977 Fort 978 Fig. 1. Profil af ett bergfort sättningen måste i skyddsrummen undandragas verkan jämväl af förgasning, hvilket betingar utförande af en planmässig ventilation och gasrening, öfver-flödiga öppningars igensättande - ev. vid krigsrustning - och sådan anordning af in- och nedgångar med traversmurar och pansarportar, att gasen ej kan intränga. Annat artilleri än luftvärns- och stormpjäser samt granatkastare bör icke uppställas i forten. Artilleri- stridsartilleri bör ha sin plats utanför. Om fortens form äro meningarna delade. Där granit finnes att bygga uti, torde formen dock ej komma att undergå större förändringar. Där åter berg icke finnes, blir utförandet af tillräckligt hållfasta järnbetongtäck-ningar dyrbart. Såväl af tekniska som äfven af taktiska skäl har därför föreslagits att sprida fortets element öfver en större yta i viss öfverensstämmelse med befästningarna under ställningskriget i Frank- 01. 02. Fig. 2. Gruppbefästning. O l - 04 infanteriverk (fasta punkter), a l - 7 betongkasematter, b l-2 pansarbatterier för tre 10-cm:s-kanoner (35 kalibrar långa, skottvidd 10,s km.), b 3-4 pansarbatterier för tre 15-cm:s-haubitser (12 kalibrar långa, skottvidd 7,2 km.), b 5 skenbatteri, c l-5 skyddsrum för vakt, fi pansrad observationshuf, vridbar. f 2-5, dylika, fasta, h l-6 grafflankeringsanläggningar, h 7-10 kasematter för flankering af järntrådsnät, i l-2 blockhus för flankering af infarter, kl -9 pansrade observationshufvar för infanteri, m poster. (Streckade linjer = underjordiska förbindelser, rutnät = järntrådsnät, grofva linjer m-m = infanteri värn.)