som då omfattade äfven större delen af (nuv.) Haga, en
stor del af (nuv.) Stockholms norra begrafningsplats,
Charlottenburg och (nuv.) Frösundavik. Nämnda egendom
tillhörde i midten på 1600-talet riksrådet grefve
J. Oxenstierna, men öfvergick sedermera genom arf
till Brahesläkten och utgjorde under senare hälften
af 1700-talet en del af denna släkt tillhöriga stora
egendomen Brahelund. Sedan delar af sistnämnda egendom
af konung Gustaf III inköpts och tillagts Haga,
bildade återstoden 1785 egendomen Stora Frösunda,
och dit flyttades Brahelunds hufvudbyggnader,
för att bereda plats för slottsbyggnaderna
i Haga. Manbyggningen, vackert belägen i en
välskött park, med två flyglar kvarstår ännu. Från
F. ha afsöndrats bl. a. Frösundavik samt Hagalunds
municipalsamhälle. Bland egare af F. märkas öfverste
A. F. Wijnblad, öfverste J. Montgomery-Cederhielm
samt senare släkterna af Sillén, Sylvan och
Amundson. Nuv. egare äro öfverste J. A. Amundsons
arfvingar.
Frösundavik, förr egendom i Solna socken,
Stockholms län, omkr. 1 km. n. om Haga
slott, vid Brunnsviken. F. afsöndrades i
början af 1800-talet från Stora Frösunda (se
föreg. art.). Dess ännu kvarstående vackra
manbyggnad uppfördes 1809. F. tillhörde vid
den tiden öfverste J. Montgomery-Cederhielm och
efter hans död 1825 hans änka grefvinnan d'Orozco
(se
Gyllenhaal 4), därefter under 1830- och
1840-talen Westmanska bryggarfamiljen och gick
sedan i köp flera gånger. Dess siste egare var
fördelningsläkaren E. R. Petersson. 1905 inköptes
F. af staden för att ingå i det nya öfningsfältet
för Stockholms garnison (
Järfvafältet. Se
d. o. Suppl.). 1916--22 uppfördes vid F. ett
nytt kasernetablissemang för Svea ingenjörkår.
H. J-dt.
Frösvidal, herrgård, f. d. bruk, i Kils socken,
Örebro län, omfattar 3 mtl, med en areal af
650 har, hvaraf 227 har åker; tax.-v. 302,200
kr. (1921). Stångjärnsbruket nedlades
1864. Till gården höra kvarn och såg samt
nyanlagd elektrisk kraftstation. F. tillhörde
på 1600-talet släkten Leijonhufvud, senare
Nordenfelt och borgmästaren i Stockholm
G. Kjerrman, på 1800-talet bl. a. af släkterna
Geijerstam och Diedrichs. Nuv. egare är E. Odell.
O. Sjn.
Frösåker. 1. Härad i Stockholms län, ingår
i Norra Roslags domsaga och fögderi samt
omfattar socknarna Börstil, Gräsö, Harg,
Edebo, Hökhufvud, Valö och Forsmark. 103,576
har. 13,723 inv. (1923). -- 2. Tingslag i Norra
Roslags domsaga, omfattar Frösåkers härad,
utom Edebo socken, samt städerna Östhammar och
Öregrund. 13,650 inv. (1923). -- 3. Herrgård i
Kärrbo socken, Västmanlands län, omfattar 5 1/2
mtl med en areal af 700 har, hvaraf 150 har åker;
tax.-v. 195,100 kr. (1923). Tegelbruk, tax.-v. 60,000
kr., har 1923 försålts till A.-b. Mälardalens
tegelbruk. F. testamenterades 1291 af riddaren Magnus
Johansson (Ängel) till Sko kloster. Reduceradt
af Gustaf Vasa, kom F. på 1600-talet till
släkten Cruus, senare till Gyllenstierna och
von Post. Egare sedan 1903 är N. J. Johansson.
3. O. Sjn.
*Frösön. Pastoratet tillhör nu Sunne, Ovikens och
Hallens tingslag samt Östersunds kontrakt. 13,720 har,
hvaraf 3,780 har vatten. 3,869 inv. (1923). I enlighet
med 1910 års riksdagsbeslut
har på ön uppförts ett sinnessjukhus för de
norrländska länen. 1911--12 öfverflyttades
till Östersund
Jämtlands bibliotek (se vidare
d. o. Suppl.).
*Frötuna. 1. Socknen omfattar nu 11,031 har. 1,399
inv. (1923). -- 3. Herrgård i Götlunda och Fellingsbro
socknar af Örebro län, omfattar 4 1/3 mtl,
Frötuna herrgårds hufvudbyggnad.
med en areal af 1,000 har, hvaraf 240 har
åker; tax.-v. 472,200 kr. (1922). F. var
förr järnbruk med hammarsmedja, som nedlades på
1860-talet. F. bildades 1648 af sedermera landshöfding
N. Danckwardt-Lilljeström, stannade i hans ätt
till 1793, då det köptes af J. Ramsell; det har
sedan tillhört bl. a. medlemmar af grefliga ätten von
Hermansson, ett engelskt bolag (1875--94) samt Frötuna
a.-b. till 1913, då nuv. egaren, grosshandlaren
Erik Werner, köpte det. Vid Köraretorpet finns en
stenåldersboplats.
3. O. Sjn.
*Frötuna och Länna. Skeppslaget omfattar nu 40,137
har. 7,911 inv. (1923).
*Frövi. -- 2. F. är nu municipalsamhälle. Areal
157 har. 728 inv. (1923). Tax.-värdet
å fast egendom var 1,219,900 kr. och den
bevillningstaxerade inkomsten 658,410 kr. (1922).
I F. finnas afd.-kontor af A.-b. Mälarbanken,
pappersbruk och trämassefabrik, tillhörig Frövifors
bruks a.-b. (gr. 1901; akt.-kap. 1 mill. kr.),
ångsåg samt fröklängningsanstalt, tillhörig
skogsvårdsstyrelsen.
E. A-t.
Fröya. 1. Flack, myrländ ö, n. v. om inloppet
till Trondhjemsfjord, Sör-Tröndelag fylke
(före 1919 Söndre Trondhjems amt), Norge. 147,37
kvkm. 3,666 inv. i 594 hus (1920). F. bildar två
härad:
Nordfröya och
Sörfröya (se dessa ord). --
2. Pastorat motsvarande Nordfröya och Sörfröya
härad, n. v. om Trondhjem, Sör-Tröndelag fylke,
består uteslutande af öar, däribland Fröya.
1--2. K. G. G.
Fröå, anrikningsverk för koppar. Se
Huså--Fröå
grufvor. Suppl.
Fröår, vedertagen benämning på de år, då tall
och gran eller i allmänhet barrträden bära mera
rikligt med kott. Sådana år förekomma kottar icke
allenast på fristående träd, utan äfven på träd
i skogsbestånd. Fröåren förekomma med vissa års
mellanrum, ofta 10 år hos tall, färre hos gran,
oftare i sydligare och varmare delar af landet
än i Norrland. Fröår inträffa olika år i skilda
delar af Sverige. Statens skogsförsöksanstalt
publicerar årligen i tidskr. "Skogen" karta
öfver Sverige, utvisande tillgång på tall-
och grankott m. m. i landets olika delar.
W. Dk.
*Ftalsyra är ett viktigt råmaterial för syntetisk
framställning af indigoblått (se d. o.).
*Ftiotis bildar tills. med
Fokis en nomos (län)
