antal var 15,769, telefonstationernas 31,782, hvaraf 20,331 interurbana, samt telegraflinjernas längd 193,875 km. med 726,115 km. trådlängd. -- Regelbunden lufttrafik började upprättas för privata 17 aug. 1918 med en linje Paris--S:t Nazaire, och 6 juni 1919 inrättades ett särskildt ämbetsverk för dess skötsel (service de la navigation aérienne, officiellt förk. S. N. Aé.). 1922 omfattade det franska reguljära lufttrafiknätet 5,700 km. med följande hufvudlinjer: Paris--London (375 km.), Paris--Bruxelles--Rotterdam--Amsterdam (460 km.), Paris--Strassburg--Prag--Warschau (1,430 km.), Toulouse--Rabat--Casablanca (1,845 km.), Bayonne--Bilbao (220 km.), Bordeaux--Marseille (570 km.), Paris--Lausanne och Paris--Wien--Bukarest--Konstantinopel (1,500 km.). 1921 gjorde den franska reguljära lufttrafiken 6,221 resor om tills. 2,350,705 km. samt befordrade 10,336 passagerare. För 1922 beräknades statsunderstödet för lufttrafiken till 37,02 mill. frcs. -- 1923 hade F. 35 stationer för trådlös telegrafi, hvarjämte 25 andra höllo på att upprättas och ytterligare ett 20-tal var föreslaget. De förnämsta radiostationerna för förbindelse med utlandet äro: La Fayette, vid Bordeaux; La Doua, vid Lyon; Eiffeltornet, i Paris; Basse-Lande (dep. Indre); och Sainte-Assise, vid Melun. Dessutom funnos 9 kuststationer och 3 marinen tillhöriga stationer för trådlös telegrafi 1922. Banker och kreditanstalter. Förutom i hufvuduppl. nämnda bankanstalter märkas Banque d'Algérie (25 mill. frcs), Banque de l'Indo-Chine (72 mill.), Banque de l'Afrique occidentale française (6 mill.), Banque de la Martinique (3 mill.), Banque de la Guadeloupe (3 mill.), Banque de la Réunion (3 mill.) och Banque des pays du Nord (1911). Dessutom grundades 1919 Crédit national, som för statens räkning utbetalar åt enskilda personer tilldömda krigsskadestånd. Sparkassornas antal är nu 554 med 1,859 filialer, 8,76 mill. motböcker och 5,795 mill. frcs i insättningar. Caisse nationale d'épargne hade 3,56 mill. motböcker och en behållning för insättarna af 2,354 mill. frcs (1920). -- Synnerligen stor utveckling ha i F. ömsesidighetsföreningarna (sociétés de secours mutuels) fått. Lagligt erkända sedan 15 juli 1850 och senast reglerade 1 april 1898, ha de till ändamål att ge sina medlemmar hjälp vid sjukdom och olycksfall samt lämna begrafningsbidrag och understöd åt änkor och föräldralösa barn. 1920 funnos 19,651 sådana föreningar med 4,478,383 vuxna medl. och 803,591 mill. frcs kapital. Äfven kooperativa konsumtionsföreningar (den första grundad i Lyon 1828) ha vunnit stor utbredning; 1918 funnos öfver 2,200 st. med omkr. 1,13 mill. medl. och mer än 282 mill. frcs omsättning. Finanser. Genom lagen 31 juli 1917 omlades h. o. h. de direkta skatterna, i det att de gamla tills vidare behöllos som kommunalskatt, men kronoskatten bestämdes utgå med 4,5 proc. (för jordbruk 3,75 proc.) af inkomsten; 25 juni 1920 höjdes procenten till 8, resp. 6. Nyligen har också pålagts skatt på affärsverksamhet (fr. chiffres d'affaires) med 1 proc. på all dylik, undantagandes handel med bröd, varor under statsmonopol, regeringsstämplar och stämpladt papper. Den ordinarie budgeten, som 1914 balanserade med 5,373 mill. frcs (bland inkomsterna skatter 3,616 mill. och monopol 1,005 mill. frcs; bland utgifterna förvaltningskostnader 3,836 mill. och utgifter för statsskulden 1,318 mill. frcs), var 1922 uppe i 24,688 mill. frcs (skatter 15,743 mill. och monopol 2,910 mill. frcs; förvaltningskostnader 12,000 mill. och utgifter för statsskulden 12,647 mill. frcs). Därtill kom en extraordinarie budget, uteslutande hvilande på lånemedel (3,661 mill. frcs 1922), samt en på Versaillesfredens bestämmelser grundad budget, för hvars kreditsida Tyskland och dess forna bundsförvanter äro ansvariga och hvars debetsida är afsedd för afhjälpande af genom Världskriget vållade skador bland den civila befolkningen. Statsskulden 1922 var 316,984,9 mill. frcs, hvaraf inom landet 242,108 mill., i utlandet 74,876 mill.; härtill komma förskott till Ryssland, Belgien, Jugo-Slavien, Rumänien, Grekland, Polen, Tjecho-Slovakien, Italien, Montenegro, Estland, Lettland m. fl. 15,181 mill. frcs. Undervisningsväsendet. Högre undervisningsrådet består nu af 5 medl. af Institutet, 9 af presidenten valda medl., 18 universitets- eller högskollärare, 10 elementarskollärare, 6 folkskollärare och 4 representanter för den fria undervisningen. -- Enligt lagen 3 maj 1923 ansluter elementarundervisningen fr. o. m. 1 okt. s. å. till folkskolan, är 7-årig med för alla gemensam undervisning i matematik och naturkunskap och omfattar 4 års obligatoriskt latinstudium, hvarpå följer antingen en 2-årig klassisk linje, med obligatoriskt studium af latin och fakultativt af grekiska eller af mer ingående studium af franska och moderna språk, eller ock en modern linje (utan latin) med mer ingående studium af franska och andra lefvande språk. Det hela af slutas med gemensam kurs i filosofi och matematik. 1922 funnos 196 flickläroverk med 46,802 lärj., hvaraf 59 statens. Hederslegionen underhåller 3 högre flickskolor (i S:t Denis, Écouen och Les Loges, vid S:t Germain) för 800 döttrar utan förmögenhet till legionärer. Om lärar- och lärarinneutbildningen se Écoles normales. Suppl. -- F. har nu 17 universitet, hvart och ett med filosofisk, naturvetenskaplig, juridisk och medicinsk fakultet samt farmaceutisk högskola eller också blandad medicinsk-farmaceutisk fakultet eller motsvarande specialinstitutioner; dock sakna universiteten i Besanpon och Clermont juridisk fakultet. 1921 var studentantalet 45,117, hvaraf 5,081 utlänningar (1,437 serber, 837 rumäner och 47 svenskar). Katolska institutet (Institut catholique) i Paris har nu 4 fakulteter, en École libre des hautes études scientifiques (för matematik, mekanik, astronomi, fysik, kemi, fysiologi, botanik och geologi), en fakultet för kvinnor (Cours pour jeunes filles; i filosofi, historia och litteratur) samt en handelshögskola (École supérieure des sciences économiques et commerciales). De fria fakulteterna i Lille omfatta: teologi, lettres, sciences, juridik, medicin och farmaci, industri- och handelshögskola samt katolskt konstslöjdinstitut. École spéciale des langues orientales vivantes heter nu École nationale etc. Utom i hufvuduppl. nämnda märkas följande till undervisningsministeriet hörande större institutioner: École des hautes études sociales (grundadt 1900), Collège libre des sciences sociales