från 4,86 mill. till 3,45 mill. ton, för potatis från 13,4 mill. till 12 mill. ton och för vin från 53,39 mill. hl. till 37,5 mill. hl. För att öka jordbrukets produktion har regeringen under och efter Världskriget vidtagit hvarjehanda åtgärder: restriktioner för konsumtion af vissa varor, prisökning på samt statsinköp af spannmål m. m. Inhemsk spannmål köptes till 73 frcs för 100 kg. och såldes till mjölnare för 43 frcs, hvilket jämte liknande åtgärder ådrog staten 2,500 mill. frcs utgifter endast för 1919. Dess hela merutgift för dylika åtgärder beräknas april 1915--juni 1919 ha utgjort 4,5 milliarder frcs. Sockerbetsodlingen, som 1913 gaf 59,39 mill. dt., lämnade 1921 endast 20,61 mill. dt. Af andra betor skördades 20,51 mill. dt. 1913 och 3,77 mill. dt. 1921. Af tobak skördades 213,470 dt. 1922, af äpplen 1,44 mill. dt., päron 0,52 mill. dt., kastanjer 1,66 mill. dt., nötter 0,22 mill. dt., oliver 0,73 mill. dt., persikor 0,195 mill. dt., aprikoser 0,083 mill. dt., körsbär 0,27 mill. dt., plommon 0,15 mill. dt., apelsiner 9,830 dt., jordgubbar 73,740 dt., mandlar 72,490 dt. och fikon 22,410 dt. 1921. Exporten af nötter och färska bordsfrukter uppgick till 184,524 dt. med 83,04 mill. frcs värde 1920. -- Vinodlingarnas areal har oafbrutet gått ned sedan 1873 och utgjorde 1,49 mill. har 1920, men deras totalafkastning har nästan ständigt gått uppåt och beräknades 1923 till 69,251 mill. hl. Produktvärdet anslogs till 3,741 mill. frcs 1917. S. å. importerades 10,48 mill. hl. vin och exporterades 485,000 hl. 1921 nedgick dock importen till 5,186 mill. hl. och steg exporten till 1,690 mill. hl. Boskapsskötseln. Kreatursstocken, mycket minskad genom Världskriget, var 2,7 mill. hästar, 0,481 mill. åsnor och mulor, 13,34 mill. nötkreatur, 9,5 mill. får, 5,17 mill. svin och 1,36 mill. getter (1921). Kreatursimportens värde var 343,142 mill. frcs, hvaraf får 141 mill. frcs och svin 84 mill. frcs (1920). För hästafveln finnas nu 23 stuterier och 118 remontdepåer (stations de monte). Den har gått mycket upp senaste år och omfattade bl. a. 306,127 hingstar 1921. Silkesmaskodlingen har gjort stora framsteg, sysselsatte 48,052 odlare och afkastade 2,57 mill. kg. kokonger till 36,97 mill. frcs värde 1922. Fisket led mycket genom Världskriget, då båtar och manskap togos till försvaret. Kustflottan hade 23,301 fartyg och 62,779 besättningsmän; i Islandsfisket deltogo 39 fartyg om 17,186 ton med 1,370 besättningsmän 1922. Skogarna omfatta efter Elsass-Lothringens återeröfring 133,260 kvkm. (hvaraf dock omkr. 5,000 kvkm. totalt förhärjats under Världskriget, mer än 24 proc. af hela arealen), hvaraf 13,490 kvkm. tillhöra staten, 24,160 kvkm. kommuner eller offentliga anstalter och 95,610 kvkm. enskilda egare. Bergsbruk och industri. Grufvorna voro 1,470 om 11,600 kvkm. 1921. Kolgrufvorna ledo oerhördt genom Världskriget, och produktionen af stenkol och antracit nedgick från 40,05 mill. ton (1913) till 28,24 mill. ton (1921; Saargrufvorna ej inräknade), hvaraf enbart i dep. Nord och Pas-de-Calais från 27 mill. ton till 11,63 mill. ton. En enorm stegring af kolimporten har därför egt rum de senaste åren (2,970 mill. frcs 1919, 7,094 mill. frcs 1920 och 3,033 mill. frcs 