tillhöra samma främmande trossamfund, utan de kunna som andra, enligt lagen 12 nov. 1915, välja mellan kyrklig och borgerlig vigsel. Rätt att förrätta vigsel är ock medgifven mosaiska församlingarna i Stockholm, Göteborg och Malmö genom k. resol. 20 aug. 1909. -- Afgifter till svenska kyrkan eller hennes prästerskap eller betjäning, hvilka efter kyrkostämmas beslut eller eljest uttaxeras, skola enligt lag 16 okt. 1908 för inkomst af fast egendom, kapital och arbete endast med hälften af det belopp, som eljest bort utgå, påföras medlemmar af sådan i riket befintlig församling af främmande kristna eller mosaiska trosbekännare, hvilka ega rätt till offentlig religionsöfning. Grunda sig afgifterna på löneregleringskonvention enligt k. förordn. 11 juli 1862 eller för Stockholm l nov. 1872 eller äldre konvention eller utgår kyrkobetjänings aflöning efter andra grunder än de i allmänhet gällande, eger nedsättning ej rum. Någon skattelindring af kommunal progressivskatt har ej ansetts böra ifrågakomma, hvilket lär bli utan egentlig betydelse, då den kyrkliga kommunen endast undantagsvis kommer i tillfälle att använda progressivskatt. Se Ecklesiastik indelning. Suppl. N. H. *Främmestad. 1. Patronatsrätten upphörde fr. o. m. 1922. - 2. Godset eges nu af frih. F. Hiertas brorson frih. Per G. A. Hierta och har ett valdt bibliotek (se därom J. Rudbeck, "Ex bibliotheca Fraemmestadiensi. Festskrift tillegnad friherre Per Hierta på hans 50-årsdag d. 25 okt. 1914"). Främre Asien, den sydvästra delen af Asien, omfattande Mindre Asien, Armenien (södra Kaukasus-länderna), Syrien, Palestina, Arabien, Mesopotamien och Iran; stundom i mera inskränkt bemärkelse Mindre Asien, Syrien och Palestina. Fränckel, Edvard, industriman, riksdagsman, f. 17 dec. 1836 i Göteborg, d. 4 febr. 1912 i Stockholm, erhöll efter utbildning vid Chalmersska läroverket, polytekniska institutet i Hannover och tekniska högskolan i Karlsruhe saint en kortare ingenjörsverksamhet i London anställning 1855 vid statens järnvägar och avancerade där till maskiningenjör 1861 och maskindirektör 1863. Han lämnade statens järnvägar 1873 för att bli verkst. direktör för A.-b. Atlas och kvarstod som sådan till 1887. Sedan 1888 var han österrikisk-ungersk generalkonsul i Stockholm. Från 1878 var han led. af Stockholms stadsfullmäktige och därjämte mångårig led. af drätselnämnden och beredningsutskottet. F., som var protektionist, var led. för Stockholms stad af Första kammaren 1889-1911 och därunder led. af statsutskottet 1894-1909 och af bankoutskottet 1910-11. Han var led. i 1886-87 års kommitté för upphjälpande af den ekonomiska ställningen i landet, i arbetarförsäkrings- (1834-89), järnvägs- (1893-95), utställnings- (1897) samt post- och telegrafkommittén (1899-1901) m. fl. T--s. *Frändefors omfattar nu 21,985 har. 3,935 inv. (1923). Frænen, härad och pastorat, vid kusten, n. v. om Molde, Möre fylke (före 1919 Romsdals amt), Norge. 220,32 kvkm. 3,002 inv. (1920). Fiske och jordbruk. K. G. G. *Fränkel, B., dog 12 nov. 1911 i Berlin. Frænkel, Arnold Siegfried Thorald Julian, dansk politiker, f. 16 sept. 1851 i Slagelse, erhöll först kommersiell utbildning och var 1875- 88 affärsman, blef 1891 filos, doktor i Leipzig på en afhandling om bostadsförhållanden i storstäder och var 1897--1903 dansk vicekonsul i Buenos Aires. Han var 1906--09 och är från 1913 medlem af folketinget, där han tillhör det konservativa folkpartiets storindustriella flygel. F. har utgett flera ekonomiska skrifter, t. ex. Landbrugskrisen (1896) och Gamle Carlsberg 1847-97 (1897). P. E--t. Fränkel, Karl, tysk hygieniker. Se Fraenkel, äfven i Suppl. Fräskrona. Se Borrmaskiner. Suppl. *Fräsmaskiner, landtbr., jordbearbetningsredskap, som i likhet med fräsar för bearbetning af trävirke arbeta med ett antal på en hastigt roterande axel sittande delar (hackor eller elastiska klor). De användas endast som motordrifna redskap. De ge jorden en finare bearbetning, än man kan åstadkomma genom vanlig brukning af jorden med plog, harf och vält samt äro utmärkta redskap för uppodling och bearbetning af sten- och stubbfri kärr-och mossjord och vallbrott samt för vårbruk och trädesbruk af all jord. Den ytterst fina bearbetning de ge jorden kan befaras ge lerjord benägenhet att vid större fuktighet igenslamma. På grund af ringa erfarenhet i detta afseende samt maskinernas höga anskaffningskostnad ha de ännu fått blott obetydlig användning i Sverige. H. J. Dft. *Fröberg, K. J. -- Sonen Johan dog genom själfmord 20 april 1909. Fröberg, Einar Ferdinand, skådespelare, författare, f. 25 nov. 1875 i Svärta socken, Södermanland, student i Nyköping 1895, genomgick Dramatiska teaterns elevskola, har varit anställd vid Svenska teatern 1900--06 och 1908--10, reste med eget sällskap i landsorten 1910--14 och var regissör och skådespelare vid Intima teatern 1914--21. Bland hans roller kunna nämnas Karl Henrik i "Gamla Heidelberg", Streber i Thomas "Moral" och Triplepatte. F. har författat flera pjäser (Disciplin, uppf. i Stockholm 1911, Kommanditbolaget Wall, Berger & C:o, uppf. i Stockholm 1912, Individernas förbund, uppf. i Stockholm 1919, m. fl.). Frödin. 1. John Otto Henrik F., geolog, f. 16 juni 1879 i Uppsala, filos, doktor i Lund 1914, docent i geografi där s. å., har egnat sina studier åt Sveriges fjälltrakter, företrädesvis de nordligare, och därvid öfvervägande sysslat med morfologiska och växtgeografiska spörsmål. Inom antropogeo-grafien har han särskildt studerat fäbodfrågan. Han har gjort studieresor, bl. a. till Marokko (1921) och till Pyrenéerna (1922). -- 2. Otto Vilhelm Andreas F., den föregåendes broder, arkeolog, f. 26 febr. 1881 i Uppsala, student 1899 och filos, doktor 1919 där, blef 1905 e. o. tjänsteman vid Statens historiska museum och 1911 antikvarie och föreståndare för museets afd. för sten-och bronsåldern. 1903-08 utförde F. tills. med O. Almgren och G. Hallström arkeologisk-topo-grafiska undersökningar i Bohuslän, som bl. a. resulterat i Tanums härads fasta fornlämningar från stenåldern (i "Bidrag till kännedom om Göteb. o. Bohuslrs fornm. o. hist.", VIII). 1909-19 ut-gräfde F. den första i Norden upptäckta stenålderspålbyggnaden vid Alvastra (se d. o. Suppl.), och F:s preliminära redogörelse En svensk pålbyggnad från stenåldern föreliggeri "Fornvännen" 1910.