1085 Frågodag-Främmande trosbekännare 1086 de nordiska länderna emellan. Yid det skandinaviska handelsmötet i Köpenhamn 1919 skisserade han i ett uppmärksammadt anförande ett program för nordiskt samarbete på det ekonomiska området och ledde sedermera i egenskap af vice ordf. (från 1919) och ordf. (från 1920) i tull- och traktatkommittén från Sveriges sida i dessa ämnen förhandlingar med Danmark och Norge, som emellertid, hufvudsakligen på grund af motstånd från norskt håll, 1922 afbrötos. F. är sedan 1919 hedersled, af Ingenjörsvet. akad. 6. N- H-tz. *Frägodag är äfven enligt lag om tillsättning af prästerliga tjänster 9 dec. 1910 söndagen efter sista prof dagen, men 4:e prof predikant måste ha minst samma tjänsteålder som den med lägsta antalet tjänsteår å förslaget uppförde eller ock minst 10 tjänsteår. Yid förrättningen röstas nej af den, som ej vill kalla; den, som önskar kalla, skrifver namnet på den präst han önskar böra kallas. Om nej-rösterna ej uppgå till hälften af de afgifna rösterna samt röstsiffran för den präst, som erhållit högsta röstetal, ej understiger 20 och antingen uppgår till minst en femtedel af samtliga enligt röstlängden röstberättigade eller utgör minst 300, är denne kallad till 4:e prof predikant. N- II. Fränskiljare, elektrotekn. Se Lin j ca f sk il-ja re. Från svenska statsförvaltningen, tidskrift för administrativa spörsmål, började 1907 utges af De extra ordinaries förening (se d. o. Suppl.) under redaktion af Niklas A. Lindhult och Tore Hedrén. Efter Världskrigets utbrott nedlades tidskriften 1914, men återupptogs 1917, med Lindhult som ensam utgifvare. * Fr än ö eges nu af Kramfors a.-b. F. har hamn och lastageplats, hvarest 1920 i grundpenningar uppburcs 4,979 kr., däraf 1,392 kr. för utrikes fart. 'Frälse. Blandadt frälse, kam., kallas den jordnatur, som uppkom antingen därigenom, att räntan af skattejord från kronan förvärfvades af frälseman, eller ock därigenom, att bördsrätten till frälsejord skildes från ränterätten, i regel på så sätt, r.tt egaren afhände sig bördsrätten, men förbehöll sig för egen dal viss ränta. I förra fallet kallas jorden skattefrälse och räntan skatte-frälseränta, i senare fallet jorden frälseskatte och räntan frälseskatteränta eller stundom, där frälsejorden tidigare varit krono och blifvit frälse genom öfverlåtelse från kronan till frälseman, kronofrälseränta. Sedan numera skattefrälseräntorna få jämlikt k. förordn. 11 sept. 1885 och 2 juni 1911 för statsverkets räkning inlösas och frälseskatteräntorna jämlikt lagen 8 nov. 1912 aflösas mot ersättning i penningar, har den blandade frälsejorden alltjämt minskats och återgått, där skattefrälseränta blifvit inlöst, till skattenatur och, där frälseskatteränta aflösts, till ren frälse natur. Se vidare Frälsoränta (äfven i Suppl.). A. W. D. * Frälseränta, kam. Under senare år ha nya lagbestämmelser i flera hänseenden meddelats ang. frälseräntor. Sålunda har stadgats, att skatte-frälseräntor må för statsverkets räkning inlösas utan hinder däraf, att räntan vid något tillfälle före l april 1911 varit med jordeganderätten förenad, och tiden för inlösen har gång på gång förlängts, senast intill utgången af 1924 (k. förordn. 2 juni 1911 och k. kung. 26 maj 1922). Enligt lag 8 nov. 1912 må frälseränta, som ej kan bli föremål för inlösen, på begäran af räntans egare eller af räntegifvåren aflösas mot ersättning i penningar. Ersättningen utgår med 25 gånger de årliga ränteförmånernas värde, beräknadt efter 10-årigt medel-markegångspris, hvartill kommer värdet af sådana förmåner, som ej utgå med visst belopp för år. Statsverket gäldar en fjärdedel af ersättningen och förskotterar återstoden. Förskottet jämte 4 proc. årlig ränta lägges på fastigheten som en amorterings-skuld, fördelad på 40 år med lika stora annuitöter. Från räntegifvarens synpunkt sedt medför aflösnin-gen, att frälseräntan förvandlas till en tidsbegränsad fix penningränta till statsverket med ett års-belopp, som i regel något understiger värdet af hvad som förut årligen utgått. Statsverket har för penningräntan samma säkerhet i fastigheten som för afgäld af fast egendom (H. B. 17-6). Syftet att bringa frälseräntorna ur världen fullföljes äfven genom en annan lag af 8 nov. 1912, enligt hvilken frälseränta må under vissa betingelser och i viss ordning sammanläggas med den fastighet, hvaraf räntan utgår, med den verkan, att räntan upphör. Denna lag innehåller äfven förbud mot inteckning i frälseränta och mot vissa andra åtgärder i inteckningshänseende, som kunde medföra hinder för en sammanläggning. Jfr Sammanläggning 2 och B. Ekeberg, "Om frälseränta" (1911). B. E-g. * Frälsningsarmén var föremålet för en af Laura Petri författad afh. "Frälsningsarmén", som ventilerades i Lund 30 sept. 1921. 'Främlingslegion. De bägge regementena ökades i okt. 1914 till 3 marschreg. och sammanslogcs med Garibaldiregementet, som bildade det 4:e reg. (uteslutande italienare). Antalet volontärer, engagerade i Främlingslegionen från Världskrigets början till dess slut, uppgick till öfver 50,000 man. I fredsfördraget i Versailles 1919 förbehöll Frankrike sig rätt att rekrytera legionen med tyska undersåtar och värfvar sådana på besatta och obesatta tyska områden genom byråer och agenter. - 1920 uppsatte Spanien för Marokko en främlingslegion (T er do di extranjeros). I svenska kyrkan i Paris aftäcktes i maj 1923 en minnestafla innehållande 16 namn på de i Världskriget stupade svenskarna i Främlingslegionen. - Litt.: Ernst Däumig, "Möderne landsknechte" (1904-05) samt en uppsats i Föreningens för Stockholms fasta försvar "Meddelanden" 1923. Främmande grundlagar, titel på ett påbörjadt svenskt samlingsverk, omfattande utländska staters grundlagar i svensk öfversättning. Se Grund- I a g i Suppl. * Främmande trosbekännare. För deras kyrkobokföring gäller numera till efterrättelse K. förordn. 3 dec. 1915. Om föräldrar öfvergå till främmande trosbekännelse, skola de (ej fadern ensam) enligt lag II juni 1920 bestämma, i hvilken lära barnen skola uppfostras. Tillkommer vårdnaden allenast den ena af föräldrarna, skall denna bestämma. Likaså skola föräldrarna bestämma, i hvilketdera samfundets lära barnet skall uppfostras, då de vid dess födelse äro medlemmar af skilda f rammar de trossamfund. - Obligatorisk kyrklig vigsel ?r ej längre föreskrifven för främmande trosbekännare, som b&da