gamla Stockholm och dess borgerskap (Spåkvinnor och trollkarlar, 1913, Skeppsbroadeln, 1916, Köpmanshus i gamla Stockholm, 1917, Malmgårdar och sommarnöjen i gamla Stockholm, 1918, Storborgare och stadsmajorer, 1918, Från Slottsbacken till Ladugårdslandet, 1921), biografiska skildringar (Sophie Hagman och hennes samtida, 1911, Sven Hedin, 1915, Linné i Stockholm, s. å., Sven Rinman, 1920) och det själf biografiska Mina Uppsalaminnen (1922) m. m. Han är redaktör af "Svenska Linnésällskapets årsskrift'' (fr. o. m. 1918). *Forstén. -- 3. G. A. F. dog 3 aug. 1910. *Forstenasläkten. G. Djurklou anför i "Svenska släkter med sparren öfver ett blad till sköldemärke" (i "Hist. tidskr." 1901) goda skäl för att den "Sven Hansson i Todene", som enligt Krönings-svärd varit släktens äldste med visshet kände stamfader, i stället hetat Sven Brynjulfsson (Gumsehufvud). Han lefde vid 1400-talets midt och var måg till Lindorm Jönsson (af "Åbjörnar-nas ätt"), hvars sköldemärke Svens söner Hans och Brun upptogo. Först Torsten Brunsson kom genom gifte i besittning af Forstena gård, hvars tidigare innehafvare (af den s. k. "äldre Forstena-släkten") äfven fört ett gumsehufvud som sköldemärke. N. H. *Forster. -- 2. J. A. G. F. var 1784-93 gift med Therese Heyne (se Huber 2). Forstföreningen, Finska. Se Finska forstföreningen. Suppl. Forstsamfundet, Finska. Se Finska forstsamfundet. Suppl. *Forststyrelsen i Finland omorganiserades 1921 och lyder under Landtbruksministeriet. Chef är en överdirektör, vid hvars sida står en biträdande öfverdirektör. F. är fördelad på 2 sektioner, en för statsskogarna och en för privatskogarna. Den förra består af 4 af delningar: taxa-tionsafd., som bör för forstligt ändamål kartlägga statens jordar, taxera statsskogarna och uppgöra hushållningsplaner för dem; afd. för statsjordarnas disposition, som eger utarrendera forstförvaltningen underlydande jord och vattenområden samt vattenkraft, draga försorg om de åt forstförvaltningens funktionärer upplåtna bostadslägenheterna, ha tillsyn öfver statsskogarnas bevakning samt handlägga ärenden om förvärf för statens räkning af skogsmark; ingenjörafd., som eger planlägga och utföra flottleder och vägar samt torrlägga vatten-dränkta marker; affärsafd., som omhänderhar statens fabriksmässiga träförädling med därtill hörande virkesanskaffning, -utdrifning och -flottning, afyttring af de förädlade produkterna samt försäljning af ståndskog och andra oförädlade skogsalster. Sektionen för privatskogarna består af 2 afd., den ena för öfvervakning af privatskogarna, den andra för vården af boställs- och samfällig-hetsskogar. Ärendena vid styrelsen handläggas i regel vid sektionssammanträden. Yid styrelsen finnas vidare kansli, kamrerarkontor och statistiskt kontor. -- Underlydande statsjordar äro fördelade på 4 distrikt, hvilkas angelägenheter handhas af distriktskontoret, som förestås af distriktschefen, vidare i 10 inspektionsområden och 90 revir (af hvilka 6 ej höra till något distrikt, utan disponeras för forstundervisningens behof). Under styrelsen lyda Forstvetenskapliga försöksanstalten (se d. o. Suppl.), forstskolorna å Evois, Domarnäs, Nikkarila, Rovaniemi och Ekenäs (den sistnämnda med svenskt undervisningsspråk), statens sågverk i Siuro, Kevätniemi, Sukeva och Veitsiluoto, det sistnämnda (i Kemi socken) ännu ej fullt färdigt, samt länsskogsnämnderna (se d. o. Suppl.). O. B--n. Forstvetenskapliga försöksanstalten i Finland är en i Helsingfors stad belägen, af staten upprätthållen institution för vetenskapliga undersökningar rörande grunderna för en rationell skogshushållning samt de omständigheter, hvaraf dennas produktivitet beror. Vid anstalten, som började sin verksamhet l jan. 1918, äro fast anställda 3 professorer (för skogshushållning, för skogstaxation och för läran om skogsjordmåner) samt assistenter. Arbetena ordnas af en styrelse, bestående af anstaltens professorer samt de professorer i forstvetenskap vid Helsingfors' universitet, som därtill af statsrådet förordnas. Föreståndare väljes af styrelsen bland professorerna. Anstalten utger "Meddelanden". O. B--n. Försvarsdepartementet i Norge upprättades genom k. kung. 30 nov. 1814 och består af 2 huf-vudafdelningar, Arméstyrelsen och Marinestyrelsen. Arméstyrelsen är delad i 2 af delningar (1st e av-deling och 2nen avdeling), hvardera under en expedisjonschef; den förra har 3 militära och den senare 4 väsentligen civila byråer (kontorer}. Marinestyrelsen är delad i 1ste avdeling under en avdelingschef och 2nen avdeling under en expedisjonschef; hvardera består af 2 kontorer. *Forsyth, A. R., lämnade professuren 1910. *Forsythia, bot. Af detta förut endast från östra Asien kända släkte har en art, F. europcea, upptäckts i Albanien, ett vackert exempel på disjunkt utbredning af ett släkte. G. L--m. Forsåga, flod, som från en mängd stora högfjällssjöar flyter i nordlig riktning och faller ut i ändan af Sörfjorden, en arm af Beiarfjorden, s. om Bodö, Norge. Genom öfverförande af vattnet från vissa sjöar, som nu af bördas genom grannfloden (Sundsfjordelven), uppges F. komma att representera 39,200 eff. hkr, hvaraf norska staten eger 22,850. K. G. G. *Fort. Under Världskriget intogos de belgiska forten hastigt af tyskarna, och de första underrättelserna gåfvo på många håll anledning till tvifvel på fästningars värde. Senare undersökningar ha emellertid ådagalagt, att visserligen en del betonghvalf genomslågits, men alldeles icke i den omfattning, som det först föreföll. De belgiska forten voro vid sitt fall tekniskt försvarbara, men besättningarna voro moraliskt skakade af den oväntadt kraftiga artillerielden och ledo af spränggaserna. Därtill kom, att fortens mellanrum icke voro i erforderlig grad befästa, att försvarsartilleriet var gammalmodigt och hade för kort skottvidd samt att försvaret icke bedrefs så offensivt, som önskvärdt varit. Från fästningsstriderna under Världskriget, särskildt i Belgien, kan man därför beträffande framtida fortkonstruktioner draga den slutsatsen, att af tillräckligt tjock järnbetong utförda skyddsrum kunna motstå kraftigaste artillerield; utförda i granitberget (bergfort) -- såsom i Sverige (fig. 1) -- ge de än större trygghet och bli betydligt billigare. Men