969 Forseth-Forssa 970 kontrakt, Växjö stift. 1,969 inv. (1923), hvaraf i municipalsamhället F. 1,177 inv, Forseth, Karl Einar Andreas, målare, f. 7 aug. 1892 i Linköping, studerade vid konstakademien i Stockholm 1913-16, utställde de följande åren porträtt, landskapsstämningar, kompositioner med bibliska ämnen o. a. i olja, akvarell eller teckning, vistades i utlandet 1919 och med stipendium från konstakademien 1920-22 (Paris, Spanien, Italien, Tyskland). Bland hans arbeten märkas kartonger till målade glasfönster i Näsby kyrka, Västmanland (1919) samt kartonger till dekorering af Gyllene salen i Stockholms nya stadshus (allegoriska figurer och fantasier i ultramodern stil, utförda i mosaik i guld och färger, fullbordade våren 1923). Mosaikerna äro utförda i Tyskland. Han har äfven varit verksam på det konst-industriella området, har komponerat och dekorerat porslinsserviser m. m. G-g N. *Forsgrén, K. E. Af Forsgrénska donationsfonden utdelades 1907 475,000 kr. till inrättande af en handelshögskola i Stockholm, 1912 500,000 kr. till upprättande af en permanent vårdanstalt för kräftsjuka, 1917 575,000 kr. till inrättande af ett stadsbibliotek och 1923 600,000 kr. till Stockholms borgarskola till uppförande af en byggnad för skolan. 2. Ida Bernhardina F., den föregåendes syster, donator, f. 27 juli 1836 i Stockholm, d. där nov. 1918, testamenterade af sin efterlämnade förmögenhet (1,470,000 kr.) omkr. 250,000 kr. till välgörenhetsinrättningar i Stockholm, 50,000 kr. till Radiumhemmet och 434,812 kr. till Stockholms sjukhem. *Forshaga är nu municipalsamhälle vid Nordmark--Klarälfvens järnväg med 221 har areal och 2,564 inv. (1923). Tax.-värdet å fast egendom är 5,589,500 kr. och den för bevillning taxerade inkomsten 4,881,260 kr. (1921). Förutom i hufvudupplagan nämnda märkas följande industrianläggningar: elektricitetsverk, Grossbols gjuteri och mek. verkstad, sulfitfabriken F. med kvarn (egare F. sulfit-a.-b., grundl. 1893, med 4,5 mill. kr. kapital) samt Kvarntorps träsliperi. F. har afd.-kontor af Värmlands ensk. bank. Forshufvudforsens kraftverk, beläget i Dalälfven omkr. 25 km. nedom Öster- och Väster-Dalälfvarnas förening vid Djurås, tillhör Stora Kopparbergs bergslags a.-b. Det uppfördes 1917--21, utnyttjar en fallhöjd af 10,5 och har, hvad vattenbyggnaderna beträffar, utbyggts för omkr. 16,000 kw. Den maskinella utrustningen utgör f. n. (sept. 1923) 10,600 kw., fördelade på 2 maskinaggregat. Ett tredje aggregat skall insättas framdeles, hvarjämte möjlighet beredts att vidga kraftverket med ytterligare 1 maskinenhet och vidtaga nödiga byggnadsanordningar därför. Å pl. 1 och 2 till art. Vattenkraftverk äro framställda tvärgenomskärning af verket och generalplan af anläggningen samt en bild från arbetsplatsen. Fig. å sp. 969 är en totalbild af anläggningen, tagen ifrån nedströmssidan. Dammen är försedd med 4 större utskof om 17 m. fri bredd, afstängbara medelst s. k. sköldvalsar för flodvattnets och flottningsgodsets framförande. Flottningen tillgodoses äfven vid ringa vattentillgång af en under kraftstationsbyggnaden närmast dammen framdragen flottningsränna. Kraftstationen är den första i sitt slag i Sverige, vid hvilken moderna enhjuliga turbiner med vertikal axel kommit till användning, en anordning, som medför relativt hög verkningsgrad i turbinerna och förhållandevis låga byggnadskostnader. F. samarbetar med Bergslagets öfriga stora kraftverk för att tillgodose hufvudsakligen bolagets kraftbehof inom dess järn-, cellulosa- och elektrometallurgiska industri. C. K. Forshults kraftverk, beläget i Klarälfven, omkr. 6 km. nedom Rådasjöns utlopp i älfven, tillhör Uddeholms a.-b. (se Uddeholmsverken, fig. 3), uppfördes 1907--11 samt utvidgades 1913 och 1917. Det utnyttjar en fallhöjd af omkr. 13,3 och är utbyggdt för omkr. 14,500 kw. Det samarbetar med Uddeholmsverkens öfriga kraftanläggningar i Klarälfven med tillflöden för att tillgodose kraftbehofvet inom bolagets järn-, cellulosa-, trävaru- och elektrokemiska (inkl. elektrometallurgiska) industri. C. K. *Forsius, Sigfrid Aronus, blef i mars 1591 skolmästare och predikant "på Revals dom", innehade dessa sysslor ännu i sept. 1595, men namnes i Revalräkenskaper i Kammararkivet 5 sept. 1596 "fordom skolmästare på domen"; 1597 omtalas han som adjunkt i S:t Mattias församling i Estland. Fr. W. *Forskål (riktigare Forsskål), Peter. 1922 lät Sv. akad. slå en minnespenning öfver F., och Schiick författade en minnesteckning öh;er honom. Se Carl Christensen, "Naturforskeren P. F., hans rejse til ^Egypten og Arabien 1761-63 og hans botaniske arbejder og samlinger" (Köpenhamn, 1918). *Forsmark. 1. F. omfattar nu 8,720 har. 967 inv. (1923). Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. -- 2. (Sp. 899.) Af tafvelsamlingen finns nu endast en liten del kvar på F. Se därom rättelserna i bd VIII. *Forsmo bro, som apterats till landsvägsbro, är sedan sept. 1912 ersatt af en parallellt därmed gående 263 m. lång bro (se fig. å sp. 971--972 och art. Stambanan genom öfre Norrland, sp. 954--955). Forsmöllan, elektrisk kraftstation om 270 hkr, vid Rönneån i Vedby socken, Kristianstads län, med tillhörande jord taxerad till 270,400 kr., tillhör A.-b. Klippans finpappersbruk. O. Sjn. Forssa, köping i Åbo och Björneborgs län, Finland, Tammela domsaga och härad, erhöll köpingsrättigheter från 1 jan. 1923. Det afskildes 1922 från Tammela till själfständigt pastorat, Tammela