samt Dalarnas hembygdsförbund (1915), till hvilket flertalet af 15 mindre hembygds- och fornminnessällskap är anslutet; i Dalsland Dalslands fornminnesförening samt Dalslands hembygdsförbund (1918); på Gottland 5 hembygds- och museiföreningar, däribland Föreningen Gottlands fornvänner (1875); i Gästrikland Gästriklands kulturhistoriska förening (1862), före 1919 kallad Gästriklands fornminnesförening, samt 2 fornminnes- och hembygdsföreningar; i Halland Hallands museiförening, jämte De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening arftagare till den 1865 stiftade Hallands fornminnesförening, samt 3 smärre föreningar; i Hälsingland Hälsinglands fornminnessällskap (1860) samt 5 smärre fornminnes- och hembygdsföreningar; i Härjedalen Härjedalens fornminnesförening (1899); i Jämtland Jämtlands läns fornminnesförening (1887) samt Jämtslöjd (1908); i Medelpad Medelpads fornminnesförening (1907); i Närke Föreningen Örebro läns museum (1911), en fortsättning af den 1856 stiftade Föreningen för Närkes folkspråk och fornminnen och ett par smärre "forngårdsföreningar"; i Skåne De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening (1873), Kulturhistoriska föreningen för Södra Sverige (1882), Etnologiska föreningen i Lund (1903), Folkminnesföreningen i Lund (1913); Föreningen för fornminnes- och hembygdsvård i sydöstra Skåne (1917), Ystads fornminnesförening (1907); i Småland Norra Smålands fornminnesförening (1901), Kalmar läns fornminnesförening (1872), Föreningen för Smålands fornminnen och kulturhistoria (1877), Hyltén-Cavallius' förening för hembygdskunskap och hembygdsvård (1919) samt ett 10-tal smärre hembygds- och fornminnesföreningar; i Södermanland Södermanlands fornminnesförening (1860) och Östra Södermanlands kulturhistoriska förening (1918); i Uppland Upplands fornminnesförening (1869), Föreningen Urd i Uppsala (1902), Sydvästra Upplands kulturhistoriska förening (1908) och Roslagens fornminnes- och hembygdsförening (1918); i Värmland Värmlands naturhistoriska och fornminnesförening (1863), Västra Värmlands fornminnesförening (1904) samt ett par smärre föreningar; i Väster- och Norrbotten Västerbottens läns fornminnesförening (1885), Norrbottens museiförening (1886); i Västergötland Västergötlands fornminnesförening (1863), De sju häradenas kulturhistoriska förening (1904) samt 7 mindre hembygds- och fornminnesföreningar; i Västmanland Västmanlands fornminnesförening (1861) samt 7 lokalföreningar; i Ångermanland Föreningen för norrländsk hembygdsforskning (1909), Norra Ångermanlands fornminnesförening (1910); i Östergötland Östergötlands fornminnes och museiförening (1913, urspr. stiftad 1864) samt ett par smärre föreningar; i Stockholms stad det 1900 stiftade Samfundet S:t Erik (se d. o.) Hela antalet är f. n. (1923) omkr. 105, och det ökas hastigt. Ofta går föreningarnas sträfvan ut på att inrätta eller underhålla ett museum, särskildt friluftsmuseer och hembygdsgårdar. Somliga af här omnämnda föreningar ha en mera etnologisk än antikvarisk uppgift. Några och 20 föreningar utge regelbundet en tidskrift. T. J. A. Fornsabelliska inskrifter. Se Italiens fornspråk, sp. 1069. Fornsal. Se Museum, sp. 1434. Fornsjö, geol. Genom vattenvegetationen växa insjöar igen, och slutresultatet blir en sluten torfmosse. Stundom kunna torfmossar hänga samman med ännu existerande insjöar, hvaraf de fordom utgjort en del, och sådana komplexer af insjö och torfmosse eller af torfmossar enbart, som fordom bildat en sammanhängande insjö, kallas en fornsjö; detta namn används ock för den forna insjön i dess större utsträckning. K. A. G. * Fornskriftsällskapet, Svenska. Senaste stadgar äro af 1918. Antalet led. är (1923) 144 (däraf 64 ständiga). Statsanslaget ökades 1921 till 4,000 kr., men nedsattes 1923 till det förra beloppet (2,000 kr.). Af sällskapets skrifter ("Samlingar") ha hittills utgetts 159 hftn, däraf från 1907: "Arfstvisten emellan E. E:son Gyllenstierna och T. T:son Bjelke", "Sv. medeltidspostillor" (d. 5), "östgötalagens 1300-talsfragment", "J. Th. Bu-reus, den svenska grammatikens fader", "Peder Månssons skrifter på svenska", "Studier i outgifna fsv. handskrifter", "Lat.-svenskt glossarium efter cod. Ups. C 20", Alanus de Eupe, "Jungfru Marie psaltare", h. l, samt kritiska texteditioner af "Flores och Blanzeflor" och "Erikskrönikan". Sö-derwalls "Ordbok öfver svenska medeltidsspråket" föreligger sedan 1918 fullständig (29 hftn, 1884 -1918), och af Geetes "Fornsvensk bibliografi" har 1919 utkommit "Supplement l" (åren 1901-17). De af Geete sedan 1900 årligen utgifna bilagorna till sällskapets årsberättelser ha 1916 samlade utgifvits under titeln "Småstycken på fornsvenska. Ser. II." (Den l:a serien utgafs af Klemming.) Utom tidigare nämnda uppsatser ingå häri bl. a. "Privilegie- o. skyddsbref för Vadstena kloster 1442 o. 1444", "Biskop Nils' visitationsbref för d:o 1448", "Tvänne stadgar rör. förbättrad observans inom Vadstena kloster", "Nio handlingar rör. Vadstena klosters fridlysta område...", "Ett fragment af Upplandslagens ärfdabalk från förra hälften af 1300-talet", "Om trädplantering, beredning af m jod, claret och salvieöl, matsedlar från olika land samt om brännvins nytta", "Fyra handlingar rör. Vadstena klosters privilegier (1440 -58), abbedissans årliga redovisning och klosterfolkets tarf", "Vadstenabrodern Peder Månssons bref på svenska från Rom till Vadstena kloster 1508-1519" samt "Ceremonielet vid nunneinvigning i Vadstena kloster". - Bland nyare utgifvare