km. (s. å.), och kolonien har regelbunden ångbåtsförbindelse med Frankrike äfven genom Compagnie Havraise péninsulaire, Chargeurs réunis och Compagnie nationale de navigation de Marseille. E. A-t. Franska stenarna, två grund i Stockholms skärgård på segelleden Landsort--Stockholm. På det östligare ligger på 59° 14' 56" n. br. och 18° 40' 13" ö. lgd fr. Gr. 5,1 m. öfver medelvatten en 1916 uppförd blixtfyr med 6:e ordningens lins och agaljus. E. A-t. *Franska Sudan. Se Franska Väst-Afrika. Suppl. *Franska Väst-Afrika (fr. Afrique occidentale française) har de senaste årtiondena undergått väsentliga territoriella och administrativa förändringar. Dess nuv. indelning och befolkning framgå af följande öfversikt (efter "Annuaire général de la France et de l'étranger", 1923). <table> <td v2 c>Indelning <td v2 c>Areal i kvkm. <td 3 c>Befolkning (1922) <td c>Hvita <td c>Inv. på 1 kvkm. <td>Senegal <td r> 192,000 <td r> 1,225,523 <td r>5,287 <td r>6,4 <td>Mauretanien <td r> 400,000 <td r> 261,746 <td r> 214 <td r>0,6 <td>Franska Guinea <td r> 231,702 <td r> 1,875,951 <td r>1,386 <td r>8,1 <td>Elfenbenskusten <td r> 315,000 <td r> 1,545,680 <td r> 835 <td r>4,9 <td>Dahomey <td r> 107,000 <td r> 842,243 <td r> 538 <td r>7,8 <td>Franska Sudan <td r> 923,500 <td r> 2,474,589 <td r> 983 <td r>2,6 <td>Öfre Volta (Haute-Volta) <td r> 370,000 <td r> 2,973,442 <td r> 191 <td r>8,0 <td>Nigerkolonien <td r>1,200,000 <td r> 1,084,042 <td r> 216 <td r>0,9 <td r>Summa <td r>3,739,202 <td r>12,283,216 <td r>9,650 <td r>3,5 </table> Om man inräknar mandatområdet Togo, omkr. 52,000 kvkm. med 670,904 inv. (1921), blir hela F. omkr. 3,79 mill. kvkm. med 13 mill. inv., 3,4 på 1 kvkm. Alla kolonierna, äfven Mauretanien, förvaltas nu af guvernörer (fr. lieutenants-gouverneurs), men Nigerkolonien af en kommissarie. Öfre Senegal-Niger heter från 1920 Franska Sudan. F:s gemensamma budget för 1922 uppgick till 71,26 mill. frcs och de olika koloniernas särbudgeter till 166,56 mill. frcs (1920). 1919 inrättades för kolonien ett skatteråd (conseil de notables indigènes) för skatternas fördelning m. m. och 1921 flera rådgifvande kommittéer för jordbruk och industri (comités consultatifs d'agriculture et d'industrie). 1922 funnos 314 skolor med omkr. 21,000 lärj. -- Importen uppgick 1921 till 382,5 mill. frcs (168,6 mill. från Frankrike och dess kolonier) och exporten till 254,8 mill. frcs (183,2 mill. till Frankrike och dess kolonier). 1920 funnos 2,658 km. järnvägar, hvaraf linjen Thiès (vid Atlanten)--Kayes--Niger 999 km. med 35,04 mill. frcs i inkomster och 28,51 mill. i utgifter. Af floderna kan Senegal befaras af stora handelsångare ända till Podor, på 16° 40' n. br., 15° v. lgd fr. Gr., under hela året och Niger på två ställen halfva året. Luftkommunikation eger rum mellan Dakar och Bamako (1,250 km.), Dakar och S:t Louis (250 km.) och Bamako--Timbuktu--Gao. 1922 funnos 23,278 km. telegraflinjer, 282 postkontor och 11 stationer för trådlös telegrafi, hvarjämte 2 undervattenskablar förbinda F. med Europa. Jfr L. Sonolet, "L'Afrique