983 Forum privilegiatum-Fossey 984 den frisinnade uppfattningen af vår samtids frågor må komma till tals", hvarvid med frisinne förstods "icke blott den politiska meningsriktningen, utan själfva den frisinnade lifsuppfattningen, sådan denna framträder på kulturlifvets skilda områden". Tidskriften har i allmänhet företrädt en liberal politisk uppfattning utan att vara bunden af någon bestämd partitillhörighet. Bland medarbetarna må nämnas A. Brunius, A. Brusewitz, N. Eden, T. Fogelqvist, Ellen Key, I. Lagerwall, Hans Larsson, Eliel Löfgren, Ludvig Nordström och J. Mortensen. - Tidskriften utgafs t. o. m. 1919 med ett 12-sidigt nummer i veckan och utkommer fr. o. m. 1920 med årligen 10 häften om 64 sidor, ett häfte i månaden utom i juli och aug. Den utges fr. o. m. 1919 på eget förlag. Prenumerationspriset var till en början 5 kr. för årgång och är numera 12 kr. *Forum privilegiatum upphäfdes genom lag 24 mars 1916 om rätt domstol i vissa mål och ärenden ang. frälsemän. I denna lag ingår jämväl bestämmelse därom, att hvad i de för Svenska akad. 20 mars 1786 gifna privilegierna stadgats om, att akad:s ofrälse led. skulle i rättegångar i anseende till domstolar njuta lika förmåner som adeln, skall vara utan verkan. E. K. *Fosfat. 1. Kem. Se vidare Kalciumfosfat. Suppl. Fosfatid, kem. Se Lecitin. Fosfider, Fosformetaller, lem., föreningar af metaller med fosfor. De kunna betraktas som derivat af fosforväte, på samma sätt som sul-fider eller svafvelmetaller utgöra derivat af svaf-velväte. Många fosfider erhållas genom direkt förening af beståndsdelarna. Några, t. ex. silf-verfosfid, Ag3 P, och kopparfosfid, Cu3 P2, uppstå vid inverkan af fri (färglös) fosfor på motsvarande metallsalt, silfvernitrat eller kopparsulfat. Kalciumfosfid kan framställas genom glödgning af kalk i fosforånga eller genom reduktion af kalciumfosfat med kol i elektrisk ugn. Den sönderdelas redan af vatten under bildning af själfantändligt fosforväte och har därför fått användning för militära ändamål. Fosfider af tunga metaller ha ofta utprägladt metallisk karaktär. Tenn ger flera olika fosfider, hvilka alla vid upphettning öfvergå i en fosfid af sammansättningen Sn9P, som smälter vid 170°. I tekniken framställas dels fosfortenn (med 5 proc. fosfor), dels fosforkoppar (med upp till 25 proc. fosfor); bägge användas vid tillverkning af fosforbrons (se d. o.). K. A. V-g. Fosffner, kem., kallas sådana fosforhaltiga organiska föreningar, som till sammansättningen motsvara ammoniakbaserna eller aminerna (se A m-m o ni a k, sp. 858, samt Amino-förenin-gar), men i hvilka aminernas kväfve är ersatt af fosfor, t. ex. dimetylfosfin (CH3)2 PH, som motsvarar dimetylamin (CH3)2 NH. Fosfinerna, som upptäckts och studerats af A. W. Hofmann, ha bedöf-vande lukt och äro mycket giftiga. I likhet med flytande fosforväte äro de själfantändliga i luften. K. A. V-g. *Fosfor framställes numera i elektriska ugnar genom upphettning af trikalciumfosfat (se Elektrokemisk industri, sp. 560, och Kalciumfosfat, båda i Suppl.) med kol och kiselsyra (i form af kvartssand) vid 1,400°, enligt reaktionsformeln: Ca₃ (PO₄)₂ + 3 Si O₂ + 5 C = 3 Ca Si O₃ + 5 CO + 2 P K. A. V-g. Fosformetaller, kem. Se Fosfider. Suppl. Fosfornickel, kem. Se Nickel, sp. 932. Fosforsyrade salter, kem. Se Kalciumfosfat. Suppl. Fosforsyregödselämnen. Jfr Palmærfosfat. *Fosgengas används numera i den kemiska tekniken vid tillverkning af vissa färgämnen, t. ex. kristallviolett, i st. f. acetylklorid vid framställning af organiska syrors klorider och anhydrider o. s. v. Se äfven Giftgaser. Suppl. K. A. V-g. Fosgenit, miner. Se Hornbly. *Fosie omfattar nu 1,227 har. 3,405 inv. (1923). -- 2. Municipalsamhälle i F. socken. 113 har. 1,920 inv. (1923), vid linjen Trälleborg--Malmö af statens järnvägar, 7 km. s. s. ö. om Malmö. Tax.-värdet å fast egendom är 2,533,600 kr. och den till bevillning taxerade inkomsten 1,530,191 kr. (1921). Kommunalskatten var 4,40 kr. och municipalskatten 0,60 kr. per bevillningskrona 1922. *Foslie, Mikael H., dog 1909 i Trondhjem. Fosnavaag [-våg], norskt fiskeläge. Se Söndmör. Fosnes, härad och socken under Fosnes pastorat, vid kusten n. ö. om Namsos, Nord-Tröndelag fylke (före 1919 Nordre Trondhjems amt), Norge. 588,72 kvkm. 1,085 inv. (1920). Fiske och jordbruk. K. G. G. *Foss. Svarteborg är nu afsöndradt från Foss och bildar eget pastorat i Vikornas södra kontrakt. *Foss, H a r a l d F r e d e r i k, dog 15 febr. 1922 i Köpenhamn. P- E-t. Foss, Einar Alexander, dansk fabrikant och politiker, f. l okt. 1858 i Viborg, blef cand. polyt. 1882 och är från 1885 medinnehafvare af världsfirman F. L. Smidth & co, Köpenhamn, som under hans ledning kraftigt uppblomstrat. På grund af sina framstående egenskaper som organisatör och ledare har han dessutom haft en mängd förtroendeuppdrag inom industrien och fick i synnerhet under Världskriget afgörande betydelse för danskt affärs-lif, i det att hans sällsporda förhandlingsförmåga satte honom i stånd att skapa åt detsamma de gynnsammast möjliga villkor i förhållande till de krigförande. Han var medlem af folketinget 1915 -18 och af landstinget 1918-20 och tillhörde där det konservativa folkpartiets storindustriella flygel. Alexander F. var en bland de främsta initiativtagarna till det skandinaviska ekonomiska samarbetet under senare delen af Världskriget och sedermera till tillkomsten af den danska föreningen "Norden". _ P. E-t. Fossa Drusiana, kanal. Se Ijssel. Fossanova, lat., kloster. Se Piperno. Fossa Sylvii, anat. Se Hjärnan, sp. 832. Fossey [fåssä], Charles, fransk orientalist, f. 29 juli 1869 i Cambrai, blef 1894 medlem af Ecole fran$aise i Aten, 1897 medlem af Institut fran-cais d'archéologie orientale i Kairo, gjorde åtskilliga forskningsresor i Syrien och Mesopotamien, promoverades till filos, doktor 1902 och blef 1906 professor i assyriologi vid College de France i Paris. Bland hans skrifter märkas Voyage dans la