1921). Järnmalmsproduktionen, som varit i oafbrutet stigande under 1900-talet (21,918 mill. ton 1913), gick också oerhördt ned under Världskriget (1915 blott 0,6 mill. ton), men har sedan raskt stegrats (14 mill. ton 1921), så att F. nu efter förvärfvet af Lothringen är näst Förenta staterna världens främsta järnmalmsproducerande land. Järngrufvorna sysselsatte 17,508 arb. (s. å.). Masugnarna förbrukade 10,17 mill. ton, importen var 0,405 mill. ton och exporten 4,84 mill. ton järnmalm 1920. F. ö. brötos 43,000 ton bly-, zink- och silfver-, 100 ton koppar-, 5,600 ton antimon-, 7,000 ton guld- och 10,300 ton manganmalm samt 1,26 mill. ton salt (s. å.). Järntillverkningen, som 1913 var 5,207 mill. ton, gick äfven ned under kriget (lägst 1918 till 1,306 mill. ton), men har sedan åter stigit till 3,410 mill. ton 1921. Äfven ståltillverkningen led mycket af kriget; den var 4,69 mill. ton 1913 och 3,06 mill. ton 1921, men koppartillverkningen gick upp från 53,500 ton 1913 till 321,000 ton 1917. Aluminiumproduktionen har, framför allt genom användning af Héroults elektrolytiska metod, gått ofantligt upp, från 6,000 ton 1907 till 20,000 ton 1920. Bland öfriga industrigrenar, som de senaste årtiondena gått mest framåt, står automobilfabrikationen främst: 1913 funnos mer än 500 fabriker med omkr. 100,000 arb. och 50,000 tillverkade åkdon. 1921 exporterades 2,385 ton automobiler till 715 mill. frcs värde. Tillvaratagandet af vattenfallskraft har gjort kolossala framsteg under 1900-talet, och F. är näst Förenta staterna och Canada världens på vattenkraft rikaste land. Den utnyttjade vattenkraften beräknades till 2,1 mill. hkr 1922, hvaraf 0,65 mill. hkr för belysning, 1,3 mill. hkr för industriellt bruk och omkr. 100,000 hkr för jordbrukets tjänst. Handel. Utrikeshandeln visar en ökning för importen från 4,778,9 mill frcs 1905 till 23,548,4 mill. frcs 1921 och för exporten från 4,866,2 mill. frcs till 21,553,1 mill. frcs (s. å.; specialhandel). Handelsflottans tontal var 3,3 mill. bruttoton 1922 för järn- och stålfartyg, en tillväxt sedan 1914 med 1,39 mill. ton, och öfverträffades i storlek endast af Storbritanniens, Förenta staternas och Japans. Af tontalet egde staten 0,45 mill. ton, och 0,33 mill. ton voro f. d. fiendefartyg från Världskriget. Samfärdsmedel. Landsvägarna bestå numera endast af statsvägar och sockenvägar, i det att departementalvägarna sedan 1913 inkorporerats med de sistnämnda. Efter Elsass-Lothringens återeröfring utgöra de förra 39,671 km. och de senare 653,396 km. Under Världskriget förstördes helt eller delvis 105,000 km. vägar och 2,050 broar. -- Järnvägarna äro organiserade genom en lag 29 okt. 1921. Statsbanorna omfatta nu 9,011 km., Nordbanbolaget 3,830 km., Östbanbolaget 5,027 km., Medelhafsbanbolaget 9,781 km., Orléansbanbolaget 7,469 km., Sydbanbolaget 4,119 km., Elsass-lothringska järnvägsnätet 2,228 km., samt en del andra mindre nät: Ceinture de Paris 32 km., La grande ceinture 74 km., mindre järnvägar 1,380 km., industriella banor 234 km. och lokalbanor 10,644 km. Totalinkomsterna voro 5,782,8 mill. frcs och utgifterna 7,700,4 mill. frcs, d. v. s. ett deficit på 1,917,6 mill. frcs 1920, Elsass-Lothringen inräknadt. -- Postkontorens