1091 Frökontroll-Frösunda 1092 på olika system för åstadkommande af nödig värme för fuktens utdrifning ur kottarna. Dessa innehålla näml. af sevärda kvantiteter vatten, som måste aflägsnas, för att kottfjällen skola öppna sig. l hl. grankott väger omkr.. 30 kg. och l hl. tallkott omkr. 45 kg. och innehålla lagrade och lufttorkade resp. 20 och 25 proc. vatten. Urtorkningén skedde af gammalt genom uppeldning af torkkammare antingen direkt därigenom, att man eldade inne i torkkammaren, eller indirekt därigenom, att man eldade utanför i ett eldrum och därifrån ledde värmen genom varmväggar eller kamflänsrör med eller utan varmvatten eller ånguppvärmning till de s. k. klang-rummen, där kotten upplagd på torklafvar, i torklådor eller inlagd i roterande cylindrar utsattes för värmen och därigenom småningom bragtes att öppna sina kottfjäll och släppa det under dessa sittande tall- och granfröet. På senare tider har man emellertid infört "draget" i fröklängningstekniken (se Dybeck, K. V., Suppl.) och därmed nedbragt klängningstiden från omkr. 4 dygn för tallkott till 12 timmar. Det har nämligen visat sig, att råvarans utsättande för torr varm luftström, framdrifven af starka fläktar, uttorkar kottarna betydligt lättare och vid lägre temperatur än genom högre värme med mindre luftväxling. Tallkotten är betydligt svårare att klänga än grankotten och kräfver för att bli full-klängd växelverkan mellan värme och fukt, hvarför man plägar svagt fukta svårklängda kottar under 6-7 timmar och sedan ånyo utsätta dem för ut-torkning. Med utnyttjande af principen klängning i torr varmluftström enligt ofvanstående patenterade princip är under senaste åren fröklängning i s. k. klängskåp (system Dybeck, patent sökt 1922) med standardiserad klängningsförmåga (4 hl. tallkott eller 6 hl. grankott på 12 timmar) införd i kläng-ningstekniken och med utmärkt resultat tillämpad vid fröklängningsanstalten på Bankhyttan, tillhörig skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län. Klängskå-pen kunna sammankopplas med värmekälla och inmonteras till önskvärdt antal för åstadkommande af den behöfliga effekten. Vid anstalter med klängskåp alstras värmen i själf reglerande varmvatten-pannor, där klängningstemperaturen synnerligen noggrant kan regleras och kontrolleras. Varmvattenpannan afger värmen till effektiva radiatorer, genom hvilka kall luft framdrifves af elektrisk fläkt för att därefter som torr varmluft i klängskåpen utföra urtorkningen af den för klängning inlagda tall-eller grankotten. Varmvattensystemet bortelimine-rar dels den kända brandrisken vid dylika fabriker, dels olägenheten af för hög klängningstempera-tur, hvilken inverkar nedsättande och i många fall förstörande på fröets groningsenergi. Gjorda undersökningar ha nämligen visat, att en klängningstem-peratur af 55° C. och högre åtminstone i förening med fukt och under längre tid (l-2 dygn) nedsätter skogsfröets groningsförmåga. Jfr W. Dybeck, "Fröår, kottinsamling och fröklängning" (i tidskr. "Skogen", 1923). W. Dk. *Frökontroll vid de med statsmedel understödda frökontrollanstalterna kan enligt den för dessa anstalter förnyade instruktionen 12 okt. 1916 göras fullständig eller partiell. Den förra skall bestämma frövarans äkthet, härkomstort (där den säkert kan afgöras på grund af fröets beskaffenhet eller karakteristiska inblandningar), renhet med angifvande af olika inblandningars art och mängd och af antalet af vissa svårare ogräsfrö, mjöldrygor, brandkorn och larver, frisk vikt af omkr. 1,000 frön, fuktighetshalt, grobarhet af rent frö med angifvande af antalet grodda, hårda och döda frön; om så begäres, skall äfven bestämmas sortrenhet (å korn), torrvikt, groningshastighet och sorteringsgrad (blott af säd). Om 15 proc. eller mer af andra gagnväxters frön finnas inblandade, skall varan anges som blandsäd (blandfrö). Alla dessa uppgifter skola införas å analysattesten jämte föreskrift om proftagning och fastställda normalsiffror för fröslagets beskaffenhet. Plombering skall, där så begäres, göras å fröparti, som uppfyller vissa fordringar. För att möjliggöra frövaras försäljning, innan kontrollanalys är färdig, kan fröparti, hvarur prof tagits för undersökning, förses med plomberadt "proftagningsbevis", som anger, att kontrollattest senare skall lämnas. Förslag föreligger (1923) om ändrad organisation af frökontrollen och inrättande af en central frökontrollanstalt. H. J. Dft. Frökontrollanstalten i Finland upprätthålles sedan 1919 af statsverket för handhafvandet af den officiella frökontrollen och öfvervakandet af handeln med frö samt för anställande af vetenskapliga undersökningar i syfte att klargöra utsädesfrågor. Vid anstalten äro anställda 1 direktör och 2 assistenter. O. B-n. *Frölich, Lorens, dog 25 okt. 1908 i Helle-rup. Se E. Hendriksen, "L. F." (1920-21). P.E-t. Fröogräs, landtbr. Se Ogräs. Fröormbunkar, paleont. Se Pteridosper-m er. *Fröshult skall framdeles bli annex till Simtuna-Altuna. 2,328 har. 583 inv. (1923). Härnevi blef 1 maj 1923 annex till Torstuna. Frösjön, en 4 kvkm. stor sjö, 11 m. ö. h., i Frustuna, Vårdinge m. fl. socknar, Södermanland, på gränsen mellan Södermanlands och Stockholms län, invid Gnesta. Den genomflytes af Trosaån. O. Sjn. Fröspridning, bot. Se Spridningsanordning. Frösslunda, herrgård i Sunnersbergs socken, Skaraborgs län, omfattar 3 mtl med en areal af 412 har, hvaraf 202 har åker, tax.-v. 185,000 kr. (1922). F. tillhörde under 1600- och 1700-talen släkten Ekeblad. Nuv. egare är Ivar Johansson. O. Sjn. *Frösunda omfattar nu 4,221 har. 798 inv. (1923). Frösunda, Stora, egendom i Solna socken, Stockholms län, invid Uppsalajärnvägen, med en

Manbyggningen på Stora Frösunda.

areal af omkr. 100 har, tax.-v. 325,000 kr. (1922). F. ingick på 1600-talet i egendomen Frösunda by,