occidentale française" (1912). E. A-t. Fransk konst kallar sig en förening, som tagit till sin uppgift att i de skandinaviska länderna anordna utställningar af franska konstverk. I Stockholm ha hittills visats målningar af Corot (1919), Degas (1920), Kenoir (1921) och Courbet, Daumier och Guys (1923). Små publikationer ha utgetts öfver Corot af K. Madsen (1920) och Degas af R. Hoppe (1922). G-gN. Fransk purpur. Se O rs e l j. Frans och Matilda Bloms stiftelse. Se Bloms stiftelse. Suppl. Fra'ntsila, riktigare än F r a n t z i l a (se d. o.). Frantz, Konstantin, tysk politisk författare, f. 12 sept. 1817 i Börneke vid Halberstadt, d. 2 maj 1891 i Blasewitz vid Dresden, var 1853-56 preussisk konsulatstjänsteman och egnade sig sedan helt åt skriftställen. Bl. a. påyrkade han i Der jöderalismus etc. (1879) och Die weltpolitik (3 bd, 1882-83) upprättandet af en stor mellaneuropeisk federation under tysk ledning som motvikt mot Nord-Amerika och Ryssland. Postumt utgafs hans Deutschland und der jöderalismus (1921; med inledning af E. Stamm). Jfr E. Stamm, "K. Frantz' schriften und leben", I (1907). V. S-g. *Frantzila är oriktig form i st. f. F r a n t s i l a. 'Franz, J. H. G., dog 28 jan. 1913 i Breslau. Franz, J. H. Se H o c h b e r g, H. H. B. v o n. *Franzén, Jöns, afgick från folkskolinspektörs-befattningen 1917 och blef kansliråd i Ecklesiastikdepartementet, där han sedan 1913 varit förordnad till extra byråchef. 1915 lämnade han Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening, där han sedan 1913 varit vice ordf. Som sakkunnig, sekreterare och led. verkade han 1906-14 i folkundervisningskommittén. *Franzensfeste tillhör numera Italien, prov. Venezia Tridentina. 'Franzéns-kanalen ligger nu på Jugo-Slaviens område. Franzius [fra'nts-], Ludwig, vattenbyggnads-ingenjör, f. l mars 1832 i Wittmund, Ostfriesland, d. där 23 juni 1903, blef 1864 vattenbyggnadsin-spektor i Osnabruck och strax därefter teknisk referent i generaldirektionen för vattenbyggnader samt 1867 docent vid Bauakademie i Berlin. 1875 blef F. förflyttad till Bremen, som öfverdirektör och chef för statsbyggnaderna, och 1892 blef han medlem af preussiska kommissionen för afvändande af högvattensfaror. F. var en synnerligen framstående vattenbyggare och upprättade förslag till och ledde utförandet af en mängd stora anläggningar, bl. a. frihamnen i Bremen, regleringen af nedre Weser, fyrtornet vid Rothersand, Kejsarslussen och Kejsardockan i Bremerhafen, Weserbron och dynerna vid Helgoland. F. uppgjorde äfven förslag till den nya förbigångskanalen i anslutning till Mittellandkanalen. Som författare är F. en af de grundläggande inom den modernare vattenbyggnadstekniken. Han utgaf bl. a. Der wasserbau (i "Handbuch der baukunde", 1890) samt tills, med Sonne 3:e bandet (Wasserbau) och med Lincke 4:e bandet (BaumascJiinen) af "Handbuch der ingenieur-wissenschaften". Älven F:s broder Georg (f. 1842, d. 1914) var en synnerligen framstående vattenbyggnadsingenjör. Fmn. Franz-Josephspitze. SeGerlsdorfer spit-z e. Suppl., samt T å trä 1.